Här är vår favoritplats dit vi alltid återvänder, Rastplats Møn i Danmark. Bra parkering, toa, vatten och dessutom kostnadsfritt att övernatta här. Vi rullar ut på motorvägen vid niotiden på morgonen och möts direkt av en olycka. En långtradare har krossat sönder en stor lastbil som står på bron för att visa med kraftiga ljussignaler att ett körfält är avstängt. Vi kommer dock förbi. Drygt fem timmar senare rullar vi in i Aneby.
Vi har kört 785 mil. Min beräkning med Google Maps var 790 mil. Bilen har förbrukat 1,16 liter diesel per mil. Birgitta har tagit de flesta korten och lagat middag, jag har kört bilen och fixat frukost och fika. Detta är den längsta resa som vi gjort. Det var en upplevelse att få runda sydeuropa. (Totalt har vi kört 2 350 mil på drygt 13 månader med vår nya bil).
Ett stort Tack till er alla som följt oss på resan på min blogg. Visst saknar man gemenskap ibland. I går på båten till Rødby satt två svenska familjer och pratade, Jag njöt av samtalet, det var de första svenska rösterna på mer än fyra veckor.
Vi har kommit hem utan en skråma eller en repa på oss eller bilen. Vi var ju nästan hemma, eller rättare sagt i Torsvik utanför Jönköping, när en stor långtradare höll på att köra rakt in i sidan på vår husbil från en påfart. Alla hjälpte mig att väja så mycket jag kunde, men det var ruskigt otäckt nära en olycka.
Vi har ju valt platser att bo på som har wireless wifi så vi har kunnat följa svenska nyheter ganska väl. Om man kör bil till sydligaste Europa, eller väntar på en buss i busskur i Sverige och blir ihjälkörd, ingenstans går man säker.
Det tråkiga tycker jag är att stängslen kring campingar i sydeuropa bara blir högre och effektivare, grindarna blir högre och större samt att alla begränsningar tilltar. Jag hoppas vi tillsammans kan bevara Sverige som det härliga fria land vi är.
Se hela vår fantastiska resa från början till slut i pdf format…
Matts Torebring 
skönt att ni är hemma och allt gått bra.
Det har varit roligt att följa er! För vår del blir det sex länder på den här resan, som långt ifrån är slut ännu…
Skönt att ni är åter välbehållna. Roligt att höra att även ni tillbringat tid på verkstad i Göttingen det har även vi gjort på en Ivecoverkstad. Vi fick indikation på att en spridare som vi bytt i Sverige kort tid innan åter var fel på. Dom böt spridaren och vi åkte sedan vidare för att återigen få samma problem i Italien. Efter lite efterforskningar fick vi reda på att det var inte spridaren det var fel på utan på kontakterna på spridarna, det kunde Anders åtgärda själv genom att vrida kontakterna lite med en tång. Gissa om vi var arga som hade lagt ut så mycket pengar på att byta spridare i onödan. Samma fel uppstod inför vår senaste resa men vis av erfarenheterna tog Anders fram tången och fixade det.
Hej Anders & Birgitta!
Roligt att ha varit på verkstad, nej det tycker jag inte!
I vårt fall hade vår leverantör av Bürstner monterat AC i Bodelen, men ”glömt” att ansluta AC till jord. Det var mycket varmt ute och eftersom den gick på både 12 V & 220 V körde vi med den under resan. Först tystnade radion, sedan gick inte fönsterhissarna och all el var borta. Dessutom stod vi i kö i backkiga partier i fyra timmar (lastbilsbrand) och jag var tvungen att hålla foten på gasen för att hålla motorn igång. När jag efter drygt fyra timmar kunde tanka, kom jag inte ur fläcken. Det blev bärgare och fyra- fem timmar att hitta verkstad (Göttingen) för att ”byta generator”. Kostnad 600 euro! Glada kunde vi fortsätta resan midsommardagen efter tre timmar. Sedan körde vi kanske 20 mil så var strömmen borta igen. Jag tog en SOS telefon och fick hjälp av ADAC inom en halv timma. ”It´s not generator, it´s a fuser”. Han bytte säkringen, grov som ett lillfinger uppe på batteriet och sedan var allt ok. Kostnad 5 euro.
Vi var först nästan gråtfärdiga, men när vi var framme i Italien, kände vi, vi klarar av det mesta och var glada igen.
Jag påtalade för verkstan och leverantören att deras miss kostat mig 6000:- och en missad semesterdag. ”Det är väl inget med det, det är sådant som händer” fick jag till svar. Visst har man rätt att bli sur, ibland.