Matts Torebring

Vi riktigt älskar vårt vackra och varma stengolv från Spanien. En ladugårdsvägg från 1958 på insidan, vitkalkade timmer syllar, där färgen börjar flagna och försvinner, fram kommer kvistar i virket precis som i en levande ladugårdsvägg, från mina första år i ladugården. Men golvet har sitt pris …

Det har blivit några glas under de snart två åren som vi bott här, som gått förgängelsen till mötes, när de har tappats i golvet. Inte nog med detta, en av barnbarnens mobiler och en iPad har gått samma öde till mötes. Igår hade jag missat att dra igen dragkedjan på min dataväska och min MacBook gled ur och ned i golvet. Ja ni ser strecken till höger i bildskärmen samt några i underkanten. I morgon blir den inlagd och det blir spännande att se om det går att reparera den. Jag skriver på den in afton, men i morgon hoppas jag den är i goda händer. Jag även slitit ut flera tangenter …

Det sägs att en Bankir åkte på semester från Schweiz, upp till en stuga i Norrland. Där tillbringade han en hel vecka på vedbacken med att klyva ved, samtidigt som han njöt av tystnaden. (Det skulle inte jag göra)

När jag byggde huset ville jag ha en uppgrusad vedbacke på runt 40 m2. Vad skönt att hålla till där som nu, med lite av varje. Jag visste inte om det var lätt ved att klyva min ved, eller mera kvistigt och tjurigt. Jag var ute ett par timmar knappt och fick klart med mera än hälften. Hade jag varit 25 hade allt varit klart.

Mina fåglar skällde på mig och ville äta kvällsmat på fågelbordet, intill vedbacken. Genast kom de tillbaka när jag gick därifrån.

Vi hade mycket sand att samla upp, efter ett par isiga dagar för några veckor sedan. Vi kom igång ganska tidigt och Birgitta är med i arbetet ute. Hon har tid till det nu i nya huset, när allt är så lättskött inne och hon trivs framförallt med det och frågar ofta: ”Vad kan jag göra nu?”

Efter en stund blev jag serverad frukost ute i Greenroom, som nu var jättevarmt i solskenet trots -8 grader på morgonen.

Denna gången var både garagegolv och garageinfart maximalt smutsiga, efter sista tidens leriga byväg. Nu har byvägen ”sladdats” till och även fått ett lass eller två med fint grus.

Det är ingen ”Stihl” på jobbet men det gick, motorsågen startade och jag kunde slutföra arbetet.

Igår visste jag inte hur jag skulle hämta telefonen som låg 2 meter bort, så ont hade jag i mitt högra knä. Idag grovarbetade jag, fast med mindre smärta och största försiktighet.

Jag gjorde en testklyvning på en stock och det var inga problem. Så det är inte lönt att låna en vedklyv för detta lilla.

När allt var klart med städning och kapa ved 4 timmar senare, bjöd Birgitta på kaffe och semla i greenroom. Efter att jag tagit en skön dusch, sovit gott i 2 hela timmar, vaknade jag till middag med isterband och dillstuvad potatis i greenroom. Vilken fantastiskt bra vårdag det blev i det vackra vädret!