Det är mörkt, det regnar, men titta, han är här och ser till sin ställplats. ”Men hej på dig Matts & Välkommen”. Med de orden känner man sig extra välkommen, till Södra Hamnens Ställplats i Motala. Blir vi ensamma, sa jag, nej det har varit ett 15- tal vagnar i veckan. Första natten är vi ensamma. Kanske kommer någon av er nu…?
Det regnar mest hela natten (tror jag). Själv vaknar jag efter nära 14 timmars sömn. Skönt att få sova ut efter allt som julen för med sig. Titta solen skiner, sa jag helt plötsligt, fast när jag kom ut var den nästan borta. Tre meter framför vår husbil går strandpromenaden. Det är en ström av människor som passerar förbi. Naturligtvis måste jag ut och prata med någon. ”Är ni turister”?, sa det trevliga paret, som vi fick ett långt samtal med. ”Men varför åker ni till Motala”? frågade paret oss. Varför är det så många ute och går just här? sa jag. Vi har fått en helt ny stad, sedan bron kom till. Nu är det allas promenad- och motionsrunda, runt Vätterstranden och över bron. Vi följde efter på samma runda…
När jag bygger, överdimensionerar jag alltid. Men denna gångbro över järnvägen, visst är den också stor, bred och överdimensionerad?
Nu har vi kommit fram till södra påfarten till bron.
Sällan eller aldrig, smakar två koppar kaffe, så gott som efter denna långpromenad. Ett riktigt gott Zoega kaffe och äppelkaka med vaniljsås.



































