Matts Torebring

Vi fortsatte vårt firande på söndagen.

Vi har varit på Sandsjö Wärdshus, så många gånger och jag har nog skrivit om varje besök. Denna gången tänkte jag låta bli, men det blev det lite annorlunda. När vi drack kyrkkaffe i går söndag, sa jag till min gode vän Jan, att vi skulle åka till Sandsjö Wärdshus. ”Det är för mycket mat, jag har aldrig sett någon som äter upp”, sa Jan. Vi åkte dit, den stora parkeringen, var så gott som full med bilar och det var nästan fullt inne och kö i kassan. Sandsjö Wärdshus ligger vid en Camping, intill en sjö mitt ute på landsbygden, mellan Eksjö & Sävsjö. Denna gången åt vi Oxfiléplanka, men oj vad mycket kött det var under moset.

Här är beviset, den tomma plankan.

Först satt ett äldre par bredvid oss och de gick efter en kort stund. Sedan kom en kraftig, ung kille på bara 54 år och hans nätta hustru och satte sig bredvid oss. ”Men hej på dig Matts, känner du inte igen mig? Jag vet vem du är och jag läser din blogg varje dag. Jag ska nog köpa en husbil jag också”, berättade han. ”Kommer du inte ihåg 1976 – 1977 när du var ute och sålde kakor och körde ”Bedford”? Bilen stannade för dig, och Sixten och jag tyckte synd om dig, köra Bedford och sälja kakor”, så vi ryckte ut och hjälpte dig. Visst mindes jag och alla mardrömmar från den tiden, som jag kan drömma om än idag. Men vad kul det är  att ha en blogg och alla som tar kontakt och pratar.

Vid ett annat tillfälle satt vi cirka tolv personer vid ett långbord. En liten pojke satt vid motsatta ändan av bordet och sa: ”Pappa där borta sitter det en och så pekade han på mig, som ätit upp allting.”

Denna gången blev det lite annorlunda, skrev jag i början. Detta var den första hellediga röda dagen före en ordinarie arbetsdag på två och en halv månad. Det var så obeskrivligt skönt, att komma hem från Sandsjö, utan att veta att jag måste till jobbet, för att hinna ifatt. 45 år tillsammans med Birgitta under samma tak och så få känna sig fri, visst var det värt att fira detta, även om vi firade hela lördagen.

Vi säger också ett Tack till vår trevliga personal på jobbet, som förutom två stora blomstergrupper till jul, gav oss två Presentkort, med denna utsökt trevliga söndagsutflykt.

Den första mars 2013, hämtade vi vår nya drömbil vid bandet på Kabe i Tenhult.

I måndags morgon, mejlade jag över en liten lista, till Kabe Service i Tenhult. Lite justeringar, lite småfel och bad dem, att i samband med detta göra årsservice, på både bodel och motor samt om möjligt, höja totalvikten till 5200 kg. Jag hade räknat med en väntetid, på en till två månader. Idag ringde servicechefen på förmiddagen och sa, ”Ja du Matts, du får komma idag om du vill, så skall vi ta hand om din bil”. Jag körde in vår Kabe till Tenhult och Birgitta kom och hämtade mig på middagsrasten, så nu är vi utan bobil någon vecka. Det passade oss som handsken på handen, att lämna in den nu, då vi skall vara hemma i helgen.

Jag är själv en utpräglad säljare och vad jag än fått i mina händer att sälja, har jag oftast sålt mest av alla. Den bästa säljaren, ska också erbjuda den bästa service och bemötande, då blir allt lyckat, så enkelt är det, men ack så svårt att förstå, för många handlare. Alla förstår att Birgitta och jag är en av landets mest nöjda Kabeägare.

Långtidsöversikt väder Aneby kommun

Sällan eller aldrig har vi upplevt en vinter som denna. Fem cm snö och runt fem grader kallt nu i två veckor och det ser att bli två veckor till, med samma väderlek. Förra vintern längtade jag till södern  varje dag. I år känns det bättre och som att vintern blir relativt kort. Två husbilsresor redan i år och kanske ytterligaren en resa till helgen. Hav tröst alla bloggvänner här uppe i Norden.