Matts Torebring

Jag har inte ens haft en Selfiepinne, ännu mindre ett stativ och ett teleobjektiv till min iPhone. I söndagskväll beställde jag från Fyndiq och idag kom det ett paket med detta i. Selfiepinnen låg i brevlådan hemma. Teleobjektivet har jag inte fått någon ordning på ännu. Har ni några erfarenheter? Har jag köpt bara leksaker?

På vägen hem idag testade jag mitt lilla stativ, som jag ställde på ett elskåp utmed gångbanan. Skärpan blev inte bra, så det får jag träna på. Det är så litet att det bara är att stoppa ned i fickan.

Så långt jag vet, har Aneby Hus fortfarande rekordet, av mest tillverkade hus på en vecka. Det går dock inte att leva på detta en längre tid och det blev flera konkurser. I dag ägs hela området av en av våra bästa entreprenörer i kommunen, Lövsta Trähus. Nu sjuder det av liv i varje huskropp. Detta gläds vi verkligen med.

Aneby kommun, som är en av landets minsta kommuner, har fått ta emot många stora törnar genom åren. Sveriges största privatägda, Lindals Slakteri, som köptes upp och sedan lades ned. Sedan kom Hundmatsfabriken Linfo, som först blomstrade upp, men föll över en natt, på grund av bristande foderkvalité. Så försvann stora Aneby Hus fabriken och det som jag skrev om igår, Hags AB flyttar till Polen.

Jag minns när jag satt och körde Odengatan fram i Jönköping, i mitten av 80- talet, det var strax före lunch och debattens vågor gick höga på radion. Debatten gällde Smålands Artilleriregemente A 6, om det skulle bli ett affärscentra. Den ene debattören talade om många tio tals miljoner i vinst, medan nästa talare, påstod att det kommer att gå 36 miljoner back. Det blev ett köpcentra som alla vet och det invigdes den 2 april 1987, efter det att Smålands artilleriregemente (A 6) lagts ned 1985. Sedan har det byggts ut flera gånger. Idag är det ett köpcentrum i Jönköping med runt 90 butiker, restauranger och caféer. Säkert har det gått med många miljoner i vinst under åren.

Om jag inte minns fel invigdes det under påskhelgen 1987. Jag minns att jag mötte den gode vännen, Sågverksägaren Axel Gustavsson, Aneby, utanför portarna. Hans båda döttrar hade tagit med honom dit. Axel knäppte sina händer och sträckte dem mot skyn och bad: ”Gode Gud bevara mig från detta ställe, från och med i dag och allt framgent”!

Både Axel Gustavsson och jag mår/ mådde bättre i skogen. Trevlig helg alla vänner!

När man går till och från jobbet, hinner man tänka mycket mera, än när man kör bil. På den runda jag går nu till och från jobbet, går jag förbi Hags varje dag. På bilparkeringen ryms 100- tals bilar och inne på kontoret finns hundratals kontors arbetsplatser. Sedan i höstas har det stått mindre än tio bilar parkerade om dagen, oftast bara fyra, fem stycken.

Nu är det Corona pandemin som stoppar personalen från att jobba på kontoret. De som har sitt jobb kvar ”Härarbetar” från hemmet. Det är inte bara kontoret som står tomt, det gör även den enormt stora produktionsdelen och lagerutrymmena. Detta sedan tillverkningen flyttades till Polen.

Jag glömmer aldrig när jag började som säljare i mitten av 70- talet, då fanns två av mina kunder i Eksjö kommun, samt ett företag i Jönköpings kommun. Alla tre extremt fina familjeföretag. Alla tre såldes till investmentbolag och ganska snabbt var de borta. Så var det även för Hags, som var ett extrem välskött och lönsamt familjeföretag. För ett antal år sedan fick de Amerikanska ägare. Nu står nästan allt tomt efter sista flytten till Polen. Kommer det finnas familjeföretag kvar i vårt land? Måste alla företag omsätta miljarder för att överleva?

Torebrings levererar kaffemaskiner, varuautomater, mat & dryck på jobbet och mycket mera. När lokalerna står tomma, som de gör nu på Hags, sker ingen förbrukning av någonting, Trots detta tappade vi på Torebrings bara 4% av omsättningen 2020 mot 2019. Vi är välsignade, jämfört med alla som kämpar för sin överlevnad. Att se alla tomma lokaler är fruktansvärt.