Matts Torebring

Jag beställde Toreman tidigt i vintras. Idag var det dags för installation. På några timmar var den installerad och klar. Nu kan jag kontrollera den via en app i telefonen som allt annat. När jag mötte upp installatören på förmiddagen, kom Post Nord med en kartong…..

I leveransen förra vecka från Eggerts Plantskola i Tyskland, fick jag bara 3/4 delar. Det fjärde paketet har varit ute och snurrat på Post Nords bekostnad. Levande växter på resa i 14 dagar, visst var jag orolig. Idag kom det sista paketet och jag slet upp växterna ur kartongerna fortast möjligt, som var som vanligt omsorgsfullt paketerade i en massa våt halm i säckar. Buskarna hade till och med börjat skjuta skott i förpackningen. Så nu hoppas jag att de är utom alla fara.

När jag nämnde på jobbet att jag skickat hem snickarna för ett par veckor sedan, sa en av mina grabbar på jobbet som jobbat som snickare tidigare, det taket lägger jag åt dig. I kväll blev det klart så när som på lite fotplåtar och hängrännor.

Torsdag kväll reser vi bort med bussen och på fredag morgon träffar jag förlaget som skall trycka innehållet i min bok. Såvida de inte sågar mig. Omslaget har en av mina duktiga medarbetare gjort åt mig.

Varje vårdag är ny här för oss här på Framtidsvägen, det är första våren vi bor här, varje dag är ett nytt möte med grönskan och ett brus av fågelsång, det är helt fantastiskt. Att bara öppna ytterdörren och möta allt detta är helt makalöst. Jag minns att jag skrev det förra våren, ett sådant brus av fågelsång, har jag aldrig mött tidigare, samma i år. Nu har vi grönskan och alla fåglar att glädja oss åt. Första juni firar vi ett år sedan vi flyttade in.

Jag har flera gånger skämtsamt sagt, att vi byggt en lada på landet. Den utdragna entré delen är mjölkrummet och det stora garaget en maskinhall, precis som på landet. Men vi har inte haft något mjölkbord. Idag skulle jag fixa det klart trodde jag. Men vädret var inte på min sida idag och efter en andra omgång torra kläder, lade jag av.

Om det hade gått att skjuta ned spetten i marken hade det varit busenkelt, nu var det inte så, stenarna låg på hög i marken. Ett spett fick jag kapa av på grund av en riktigt stor sten i botten. Jag tog det så försiktigt jag kunde, men all denna sten var inte smidigt.

Bland det absolut första beställde jag en soptunna till bygget, mest för att hantverkarna inte skulle slänga matförpackningar vind för våg. Nu blir detta, det sista jag fixar till. Under mjölkbordet gör jag plats för sopkärlet. Mot gatan fäster jag upp vår nya fina postlåda. Jag bygger med 95×95 tryckimpregnerat så det bör hålla.

Stackars mamma, där uppe i torpet Lotteberg, en km från stora vägen, ensam med två pojkar, två kor, höns och en gris. Leverera felfri mjölk var inga problem. Detta diplom hänger i entrén hemma hos oss.

Birgittas mamma & pappa var lika duktiga. För detta fick de en guldplakett.

Om någon kanske inte vet var ett mjölkbord är… Så här levererades all mjölk till mejeriet när jag var bondpojk på 60- talet. Konstigt att mjölken klarade sig varma sommardagar.

Nu kan vi verkligen glädja oss åt att vi har fått vår i våra bygder. Lite speciellt känns det att bo på en ny plats, uppleva våren på en ny tomt och se de första blommorna slå ut. I detta fallet ett bigarrå träd som planterades i går.

De flesta av vår personal har ledigt i morgon och jag erbjöd mig att vicka för att ge så många som möjligt ledigt. Själv ville jag lägga sista handen vi boken. Det har varit superskönt att sitta med det jobbet idag. Kanske måste jag gå till min ”magister” innan jag lämnar över de 432 sidorna till förlaget.

Vi läser på Facebook att Vadstena är helt fullpackat av husbilar, på varenda m2 som går att parkera på. Skönt att vi inte är där. Öland ser lugnare ut, får vi signaler om.

En trevlig och fin helg till er alla!