Matts Torebring

Under 3 dagar denna veckan, har jag lämnat vårt trevliga kontor för att åka hem och låsa upp till olika hantverkare. Idag när jag kom hem vid halv nio tiden, möttes jag av fågelsången, solen över badviken, grönskan i naturen och doften av regnet som fallit under natten, då sa jag spontant: ”Vi bor i paradiset!”

Under veckan köpte jag till en asklåda till vår grill PK 300, från South Side BBY på söder i Stockholm. Först undrade jag lite, för när jag hämtade ut paketet efter bara 2 dagar. Paketet fulltejpat med AKTAS GLAS. Det var rätt pryl som jag fått, tillverkad i 3 mm tjockt plattjärn med rejäla handtag. Oj vad mycket spännande grilloljor och kryddor som de hade, det kommer att bli flera köp. Tack vare 2 asklådor kunde vi grilla hela sidan med revben. Vi hade haft plats för en sida till.

På det förra boendet arbetade jag jämt ute i trädgården med olika projekt. Idag har jag fått ro utan en massa projekt på gång. Vi talade då om varje vecka, vart ska vi åka till helgen? Nu har vi det gott hemma. I morgon ska jag se om jag kan sjösätta båten i badviken. Det blir nya spännande äventyr.

Vi önskar er alla en mysig helg hemma eller kanske borta.

Pappas berättade ofta historier från sin tid som bonddräng, historier som inte alltid var så snälla, inte denna heller!

På en gård fanns det en piga som ganska ofta uppvaktade en av drängarna. Till slut tröttnade drängen och sa till pigan: ”Om du hade insikt om, hur små utsikter du har, så skulle din insikt säga dig, att du har inga utsikter!” Pappas historia om in- & utsikt passar bra in in idag.

Idag har vi begränsat utsikten något i vårt vardagsrum. Vi har haft insikt om att vi måste göra något åt det när solen skiner som mest. Vi kan ha den vackraste solnedgång vissa kvällar, samtidigt som vi skall se Aktuellt på tv. Då har vi fått solen i det ena eller i båda ögonen. Kanske ännu värre i början av året när stolen står lågt på himlen, då finns det inte många platser att sitta på, för att kunna arbeta med datorn. Nu blev vi jättenöjda med en rullgardin som ligger i en kassett. När vi inte störs av solen, vips så är rullgardinen uppe.

Jag ville inte lägga tid en helg till, på veden hemma på vedbacken. Vädret var lämpligt och plötsligt fick jag lite energi igen. Den sista veden fick jag när jag gallrade ur lite mindre träd på kommunens mark, allt enligt löfte från kommunens ansvarige tjänsteman.

Det har gått fem år sedan jag avverkade all skog på granntomten på vårt förra boende. All denna ved har skapat mig ett enormt arbete. Först avverka skogen, ta bort allt ris, kapa och klyva veden och sedan torka den, i denna mega stora vedflo. Sedan fyllde jag Friggebod och verkstad med all denna veden. Så sålde vi huset och flyttade med oss alla denna ved. Det tog 4- 5 hela lördagar att flytta veden igen, denna gången till en ledig Carport på jobbet.

Jag sålde ett antal pallar med ved under resans gång, då jag insåg att jag skulle ha ved i ytterligare många år. När vi sedan flyttat in i vårt nya hem och byggt en Friggebod, flyttade vi veden igen till sista hållplatsen. Uppe på allt detta blev det ytterligare en liten vedstack med vårved som nu är inburen. Nu har vi 4 floer med ved, 4 meter långa och 2,40 höga. Detta innebär att vid har ved i 12- 14 år framåt om vi får leva.

I vår fantastiska spis Nordpeis, kan vi elda upp som mest 3- 5 vedträd på en kväll. Det brinner säkert i en timma, blir varmt och gott och knappast ingen aska. Sotaren ville komma bara vart tredje år, det finns ju ingen aska sa han.

När vi gästade ett antal ställplatser på försommaren, var de redan då oftast ”fullsatta” fram på eftermiddagen och som mest med turister från våra grannländer. Nu läser vi om platser som vi besökte och där besökarna får vända en efter en, det är ”fullsatt”, det finns inga platser.

Vi har sagt till varandra flera gånger under dagen, att det är bättre att vara hemma denna tiden, om än så för att bara klippa gräsmattan. Vi har det så bra hemma. ”Toreman” har haft ledigt nu i åtta veckor, på grund av att de nysådda delarna i gräsmattan inte får klippas med en automower.

Gräsmattan är så stor att jag var lite ängslig, då jag inte varit riktigt piggelin denna veckan. Efter 2 timmar, cirka 6 km och cirka 10 000 steg var jag klar. Det var ju väldigt enkelt att klippa utan uppsamlare. Jag vill att gräsklippet skall ligga kvar och göda jorden. Gräsmattan är fortfarande inte bra, på grund av att vi var borta när det var som varmast ute, men det det mesta kommer att klara sig. Jag har vattnat jättemycket sedan vi kom hem. Förra året hade vi ett äpple, i år ser det ut att bli 10 stycken.