Till alla er som bor nära oss i Aneby, eller är ni kanske på genomresa, nu kan ni stanna till på Stigbergsvägen 7 i Aneby, gå in på kontoret, swicha eller betala kontant 275 kr (ord pris 289 kr) och ta med en signerad bok hem. Vi har öppet kl. 7- 17 måndag till torsdag och till kl. 15 på fredagar. Välkomna!
Jag hade ju bjudit in våra anställda till min bokrelease idag kl. 6.58. Som så gott som alltid, vaknar jag runt kl. 2 på natten och tanken kommer direkt … Det funkar inte att ställa ut glasen på borden, de måste fyllas framme vid köksön. Klart det skulle vara så och jag var tidigt på jobbet och fixade till detta. Varför kommer alla kloka idéer vid den tiden på natten? så är det alltid.
Nu har jag tränat på att hålla en bokrelease.
Jag frågade om någon visste var Mariabergets Förskola ligger i Stockholm, om någon visste vad en Hösvans är, eller var Lotteberg ligger. Ingen visste något om detta och flera andra saker, så alla fick uppmaningen att gå hem och läsa på i min bok.
Jag är riktigt stolt över min bok, den är så fin med guldtext.
Citat från nätet: ”Att skriva en bok från början till slut ska firas (varken man vill eller inte). Om du bara visste hur många som har författardrömmar men aldrig når fram till mål! Men många författare står där med osäkerheten i sin hand och hoppar gärna över det där sista steget i rädsla för att misslyckas.
Att släppa en bok fri inför andras åsikter är en rädsla i sig, att blotta sig och ställa sig framför åsikterna kan kännas så skrämmande att man hellre låter bli. Men en välplanerad bokrelease kan vara det som avgör din framgång (lyssna på en som inte följer sina egna råd). Men jag lever och lär och vill att mina författare gör allting bättre än jag själv så här kommer lite tips och råd på vägen!”
Då säger jag bara: ”Lemonaden står i kylen & Bra att ha någon att träna på!”
Först kämpade vi i 3 år för att få köpa den vildvuxna ödetomten på norr.
Naturligtvis avverkade jag all skog själv.
Det jobbigaste var att samla ihop allt ris i stora högar.
Så här fint och välstädat ser normala avverkningar inte ut.
Allt virke och ris utkörd med en skogsmaskin.
Veden är kapad och kluven samt uppstaplad.
Alla mina förråd fylldes med ved till bristningsgränsen när veden var torr.
När allt var klart sålde vi huset. Den nye ägaren ville inte ha veden. Det tog mig 4 hela lördagar att flytta veden till mellanlagring på jobbet under ett skärmtak. Idag är det tomt under skärmtaket.
Idag, 7 år senare, ligger all ved för slutförvaring i vårt nybyggda förråd. På bilden ovan har Birgitta & jag, i dag lördag, flyttat hela 12 pallar, burit in veden i boden och staplat upp den. Eldar vi varje kväll under den kyligare årstiden, kommer veden att räcka som längst i 15 år.
Det var ett riktigt slitgöra i den hårda blåsten, samt allt frömjöl från barrveden. Jag hade beräknat jobbet skulle ta 2 lördagar i anspråk, det tog en lång hel lördag, men nu kan vi andas ut. Vi har flyttat allt vad vi har till vårt nya hem. Det tog mycket tid! Den sista vedflon blev inte full, men jag har ju mera ved ute på vedbacken.
Under snart 3 år har vi lagrat vår ved på jobbet under ett skärmtak. Jag har sålt undan ganska många pallar, men ändå har vi 12 pallar kvar, som jag beräknar kommer att rymmas i boden bakom bilen. Idag tog jag 3 pallar i hemlass, vilket troligtvis är lite överlass.
Det var ett mega stort jobb, att ta hand om och flytta all denna ved från förra villan. Det blir lätt ett jobb som man skjuter framför sig, men nu ska vi göra klart. Trots att vi eldar varje kväll går det åt väldigt lite ved. Tveksamt om vi ens eldar upp en hel pall på en vinter.
I samma stund som Niklas kom in på mitt kontor och ställde frågan:” När kommer din bok?” Så ringde min telefon. Samtalet kom från en lastbil strax utanför byn. ”Jag har 2 pallar trycksaker till dig,” sa chauffören. Det kom nästan glädjetårar när jag skar av plastbanden runt pallen. ”Törs jag öppna kartongerna?” …
Jag gick till Niklas, som är en trycksaks controller. ”Wooow vad bra, detta är proffskvalité,” sa han. Jag hade svårt att hålla glädjetårarna tillbaka igen. Boken är rikt illustrerad med färgbilder, för att en bild säger mer än tusen ord. Nu måste ni läsa den, det är en helt unik resa jag gjort tillsammans med min familj. Boken har någonting att ge till precis alla. Boken är tung som en tegelsten, välkomna att beställa den!
En säljare från Holmgrens Bil besökte oss idag och besöket ägnades hela förmiddagen åt att samtala om, vad kommer att hända på marknaden? Vad kommer ”Bolund & Stenevi m.fl. presentera i nästa d(r)ag? Det finns inte el idag så det räcker redan nu, om det inte blåser ute och kärnkraften skall skrotas? Köper vi diesel- eller bensinbilar idag, vad är de värda om 4 år? En transportbil med el- kraft, har en räckvidd på bara några få mil t.o.r. Det funkar inte för oss, som reser i minst hela Sydsverige. Kommer det snart stå fullt av elbilar utefter vägkanterna, som kört slut på el?
Vår leverantör under många år, Holmgrens Bil i Nässjö, har hoppat från sten till sten med olika märken. PSA gruppen, med bl.a. Citroen, Peugeot och Opel har sagt upp alla ÅF och Hyundai har slutat sälja sina transportbilar i Sverige. Ford Custom fanns tidigare hos Volvo, nu finns de hos Holmgrens. Det är minst sagt en himla röra! Säljaren säger också: ”Jag har inte sålt en enda ren bensin- eller dieselbil sedan i somras, men servicebilar är oftast dieselbilar.” Vi behöver denna gången byta ut minst 8 transportbilar.
Privat var vi nog lite för snabba förra året och köpte en Mild Hybrid. Vi skulle nog ha köpt den dyrare varianten Ladd Hybrid. Då hade Birgitta kunnat köra på el varje dag. Själv väljer jag att gå både t.o.r. till jobbet 5 km, eller bara åka med en tur när det varit isgata.
Uppe på allt detta kommer höga skatter på nya bilar. Miljöbonus på el bilar var slut redan i januari månad. Var ska Magdalena & comp. hämta in förlorade intäkter på alla drivmedelsskatter?
Kommer det dessutom att gå dit hän, att vi får bara hämta ut våra bilar någonstans, som ett paket på posten? Visst känns allt minst sagt snurrigt.
Birgitta & Matts gifte sig i Frinnaryds Församlingshem den 8 febr. 1969. Nu firar vi 53 år tillsammans.
Det är kanske inte så många som slår oss, jag vet inte, Birgitta & jag har känt varandra i runt 70 år och delat allt i livet sedan 53 år tillbaka. ”Gård och gods är ett arv från fäderna, en förståndig hustru en gåva från HERREN.” Ordspråksboken 19:14. Nu vill jag inte gå händelserna i förväg, utan ni får vänta lite och dela hela vårt liv i min bok, som kommer ut nästa vecka. Utan Birgitta hade det inte blivit någon bok.
Tack Birgitta! Det går inte att beskriva i ord, vad du gjort för familjen och företaget.
Idag var jag kallad för 4:e gången på återbesök, till Höglandssjukhuset i Eksjö, detta efter min prostataoperation för drygt ett år sedan. Ett 4:de återbesök väntar även på Länssjukhuset Ryhov, Jönköping. Jag upplever det alltid obehagligt med kallelse till ett sjukhus, även om jag denna gången visste exakt vad det rörde sig om.
Före varje återbesök har jag lämnat PSA prov. Sedan skulle jag hemma mäta hur mycket jag kissar under 2 dygn, samt mäta hur lång tid det tar att kissa 1:a dl. Jag hade behövt tre händer för att klara detta. Nu har jag vanan inne. Jag fick med beröm godkänt på alla punkter. Tack 🙏Jag är återställd och har inte minsta lilla inkontinens! Det blir ytterligare ett prov om 6 månader och sedan en gång om året i 9 år till, om jag får leva.
När jag ändå är inne på hälsa … Flera av er minns säkert hur jag klagade över värk och min muskelinflammation, för flera månader sedan. Jag fick till slut starka värktabletter. Jag tog bara ett par stycken, magen blev som cement. Jag fick remiss till en sjukgymnast. Denna behandling trodde jag inte på, men där hade jag fel. Träningsprogrammen har i stort sett tagit bort värken. Jag är bara stel när jag suttit still länge, men värken är borta. Bara en stortå värker nu helt plötsligt, som jag krossade med ett järnspett för 60 år sedan.
Dessa grova stockar släpade jag i lördags upp för en 2 meter brant sänt, i snö och hala grenar. Sedan lastade jag dem på vår släpkärra. Väl hemma bar jag dem till vedbacken, för att inte dra stockarna i gruset. Nu tänkte jag, att på söndag kan jag nog inte röra mig alls. Visst var jag lite stel när jag reste på mig, men inget mera. Inte minsta ont i ryggen, höften eller knäet, som spökat med mig sista halvåret.
Ni minns mig kanske i höstas, efter min långvariga överansträngning, jag orkade ingenting på 2 veckor, inte ens det lilla minsta. Detta jobbet kändes skönt, jag är tillbaka igen.
Det känns som att det var år och dagar, sedan vi var ute och handlade något annat än bara det vardagliga. Jag hade googlat innan vi åkte och sett att Plantagen, hade mest av alla av det vi sökte, konstblommor. Woow vilket mottagande och vilka massor av allt.
När jag satt och jobbade med Villeroy & Boch produkter i månad efter månad, fastnade jag för en vas. Först köpte vi en styck för att se att den harmonierade med golvet. Vi tycke det var klockrent och köpte 6 styck ytterligare. Produktserien hos Villeroy & Boch heter Vas Collier Terre Carre tall Villeroy & Boch 11.5 x 11.5 x 26 cm och finns i en massa storlekar och färger.
Alla 7 vaserna fyllde vi med Leca kulor och planterade. Vasen är grå/vit till färgen inte svagt rosa, som några på bilden. Sedan vi flyttade in i vårt drömhem har vi funderat. Vad kan vi hitta att ställa på golvet vid våra stora panorama fönster. Nu är vi jättenöjda.
Vi hade med oss en vas och provplanterade på plats.
Råg med lite ogräs i passar i en lada som vår.
Nu får Birgitta ännu mera att ställa undan för städroboten.
Det fanns massor av rosor i butiken, men dessa valde vi bort, rädda för att de bleknar fortare.
Det som blev lite kul är att det blev 7 vaser med olika blommor i varje. Vi har film på våra fönster som tar bort de blekande solstrålarna. Bara att hoppas att de inte bleks ut.
Matts Torebring 