Matts Torebring

Solen lämnar oss på fredagskvällen i Kårehamn.

”Sjön” som ölänningarna kallar den, ligger spegelblank när solen lämnar oss på långfredagens kväll. Om temperaturen varit under noll under natten, vet jag inte, men det blev kallare än i Jokkmokk. Vi vaknade till plus två grader ute och hård blåst. Att gå 50 meter utan luva, var inte att tänka. När jag tömde gråvatten och fyllde vattentanken, fick jag nageltrång, så kallt var det.

Gå och köp lite färska räkor, de var så goda, sa Birgitta.

Jag kunde inte i fantasin föreställa mig en ”Fiskbutik” på Öländska ödebygden, med en sådan kvalité och sortiment. Tre man bakom disken och ändå tio personer i kö klockan halv elva.

Restaurang Kårehamn.

Vi som varit på Öland varje sommar sedan 1974 och sett alla ”vedskjul och liknande fallfärdiga byggnader” där försäljning förekommer av alla slag. Inte kunde jag heller drömma om en restaurang med klass, som den i Kårehamns Ställplats.

Silltallrik.

Jag fick nästan övertala Birgitta att boka bord. Sagt och gjort, vi åt en silltallrik för blygsamma 98:- inklusive vatten som dryck, och kaffe efter maten. Så otroligt mycket god sill & mat för pengarna, att jag tyckte det var för billigt. Missa inte detta vänner när ni kommer till Öland nästa gång.

Var har ni pappa? sa jag.

När vi kommer upp till Böda Hamns Ställplats kommer en mindre Kia körande och tittar på oss, när vi parkerar. Jag går fram och frågar… ”Var har ni pappa någonstans”? Ja ni förstår, som åker husbil, att pappa är för mig en Concorde Liner. Säg inte att det är du som är ”Torebring”? Jag har tänkt att ringa till dig, vi bor i Vetlanda, sa nya vännerna. Sedan blev det naturligtvis ett långt kaffekalas, tillsammans med våra nyvunna trevliga Husbilsvänner.

Jag måste få berätta vad som hände oss när vi sov i Färjestaden. Jag kunde inte låta bli att tala med närmsta husbilsgrannarna som kom från Nässjö. De berättade att de köpt en tomt nära Färjestaden, bara för att ha och kunna parkera husbilen på. Så tyckte grannarna, ni kan inte ha en tomt utan hus. Så byggde de ett sommarhus, de byggde garage och gjorde fint på alla sätt. När de var klara kom känslan, ”Vad ska vi göra nu? detta är inte vår grej”. Då sålde de huset och fortsatte åka husbil och trivdes med livet igen.

Visst är det härligt att vara ”Husbilsmissbrukare”, så mycket trevligt vi upplever!

Israel kommer att stå i centrum för olika händelser i vår tid. Många är de krafter som vill utplåna Israel, men ingen kommer att lyckas med detta. Högre makter stoppade 6 dagars kriget 1967. Samma sak har skett gång på gång. Händelser som inga reportrar vågat att åter ge i sina krigsreportage. Högre makter har stoppat olika framryckande arméer. Till nästa höst/vinter måste vi åka dit. Göran Duveskog som vi lyssnade till i Jönköping, har gjort 120 resor till Israel. Klart vi åker med honom. Jag är säker på att tårarna kommer att rulla ned för kinderna, när jag går där Jesus gått.

På jobbet kan jag få samtal från hela världen. Idag fick jag ett samtal från just Israel. Jag gav uttryck för att jag älskar Israel. ”Då är du väl den enda i Sverige som gör det,” sa kunden. Kunden gick sedan in på min blogg och skrev på mitt politiska totalfördömande av Margot Wallström. Sedan kom en personlig inbjudan att besöka kunden i Ramat Gan. Visst är bloggandet roligt, det ger vänner över hela världen, och kanske någon som inte gillar mig också, detta för att jag hela tiden klagar på ”Sveriges Plakatregering”. Vi får inte bestämma över våra egna barn i familjen, andra länder får  inte heller göra som de vill, utan att Sverige kommer springande med plakat, alla ska göra som Stefan, fru Andersson och Margot vill och det är för mig fruktansvärt.

Vår första husbil Bürstner 532-2 1999 köpt  på Östgöta Camping.

Vi kom under årens lopp, att köpa två nya Bürstner husbilar och tre styck nya riktiga Kabe husbilar, av Östgöta Campings vd, Torgny Ekman. Han gav oss bästa mellanpriset av alla handlare. Östgöta Camping visade sig inte vara den bästa servicepartnern och vi har anlitat andra serviceverkstäder, till att göra service på våra husbilar. Som egenskap av att jag själv var vd på den tiden, var det angenämt att tala samma språk som vi gjorde Torgny och jag. Vi talade om företagsekonomi, marknadsföring, bytesaffärer och mycket annat. På Elmia mässan var det alltid naturligt att tala med Torgny.

Familjeföretaget, Östgöta Camping, drivet av Torgny Ekman, gick minst sagt lysande, så länge Torgny Ekman styrde Företaget. År 2001 Torgny Ekman säljer rörelsen. År 2005 köps företaget köps tillbaka av Ekman och sönerna Rolf och Conny för att rädda bolaget. Jag minns att Torgny berättade vid det tillfället, att ett av de största företagen i branschen, ställde sig bakom Torgny den gången, som säkerhet för lån. Den säkerheten behövdes bara en kort tid. Torgny & sönerna klarade sig snart själva. År 2012 ringer Torgny till mig och säger att han sålt företaget. Ett ödesdigert val visade det sig.

Själv har jag varit säljare och entreprenör sedan september 1976.  Otaliga är de konkurser jag själv har drabbats av. Jag drabbades själv till och med så hårt, av andras konkurser, att jag föll själv till golvet 1992. Det tragiska i detta är för mig, det har jag sagt hundratals gånger. I Eksjö kommun fanns tre jättefina familjeföretag, med cirka hundratalet anställda var. Alla tre familjeföretagen såldes till investmentbolag. Vad hände, jo alla tre var ganska snart försatta i konkurs.

Ett familje företag som byter ägare och köps upp av ett investmentbolag, tycker jag är tragiskt. Östgöta Camping är åter ett familjeföretag som drabbas, när familjen är borta. Detta tycker jag är oerhört tragiskt.

Torgny och jag talade om flera gånger om hur många gör vid bilbyten. Själv var jag en av de få, sa Torgny, som alltid begärde bankgaranti, när jag lämnade min inbytesbil på senhösten, i väntan på en ny bil till våren. Detta gjorde jag trots att jag visste, att Östgöta Camping hade ekonomiska muskler. Hur går det nu för dem som bara lämnat sin bil i väntan på en ny, utan att ha bankgaranti? Om dessa köpare kommer att drabbas, är detta djupt tragiskt.

Vi är idag mer än glada över, att vi på cykelavstånd, kan handla direkt av Kabe Center i Tenhult. Detta utan att mellanhänder kan sätta käppar i hjulet, som har skett nu. Detta är djupt tragiskt för alla drabbade.

.

Tånga Hed Camping.

I går lördag samlades Husvagn- & Husbilsklubb Gemenskap till Vinterträff på Tånga Hed, drygt en km utanför Vårgårda. Till vinterträffen är det oftast bara Matts & Birgitta som åker husbil, så även i år. Själv har jag nog inte varit i Vårgårda sedan början på 70- talet. Vilken positiv överraskning det blev.

Jag hade inte läst på någonting om platsen innan vi åkte, utan ville egentligen bara ha en elkontakt för bekvämlighetens skull. När jag såg att vi fick bo på Vandrarhem & Camping på Tånga Hed, lät det så där. Men vilken överraskning det blev, bästa tänkbara camping, servicehus, stora campingtomter, bästa underlaget, torrt & fint överallt, gång & cykelbana till centrum samt bästa servicestationen för husbilar utan krångel.

Tångahallen.

Här ute på Tånga Hed har det varit militär verksamhet sedan 1862. År 1995 köpte kommunen in området av I 15 Borås. Kommunen lyckades inte driva anläggningen med vinst utan stora förluster. Idag är driften uppdelad i tre Aktiebolag.

Denna enormt stora idrottshall brann ned till grunden för fem år sedan. Trots att hela det året var inbokat med konferenser och möten, lyckades man rädda första konferensen med deltagare från hela världen, bara elva dagar senare. Detta tack vare enorma insatser av försäkringsbolag och byggandet av ett jättetält. Fyra långtradare, med ett jättetält i lasten, på väg från Norge till Tyskland, dirigerades om till Vårgårda.  Två styck 80 tons mobilkranar kom till Tånga Hed, reste tältet och allt slutade lyckligt. På dagen ett år efter branden kunde Tångahallen invigas igen.

Missionskyrkan Vårgårda.

Husvagnsklubb Gemenskap samlades i Missionskyrkan, Vårgårda, klockan ett på lördagen.

Dags för sedvanlig semla.

Kaffe & semla är tradition sedan många år.

Kaffe & Semla.

Missionskyrkan i Vårgårda är ganska märklig. Den gamla delen av kyrkan som vi fikar i, är byggd 1890. Senare är den tillbyggd med en helt ny riktigt stor kyrka.

Efter fika och ett kort årsmöte, fick vi se en filmdokumentär, om ett människoöde om Elsa Lund, som på grund av bagateller, låstes in av sociala myndigheter i tio- årsåldern och hölls inlåst i 24 år.

Gösta Fåglum Pettersson.

Sedan bar det iväg ut till Tånga Hed och bröderna Fåglum Petterssons cykelmuséum. Det var minst sagt imponerande att få lyssna till Gösta Fåglum Pettersson, 75 år idag. En prestation som saknar motstycke inom cykelsporten. Det var inte enkelt att fånga honom på kort, Gösta talade med hela kroppen och var inte still en sekund.

Bröderna Fåglum Pettersson.

Idag är bröderna inte fyra utan bara tre,

12 växlade cyklar från början av 60- talet.

Dessa ”tunga” cyklar använde vi på 60- talet berättade Gösta. Idag väger en cykel bara hälften. Lägg märke till att de tolv växlarna sitter nere på ramen.

Vi bjöds på en utsökt god buffé.

Efter detta samlades alla i Tånga Heds Matsal, där vi bjöds på en riktigt god buffé.

Allsång med egna musikanter.

Vi har mycket allsång med egna musikanter när vi träffas.

Roland Lundgren underhöll oss.

Roland Lundgren, Falköping, kanske mera känd som Curt & Roland, som rest runt i kyrkor & kapell sedan slutet på 60- talet, sjöng och berättade västgötahistorier. Idag finns bara Roland kvar.

När kvällen var slut hade även ljusen helt brunnit ned.

Tack vänner för en riktigt trevligt arrangerad vinterträff.

Jag skulle köpa en tröja för flera år sedan. Känn vilken kvalité sa säljaren och försökte på alla vis att övertala mig. Jag tar inte i den, ännu mindre tar jag på mig den, svarade jag. Naturligtvis undrade säljaren, varför jag var så bestämd. På tröjan var en riktigt stor 2:a på magen. Tror du att jag vill gå omkring och vara en 2:a, svarade jag. Många är de idrottslag som suttit på bänken och gråtit efter att fått silver, i en avgörande stund. Själv strävar jag alltid efter att vara en vinnare i alla sammanhang.

Så var det nu besiktning av vår Kabe igen. Jag körde in till Besikta i Tranås på middagsrasten och tänkte, detta måste gå bra. Förra året fick jag anmärkning på för lågt halvljus, nu var det för högt och det blev en 2:a i protokollet. Inget märkvärdigt med detta, det ”släcker” verkstaden. Trots allt, tror jag att det är ändå är knepigt, att få lyset helt rätt på en husbil. Full eller tom vatten- & dieseltank spelar säkert in.