Matts Torebring

Vi har skottat fram Bobilen ur snödrivorna och åker söder över.

Det snöar och det blåser när vi drar iväg. Väglaget är riktigt moddigt efter dagens kraftiga snöfall, men våran Kabe både drar bra i snön och rullar stadigt på vägen. Först kör vi till ”Centralföreningen” i Eksjö, det hette så när jag var bondpojk på 50- & 60 talet, idag heter det Granngården. Vi  inhandlar fågelmat, halkskydd och reflexer. Personalen som hjälpte oss var så trevlig, att jag åker nog dit lite oftare nu. Vi är ute och åker husbil, sa jag, ”Det är väl helrätt, att göra det man tycker om”, sa han.

Sista veckan har jag börjat att gå fram och åter till jobbet, det är bara två km. Under all snö är det ren blankis. Åtskilliga gånger har jag dansat runt, men utan att falla och slå mig. Nu har jag halkskydd och bra reflexer i fortsättningen. Under de två sista månaderna har jag jobbat varje helg och det har varit svårt för mig att prioritera  min skogsrunda. Faktiskt att jag känner mig piggare, efter bara en enda mils promenerande den sista veckan.

Vi kör inte längre än till Eksjö.

Det jag inte gillar vintertid på vägarna i snömodden, är alla långtradare. Vetskapen om att mer än hälften av alla långtradare idag körs av utländska åkerier, med mer eller mindre respekt för vinterväglag och utrustning därefter. Kanske vinterdäck på dragbilen i första hand och sommardäck på släpet. Vid minsta inbromsning kommer släpet sladdande ut på vägen. Möter man ett sådant har man ingen flyktväg.

Jag ringde våra vänner på Eksjö Camping och frågade om det var upplogat på ställplatsen. Nej det var det inte, men parkera på parkeringen vid Kursgården och det gjorde vi.

Här bor sedan flera år, Pelle & Irma från Aneby.

Jag vet inte hur många år Pelle & Irma, haft denna året runtplats, med sin husbil på campingen. Jag såg vid entrén, att de till och med hade egen postlåda med sitt namn på.

Det lyser i flera stugor på Eksjö Camping.

Minst fyra till fem stugor är upplysta och uthyrda.

Flera familjer är i sina husvagnar.

Andra bor i sina husvagnar och har tänt upp  marschaller runt sitt boende.

Vi vaknar upp till en riktigt grå lördag.

Temperaturen är på nollstrecket och det är riktigt gråmulet ute.

Vi tar promenadstråket utmed ån in till stan.

Eksjöån som rinner från sjön Hunsnäsen, in genom hela Eksjö stad, är öppet vatten och alla änder verkar ha samlats här.

En riktig matlåda full med säd till änderna.

Djurvän som jag är, blir jag glad över att någon matar dem.

Massor av änder nästan hela vägen in till stan, i det öppna vattendraget

Snett & vint på Aschanska Gården.

Jag skäms lite över att jag aldrig besökt Aschanska Gården i Gamla stan. Det är guidade visningar före jul, men då jobbar vi dygnet runt. Vi får välja en visning på sommaren i stället.

Innergården.

Det står ganska många husvagnar på campingen.

Efter två timmars promenad och fika är vi hemma igen.

Vi gick utmed ån till Norra delen av Gamla Stan och vidare till Princess Konditori på söder. Vi passade på att gå in på Netto och Lidl, för att ta med lite delikatesser hem. Det blev i stället ICA Supermarket där vi hittade lite gott i grillen. Fyra matbutiker inom några hundra meters avstånd. Coop finns också, men då måste det vara kris riktigt, om jag skall gå in. Det tillhör mina idiologiska principer att inte göra det. Förresten så gillar jag inte ICA heller. Det mesta som Birgitta kommer hem med står det ICA på. Jag vill ha Findus, Felix och alla andra riktiga märkesvaror och inte EMV  (Egna märkesvaror)

Idag är vi ensamma på ställplatsen på Eksjö Camping.

Visst går man och längtar ibland, att dra till Helsingör, till Köpenhamn, till caféstaden Alingsås. eller ända upp till Jookmoks marknad. Ändå är det skönt att åka bara två mil, som nu till Eksjö. Vintertid är det skönt att ha el, till värmen och när det kostar bara 99:- per natt, för en riktigt bra ställplats, då ligger Eksjö Camping ställplats bra till. Nu är infarten till ställplatsen mycket enklare än tidigare.

Vi hade bland annat prickat in ett besök på ”nya Kabe” i Tenhult.

Efter en hektisk arbetsvecka, sa vi först att vi skulle sova länge och sedan bara gå och strosa i Eksjö, men därav blev det inte. Efter en avkopplande fredagskväll var vi pigga igen och åkte för att besikta Kabes nya försäljningshall i Tenhult. Vi som bor nära Tenhult, är stolta över att ha både tillverkning, försäljning och service av Sveriges bästa husbil, alldeles inpå knutarna.

Någon som lämnat sin husvagn i diket och köpt husbil i stället kanske?

På vägen ned till produktionen av husbilar, stod denna helt utrangerade husvagnen i diket. Verkar som den stått där ett tag. Snöplogen kanske kommer och välter ned den i diket helt och hållet. Hur kan den hamna så där illa till, utan att någon reagerar?

Rommedals Cafe alldeles utanför Öggestorp.

Platsen heter Rommedal och det gamla, före detta missionshuset, ligger alldeles intill genomfarten i Öggstorp, på gamla vägen in till Tenhult. Vi har åkt förbi här oräkneliga gånger, men aldrig stannat till. Sista gången kom vi tre minuter efter stängning  och dörren var stängd. I dag fanns det med på schemat att besöka.

Ett ganska annorlunda café.

En annorlunda möblering, i den före detta gamla kyrksalen.

Berömvärt goda bakverk.

På Kabe ville man bjuda på kaffe, men vi sa att vi skulle fika på Rommedals Café.

Smörbakade bullar.

Vi har hört många berätta om deras goda bakverk. Nu vet vi att det är gott. Mätta och glada blev det sedan ett stopp och en del inköp i Nässjö, på Dressman och skor till Birgitta på Bonvings. Vi studerade TV via internet på Telia, men blev inte mycket klokare av det.

Aborragölen vid infarten till Eksjö från Nässjö.

Aborrarondellen är en plats som nog alla känner till. Jag tror det fiskas ganska mycket här.

Dollarstore i Eksjö vid Aborrarondellen

I början var det nog inte så överfullt med kunder här inne. I dag var nästan alla parkeringsplatser fyllda och alla kassor var öppna. Priserna på bland annat schampo, deodorant, tandkräm, balsam och hårvårdsprodukter är helt förbluffande låga. Vi gick ut med en välfylld vagn även denna gången, fast nu med två säckar solrosfrön, till våra små flygande vänner, som också skall få ett nytt fågelbord till veckan. Jag återkommer till detta.

Kungen har klippt bandet den 9 oktober för nya Motala bron. (Google)

I flera år har jag funderat över det gigantiska vägbygget med start i Mjölby. När vi bodde på en ställplats på en bondgård i Skänninge i början av augusti, bad jag bonden på gården, förklara hela vägbygget för mig som pågått i tre år. Jo, sa bonden, den nya sträckningen av riksväg 50 ersätter vägen Vadstena till Ödeshög och så är det förbifart för fyra städer, Mjölby, Skänninge, Vadstena och Motala. Dessutom i kombination med ny dubbelspårig järnvägslinje Motala till Mjölby. Total kostnad 1, 8 miljarder plus dubbelspåret 2,5 miljarder. (Förlåt jag fattar inte summorna riktigt) Den mest omfattande delen av bygget, måste vara bron i Motala som är 620 meter lång och ännu ofinansierad, se mera bilder, blir det vägtullar kanske? Läs mera fakta i länken…..

Följ med på vår egen invigning….

Vi startar vid E 4:an i Mjölby och kör norröver.

I närheten finns färskvattentäkt, därför alla dessa enorma vägräcken.

Vi närmar oss Skänninge.

Södra avfarten till Skänninge.

Vi närmar oss bron i Motala

Här börjar den nya bron.

Nu har vi kommit till norra infarten till Motala.

Här går länsgränsen, vid Medevi slutar den fina vägen.

Inte konstigt att platsen heter Medevi, så här har vägen, säkert sett ut sedan Medeltiden. Otroligt smal och krokig. Vi stannade på vägen hem vid Vätterns Väveri och det blev en ny fin duk till Birgitta. Då sa jag just till damen i butiken, får ni aldrig en riktig väg här? Nej nu är pengarna slut och vi får vänta igen.

Vi har nått vårt första etappmål, Ställplatsen i Askersund

Jag hade lovat bjuda Birgitta på något gott, som tack för all ”byggservice” hemma.

Varje kväll i 10 veckor när vi byggde hemma under hösten, kom Birgitta ut med te och smörgås. Det kändes lite för billigt att bara bjuda på plankstek, ett gott öl, dessert och kaffe. Så därför fick hon en fin duk på vägen tillbaka till Motala, när vi stannade till på Wetterns Väveri.

Jag googlade runt på mängder av matställen runt Askersund, men i stort sett alla har stängt. Restaurangen på Best Western Hotell, 200 meter från ställplatsen, visade sig vara riktigt trevlig och god mycket mat.  Vad trevligt att bara gå 200 meter från ställplatsen och hamna på bästa restaurang.

Birgitta skålar med ett glas König Ludwig, ett mycket gott mörkt tyskt öl.

Man kan äta färsk fisk om man önskar.

Vi står ett tio- tal Bobilar på ställplatsen.

Ställplatsen har ofattbart nog stängt för säsongen. Det kom dock en försynt dam och knackade på och vill ha endast 40:- för el.

Vi vaknar till en härlig lördagsmorgon.

Lite förvånande….

Ställplatsens servicebyggnader ar stängda, men varför låser kommunen sin toalettbyggnad?  Det lyste därinne, men dörrarna var låsta.

Laddstation för mobiler och elcyklar var ett bra initiativ intill ställplatsen.

Visst ska kommunen ha högsta betyg, för en bra och välplacerad ställplats, nära centrum.

Hur många gånger, har jag inte kört med tung lastbil och släp, här på gamla genomfarten.

Visst var det otroligt hur trafiken gick i början av 70- talet. Här alldeles till höger hittade vi en modebutik som hade mycket av allt. Vi gick ut med två stora kassar med höstkläder. Askersund känns annars som en lite död stad, men i denna butik, Letex Storgatan 18,  var det en jämn ström av kunder. Vart tror ni att vi gick sedan…?

Naturligtvis gick vi Konditori Tutingen vid torget.

Visst är detta sant?

Här inne avnjöt vi planksteken i går kväll

På väg tillbaka till Motala och norra infarten till bron.

Avfart till Ställplats Södra Hamnen.

Nu har vi parkerat på Ställplatsen.

Nya bron sett från Ställplatsen.

Vi är ganska många Bobilar på Ställplats Södra Hamnen

Bra pris på gasol och mycket trevligt, gör att vi kommer att återvända ofta.

Sista stoppet på resan var planerat till Östgöta Camping i Mantorp för att köpa gasol. Här är ännu billigare och jag har med mig fyra tomma P 11 som jag fyller upp här i morgon. Tala om nytta med nöje.

Torpön i sjön Sommen

Denna helgen måste vi vara hemma tidigt på söndag och då blev det en resa till Torpöns Camping och Färjeläge som ligger knappt fem mil bort. Torpön har jag säkert besökt upp emot hundra gånger under årens lopp. Oftast för jobbets räkning. En gång tidigare har vi sovit över på campingen. Nu finns en mindre ställplats som vi ville testa på. Varje gång jag kommit till Torpön känns det som att tiden står still.

Liksom jag har skrivit om flera platser många gånger tidigare, har jag skrivit om Torpöns Hamn & Färgeläge vid ett flertal tillfällen. Jag har dock inte stannat och vandrat runt tidigare i omgivningarna, som vi gjort denna gången.

Nu har vi parkerat på den lilla ställplatsen.

Ställpatsen i all sin enkelhet. En inhägnad grusplan med gärdesgård, nära till vattnet. Servicehus finns ett en stenkast bort inne på campingen. Nog kunde man kostat på sig en färskvattenkran och soptunna nere vid ställplatsen. Härligt att vakna till en fantastisk fågelsång.

Efter maten på fredagskvällen gick vi Naturstigen

Utefter Naturstigen finns det gott om rastmöbler.

Solen tackar för sig, mellan trädtopparna, för denna dag.

Ställplatsen Torpöns Camping & Färgeläge.

Vid Torpöns Camping & Färgeläge, finns även en äventyrsanläggning på höga höjder.

Funderar på att göra något roligt tillsammans med personalen på jobbet, men hur många skulle våga sig upp?, inte jag i alla fall.

Solen studsar sina sista strålar på ett hus i hamnen.

Ävertyr på höga höjder är det gott om.

Det blev en trevlig kvällspromenad genom äventyrslandet.

En ny solig lördagsmorgon.

Jag gick ned till strandkanten och spanade in lite.

Dikesrenerna är fulla av blommor.

Här blir det snart smultron.

Kan det vara Carl-Johan som eldar ris på andra sidan?

Vi vet bara att goda vänner till oss har sommarstuga ute på Torpön, men vi vet inte var. Kom och hälsa på någon gång har de alltid sagt. Vi skickade sms samt ringde en stund senare på morgonen, men inget svar. Personen på andra sida vid brasan liknade Carl-Johan i hållningen.

Fantastiskt vackert är det vart man än tittar.

Det visade sig att våra vänner Carl-Johan och Gulli bodde i stugan till vänster. Konstigt att de vill åka hem till Aneby.

Fantastiskt vackert överallt

Denna ön heter Kalsö.

Det kom några från campingen och vågade sig i det kalla vattnet.

Tillslut kunde jag inte motstå frestelsen

Jag hade inga badbyxor eller handduk med mig, men jag är inte blygare än att jag tog ett dopp ändå. Kallt var det, men vad skönt det kändes efteråt. Naturligtvis fick jag stå på tork, en stund på stranden.

Birgitta sitter och tittar på och fotar premiärdoppet

När sprack denna sten av naturens krafter…?

Mitt experimentfoto med kameran i vattenytan

På väg över till andra sidan viken.

Rätt vad det är när vi sitter vid bobilen, kommer  vår vän Carl-Johan gående. Jag har sett att det står några husbilar, sa han. Så sa han till sin fru, jag går och tittar om det är Matts & Birgitta.

Vi blir bjuda på gott kaffe med hembakat bröd på deras altan.

Vid berghällen på andra sidan viken badade jag och vi satt och tittade på när Carl-Johan eldade ris. De påstår att de inte såg mitt premiärdopp i sjön Sommen.

Ett Stort Tack vänner för vrålfikat på er fina altan och det var så roligt att se er fina stuga.

Vi avslutar dagen med en räksmörgås nere i hamnen.

Denna kossa har jag fotat tidigare från alla håll utom från detta hållet.

Många har skivit inlägg om Lyckarps ställplats.

Många har skivit inlägg om Lyckarps ställplats, sju- åtta km öster om Eksjö, på vägen mot Vimmerby. Jag har själv skrivit många inlägg om denna plats under årens lopp. Ändå fortsätter jag att skriva. Varför, jo det är så ljuvligt att vakna i en ”granplantering” till vacker fågelsång. Fredagen var inrutad varje minut på jobbet, fram till klockan 17.30. Nu vill jag inte åka långt denna helgen, jag vill bara sitta och koppla av, sa jag till Birgitta, och så blev det. Dessutom är det Mors Dag i morgon söndag och Birgitta ville bjuda sonen i huset med familj på Mors Dags middag. Niklas flyger till Holland söndag morgon, för att träffa leverantörer. Så vad kunde vara bättre än en helg i Lyckarp.

Jag har vandrat i skogen sedan jag kunde stå på egna ben.

Jag fick inte leka som barn med grannarnas barn, jag skulle jobba på gården. Däremot kände  jag till nästan varje gran i skogen där vi bodde. Jag gick och strövade omkring i skogen och fantiserade för mig själv. Här skymtar bobilen fram mellan granarna.

Det är så ovanligt trevligt i Lyckarp.

Det är höjder runt omkring och fin utsikt på flera ställen över bygden. Här är utsikt över den välskötta ställplatsen.

I år har har alla nitton platserna fått nummer.

Plats nummer tolv, helt plan, liten aning kortare, men riktigt mysig där den ligger i skogsbrynet.

Solen var ganska nyckfull och molnen kom och gick

Vi kunde sitta ute från middagstid till klockan var framåt kvällsfristen. Ibland gick solen i moln, men var strax tillbaka igen.

Intill ställplatsen finns en liten delikatessbod.

Ingvar Mörnefelt, som är ägare till Lyckarps ställplats, har gjort många resor på kontinenten med husbil under många år, tillsammans med sin hustru Birgitta Mörnefelt som nu driver en liten Delikatessbod vid infarten till ställplatsen.

I Delikatessboden finns lite av varje, som du inte hittar i vanliga butiker.

Vi passade på att köpa lite delikatess knäckebröd och must.

Så kom lillprinsen Linus och gratulerade farmor på Mors Dag.

Hemma i Aneby var det Aneby dagen och mycket folk i rörelse. I en av affärerna fick Linus denna krigsmålning.

Vi åt en härlig Mors Dags middag.

Birgitta hade marinerat fläskfilé och lindat in den i bacon som jag sedan grillade. Till detta hade Birgitta gjort en lökragu och kokat färskpotatis. Allt smakade förträffligt gott i gröngräset ute.

Är man duktig som Birgitta är,då skall man också få fina presenter.

Den kvinna som skulle stått ut med mig i 48 år, finns nog inte. Aldrig en förebråelse under alla år, då jag jobbade natt och dag, att jag jobbade för mycket, detta trots att hon egentligen skulle ha stoppat mig. Så gott som alla mina uppslag har hon alltid ställt upp på, vad det än har gällt.

Kvällssolen välkomnade oss till Ställplats Eksjö Camping.

Ställpatsen på Eksjö Camping öppnar 15 maj 2013 står det på nätet. Jag ringde och frågade om jag får stå där, för annars åker jag till Lyckarps ställplats några km bort, sa jag. Jo det gick bra, även om el och en del andra saker inte är klart. Bo på camping vill jag bara inte mer än nödvändigt. Jag vill komma och gå när jag vill, utan att passa tider i en reception. Ställplatsen här på Eksjö Camping kostar 99:- och det tar bara några få minuter att gå in till stan. Den är riktigt vackert belägen vid stranden till sjön Hunsnäsen. Ett riktigt lovvärt initiativ av vännerna på Eksjö Camping.

Som många av er redan vet, tycker jag alltid om att ta första platsen. Naturligtvis frågade jag Campingchefen om jag var förste man på plan? Ja du är den förste som parkerar på ställplatsen, svarade Magnus.

Vi hinner äta lite gott i bobilen, innan solen går ned över Eksjö stad.

Vi vaknar till en riktigt vacker lördagsmorgon i strålande solsken.

Ganska många bilar kommer att få plats. Campingen ligger i bakgrunden.

Nu vid vårt besök är ställplatsen inte klar, en hel del saknas. Marken är välförberedd med bra bärlager. Det finns sex styck 380 volt el uttag, men ingen 220 volt. Det är ju bara att koppla på byggcentraler och då blir det ganska många 220 volt uttag. Toatömning och färskvatten var inte påkopplat. Ställplatsen har ju inte heller öppnat så det är förklarligt. Det finns dusch och toalett i en barack, men inte heller den var öppen nu. Det är ganska nära att gå in till campingens toaletter. Campingen har stor brist på toaletter och duschar och behöver åtgärda med det snaraste. Vi nyttjar ström bara när det är riktigt kallt, duschar i bobilen, använder toalett på ställplatsen om det finns, men söker mest bara en säker och trygg plats att parkera på och då är det riktigt bra här.

På torget var det fullt pådrag av Räddningstjänsten och Ing 2.

Jag gjorde själv lumpen på Ing 2 och det var inget roligt kapitel i livet.

Klädinköp till Birgitta, skor till mig och fika för oss båda på Lennarts Konditori nya uteservering

Denna helgen gästar vi Mariestad.

I Mariestad strålade vi samman med våra vänner från Falköping, Johan & Helén Svensson. Vi gick ett par timmar på stan och fikade naturligtvis på ett trevligt café. Helén & Johan bodde grannar med oss under ett antal år, på Camping Rubicone i Italien, i början av 2 000- talet. Johan är duktig på att hålla kontakt och ringer oftast ett par gånger i månaden. Vi kunde äta middag ute i ett fantastiskt strålande solsken. Färska räkor, dubbel honungsmarinerad varmrökt lax med dillmajonäs och kokt potatis, alltsammans inköpt i stans fiskbutik. Gissa om det smakade gott.

Efter en rundvandring på stan smakade det otroligt gott med mat ute i solskenet.

Här är en av infarterna till ställplatsen vi bor på i hamnen.

Här intill strandkanten i hamnen bor vi på stadens fina ställplats.

Från ställplatsen upp till stan är bara några minuter att gå.

Våra vänner Johan & Helén & min Birgitta på torget i Mariestad

Mariestads Domkyrka

Stor var den och majestätiskt och en mycket vacker klockringning.

Många vackra och väl bevarade trähus fanns det gott om.

En skylt på dörren till det röda huset ovan.

Vi gick förbi en annorlunda och enkel väderstation.

Ställplatsen och hamnen sett utifrån hamnpiren.

Lördagskvällen är vi inbjudna till våra vänner, Johan & Helén

En fantastisk dag går mot sitt slut och solen går ned över Vänerlandskapet.

Vilken trevlig helg vi haft tillsammans med vänner, vilket härligt underbart solskensväder, en trevlig stad vi gärna återvänder till. Ställplatsen var gratis för oss som inte kopplade på strömmen, (gäller fram till 1:a maj) för övriga kostar el 50:- per dygn. Tack till våra vänner Johan & Helén för en trevlig helg tillsammans.

Husvagn & Camping nr 4 2013

I bland kan jag stålsätta mig att läsa en ledare i en tidning. Men oftast kommer jag ändå inte till slut, varför? Jo den som skriver kan inte fånga mig. Det finns två skribenter som alltid har fångat mig, under många år och det är bara två personer, Siwert Öholm, skrev ofta i Tidningen Dagen och Ingela Svensson i Husvagn & Camping.

Säkert har  ni alla läst artikeln redan, men om ni inte gjort det innan, gör det nu. Det är så fantastiskt bra läsning, inte bara för en säljare som mig, utan för oss alla konsumenter. Jag stannade till vid Gyllene Uttern, Gränna. Jag hade bara en flaska Mariestad i bilen, jag ville ha en till. Det blir 69:- tack, sa den vänliga damen i restaurangen. Det var inte billigt, svarade jag. ”Vi tar betalt för utsikten” svarade damen. Ingen kan säga att det är dyrt med 69:- för en flaska Mariestad, när man får sova gratis på rastplatsen alldeles intill. Jag kom till Norkap för snart 14 år sedan och de ville ha 350:- i parkeringsavgift för en natt. Först vägrade jag i över en timma att betala och stod utanför. Sedan betalade jag efter att förnuftet segrat. 300 mils körning och ”bara 350:- i parkeringsavgift” så kände jag efter ett dygn på Nordkap och den upplevelse vi fick där. Jag kan bara säga Tack till Ingela Svensson för en riktigt positiv tankeställare. (klicka på texten så du ser att läsa)

Mönsterås har berömvärt nog en ställplats för husbilar nere i gästhamnen

Vi anlände till Mönsterås i mörker på fredagskvällen och körde direkt på ställplatsen nere i hamnen. Inga skyltar om Ställplats, men av foto från nätet förstod vi, att vi hamnat rätt. Men varför ta ned skyltarna bara för att det är vinter, varför inte göra tillgång till toaletter möjlig? Men ok, det spelar ingen roll för oss vi är självförsörjande med värme, extra batterier, toalett, dusch och en stor solcell på taket. Så för oss är det billigare att gå på gasol än att betala avgifter. Skönt att det finns en bra plats att stå på, det uppskattar vi verkligen. På lördagen hade vi fantastiskt roligt hos våra vänner i Tmmernabben, se inlägg före detta. På lördagskvällen kom vi tillbaka till ställplatsen, bara för att vi ville ”upptäcka staden”. Vi har aldrig någon gång tidigare, stannat till i Mönsterås. Nu blir det säkert flera gånger, det var trots allt trivsamt.

Tänk att få komma hit när isen är borta och bo så här nära havet

Ölandsfärjan låg rejält fast i isen i hamnen.

Flera höll på med motorsågar för att försöka få loss sina båtar från isen. Jag såg ingen som lyckades, isen låg tjock i hamnen. Däremot några vinterfiskare på söndagsmorgonen såg ut att ha turen med sig i solskenet. Vindarna var iskalla när vi kom ut från bobilsvärmen. När vi satt inne i bobilen, kanske skulle det gå att ta en kopp kaffe ute på solsidan, men vad skenet bedrog, det var iskallt ute. Vi tog den korta söndagspromenaden upp till centrum.

Vi gick ”Storgatan” fram genom sta´n.

Inte ofta man ser en kuperad Storgata som här i Mönsterås. Kändes nästen som vi gick i en by i bergen någonstans i sydeuropa. Inget var öppet, inte ens ett konditori, allt var stängt, tyst och öde. Det tog inte lång stund att gå igenom stan.

Kyrkan mitt i byn var minst sagt praktfull och imponerande.

Jag gick runt kyrkan från alla väderstreck och fotade den. Jag fastnade för denna bilden från Storgatan, där den ligger helt inbäddad bland träden. Vi var som vanligt fikasugna på söndagsförmiddagen. Vi hittade mataffären ”Algots” som var öppen. Med en varm nybakad wienerpekan och ett lika varmt nybakat wienerbröd i en påse,  för endast totalt 16:- gick vi tillbaka till ställplatsen och bryggde vårt eget kaffe i Bobilen.