I helgen startade Mikael upp Birgittas nya städrobbot som både dammsuger och våttorkar golvet. Till denna behövs inga begränsningslinjer, det ställs in på en iPad.
Den kommer lagom under våra soffor
Den klarar av de mattor som vi har på golvet utan problem. Som Mikael sa: ”Ni har byggt ett hem som är anpassat för denna roboten.” Birgitta som städar säkert mer än de flesta, fick se dammbehållaren ”knökafull” flera gånger. Kanske kom det från de få mattor som vi har. Jag gläds över att vi tillsammans kan göra andra roliga saker än att städa.
Vad spännande det var idag att få träffa min bokförläggare på Semnos Förlag i Värnamo. Jag ville verkligen gå runt på på lagret och se in i olika färdigtryckta böcker. En bok i endast svartvitt trycks på ett lite gulare papper för att var lättläst. Jag har mycket färgbilder i min bok och då blir bilderna inte bra på ett gult papper. Använder man för tunt papper lyser text och bilder igenom och det vill jag heller inte ha. Andaktsboken på bilden var verkligen en professionell bok, tryckt på 112 gr vit papperskvalité mot oftast 80 gr. Denna boken väger 850 gr och så här kommer min bok att tryckas, fast min blir 25 sidor mera trots att vi komprimerat den och vikten strax över 900 gram.
Det råder nu en stor pappersbrist i branschen, som drabbar såväl tryckerier som mediehusen. Men för de stora produktioner som i inte har bokat tryck och papper i år, så är det i stort sett omöjligt. Min bok kommer förhoppningsvis vara klar först på nyåret, detta på grund av pappersbristen.
Niklas och Linus har hunnit testa av så gott som alla bygdens sjöar sedan de fick sin nya fina båt på vårkanten. Sjön Noen i detta fallet är en favoritplats.
Nu skulle det avgöras vem som var storfiskare, Linus hemma i Aneby eller kusinerna Oliver eller Nelly från Stockholm som fiskar långt ute i Östersjön.
Nu flyter båten ut
Det ösregnade hela vägen fram till sjön. När det var dags att lasta båten och lägga den i sjön blev det ett härligt solsken.
Linus skjuter ut sista biten
Linus är fullutrustad med alla tillbehör och han kan till och med se på sin dataskärm var fisken står och lurar i vassen.
Full fart ut på sjön
Så snart de kommit iväg ut på sjön mörknade himlen igen och det kom ett kraftigt skyfall.
Det blev Linus som vann släktmästerskapet.
Det blev Linus som drog upp den enda fisken och vann därmed släktfejden.
Mörkt och kö för att komma upp vid båtrampen
Parkeringen var full av bilar med båttrailer när vi kom ut. När alla skulle upp ur sjön blev det kö och mörkt för sista man.
Dukat för prisutdelning och fest
Hemma hade övriga familjen med Candra och Mikael i spetsen lagat till en jättegod och varierande Tacofest.
Taco fest.
Någon stor prisutdelning blev det inte, men mycket god mat och en varm brasa i spisen för alla nedfrusna fiskare. Tack hela familjen för att gott tillsammans.
Vad tacksamma vi är över att kunna träffas alla igen!
10 Vårt liv varar sjuttio år eller åttio år, om det bliver långt; och när det är som bäst, är det möda och fåfänglighet, ty det går snart förbi, likasom flöge vi bort.
12 Lär oss betänka huru få våra dagar äro, för att vi må undfå visa hjärtan
För drygt ett år sedan blev vår markentreprenad klar och gräsmattan såddes. Ganska snart visade det sig att det bildades stora vattensamlingar ute på gräsmattan. Jag skrev om det på min blogg under våren, då det inte heller växte någonting. Jag möttes av lögner och undanflykter men till slut gjordes ett försök av entreprenören att rätta till ytan. Jag klagade igen då det inte räckte till!
Efter 3:e försöket i veckan
Nu sista gången jag klagade, möttes jag av en total kovändning. Det är klart att vi skall rätta till det så att det blir bra. För tredje gången kom manskap, stora maskiner och ny matjord. Tack nu är jag nöjd och glad!
En ganska stor del av vår tomt är kommunal mark. I förgrunden syns tomtgränsen vid järnröret som sedan går rakt över gräsmattan i en ganska stor kil. Inte nog med detta, söder om vår gränsplantering är det ytterligare tre meter kommunal mark fram till sjövägen. Om jag inte med Tillsyningsnämndens goda löfte hade gjort fint även där hade vårt hus fått en yta full av sly. Nu bad jag entreprenören snygga till med ytterligare ett lass Ballast.
Som jag skrev tidigare, nu är våra kära barnbarn Oliver & Nelly hemma på höstlov, men hoppsan vad de har vuxit sedan vi sågs sist. När de inte hälsar på hos morfar & mormor bor de på söder i Stockholm. Nu är dagarna fulla av aktiviteter och det blev sent innan morfar kunde få en bild av dem hemma i vår trädgård.
För första gången på flera veckor blev det en lång arbetsdag, Birgitta frågade snällt om jag ville åka med hem. Nej jag måste få gå och få en halv timmas frisk luft. Riktigt skönt att få gå hem i afton.
När jag gläntade på vår sovrumsdörr på morgonen såg jag fiskeredskap, blandat med väskor på golvet i hallen, då förstod jag att de kommit hem och att de kom riktigt sent i natt. Nu väntar våra barnbarn från Stockholm som har höstlov från skolan när jag kom hem. Jag fotade som vanligt men det blev inte bra så det blev en bild på min gång- & cykelbana.
Ps. När jag gick i skolan och fick höstlov gällde det att plocka potatis hos bönderna. Var det så lite som 50 öre korgen? minnet sviker mig.
Jag tror att alla villaägare har en släpkärra utom jag själv. Naturligtvis skulle jag haft en redan för två år sedan när vi började bygga huset. På förra boendet hade det varit mer än befogat, men då hade jag ingen plats till den. Nu har jag plats för släpkärra, båtkärra och upp till tre gästande husbilar samtidigt. Förra veckan delade Niklas och jag på köpet av en ny släpkärra hos Bengtsson i Korsberga.
Mästerkocken fick se ett gammaldags kök.
Jag hade ett återbesök hos min Naprapat i Eksjö strax efter kl tre. Vad var naturligare än att fortsätta till Vetlanda och ut till Korsberga. Linus hängde på detta och satt i köket, som är ett väntrum och studerade spisen medan jag fick min behandling. Framme i Korsberga lockade hans favoritplats, Fiskebutiken.
Hade vi tänkt på att det var nästan mörkt när vi lämnade Eksjö vid fyra tiden och att det ösregnade, skulle vi valt en annan dag. På vägen bort kunde jag ligga och följa en långtradare. Det regnade hela tiden så torkarna gick på högsta hastighet. Vilket busväder sa Linus, nästa resa väljer vi bättre väder.
Före detta Hullaryds Handelsträdgård strax utanför Aneby fick nya unga ägare för några år sedan. Så roligt att de satsar hela tiden och utvecklar. Jag hoppas att bygden ställer upp och gynnar dem, det gör vi. En av många satsningar är att de har öppet dygnet runt genom självplockning och swish betalning.
Swich till Floroteket Hullaryd
Vi åker dit helt oberoende av klockan så snart vi behöver något. Denna gången var det söndagsöppet men vi klarade oss själva och reste hem med bra gravlyktor och gravdekorationer.
På vårt förra boende hade vi oftast massor av löv från grannarnas stora träd och skogen intill. Själva hade vi inga lövbärande träd, bara lite buskar. Under skogsavverkningen på nya tomten funderade jag starkt på, hur mycket löv kommer det att falla från alla träd som står kvar? Nu har alla löv fallit till marken eller blåst bort. Hur mycket löv fick vi in på vår tomt, praktiskt taget ingenting.
De stora asparna på andra sidan vägen.
Inte heller dessa stora aspar har tappat sina löv på vår tomt. På vår stora entré och garageinfart av betong, skulle det kunna lagt sig drivor av löv, men inte ett löv har jag tagit bort.Vart har alla löv tagit vägen?
Matts Torebring 