Matts Torebring

Strax efter kl. 7 idag, hade jag bokat tid på Besikta i Tranås. När jag bokade den tiden var det torra fina vägar och solsken. Vis av tidigare års aprilväder, fick vinterdäcken ligga kvar på bussen. När vi gick till sängs i går kväll snöade det kraftigt. Fram på småtimmarna hade jag svårt att sova och tittade ut. Då var det mildväder och inga stora snömassor.

Personalen på Besikta i Tranås är mycket trevliga och det var snabbt avklarat. Däremot sa Birgitta till mig: ”Varför måste du alltid ta första tiden på morgonen, du är ju jobbionär?” ”Det sitter i blodet sedan jag var barn, det gäller att vara produktiv och inte störa med annat under arbetsdagen.”

Jag måste skicka med en Trafikvarning! På Säbyvägen, södra infarten till Tranås, har några vetvillingar anlagt ett farthinder av kolossformat. Drygt en meter på bredden och säkert 15 cm högt. Jag har ju kört här kanske 1000 tals gånger, men utan väghinder. Visst fanns det en varningsskylt som jag såg när jag åkte hem. Men en dag som denna med snöslurry på gatan, full uppsikt på vägen och halka, vem ser varningsskylten med en ”Barn bh” på och vem ser upphöjningen i snöslasket!

En gång tidigare, men då i Toulouse Frankrike, hände samma sak. Stödhjulen tar smällen baktill men viker ned sig, garderoberna var tomma på kläder och även sängkläderna var på väg. Ett farthinder som detta är en ren skrivbordsprodukt, som gör mycket mera skada än nytta. Så många trafikhinder som har byggts om under åren, varför tar man inte lärdom?

Vår verkstad som reparerar min dator efter kraschen i stengolvet förra veckan ringde. Först hade han lovat min dator reparerad och klar för retur i bästa fall i torsdags eller senast fredag men icke, på måndag senast är den klar, sa han. Måndagen kom och servicekillen ringer. Det finns inte delar, det kommer att ta minst en vecka till. Jag är chockad, detta har jag aldrig varit med om tidigare, sa han. Alla skyller allt på ”Ryssen” numera och det är befogat!

Det går väl ann att leva utan min MacBook hemma, då jag kan som nu använda min jobbdator, eller den som jag har hemma. Jag har 2 st uttjänta MacBook, den som är på bilden och den jag fick i 60 årspresent för 15 år sedan. Dessa två går inte ens med fackmäns knep att arbeta med, då operativsystemet är för gammalt i dem.

Denna helgen har jag varit trött själv och sovit bort mesta tiden, utom en natt. Så mycket bättre denna helgen, att komma hem med helt ren bil utan att behöva tvätta, det är inte ofta det händer under det mörkare halvåret.

Ibland blir man trött på att saker inte fungerar, som det är tänkt att göra. Transportstyrelsens App har jag använt mig av under många år. Under sista året har det oftast inte gått att ställa av Bussen med den, utan att jag måste göra det på min MacBook. Ställa på bussen har aldrig varit problem. (Enda problemet är att jag glömt att göra det ett par tre gånger.) Jag får sätta upp en varningslapp.

Jesus uttalar dessa orden över en människa:

”Det hade varit bättre för den människan att aldrig ha blivit född.”

Så här står det på ett annat ställe:

”För honom vore det bättre att en kvarnsten hängdes om hans hals och han kastades i havet!

Detta sa översteprästen Kajafas:

”Ni fattar inte att det är bättre för er att en enda människa dör för folket än att hela folket går under.”

Ja ni förstår vad jag syftar på, finns det ingen som kan oskadliggöra dessa ryska män? Hur är det möjligt att de får fortsätta?

Vi lyssnade till Barnmissionens Generalsekreterare, Bo Wallenberg på Kanal 10, för lite sedan. Han hade då varit i Ukraina med 209 hjälpsändningar. Jag har läst artiklar om att man klarar inte att ta emot mera kläder och att sortera upp dem. Man behöver ekonomiska bidrag. Birgitta & jag skickar en gåva, gör det du också: Plusgiro: 901080-2 Bankgiro: 901-0802 Swish: 9010802. Dessa vänner litar jag på och allt kommer fram.

Citat ur nyhetsflödet:

Det tål att upprepas…”Den som kallar detta för krig kan få femton års fängelse” …

Jag rös i hela kroppen, när jag hörde ovan uttalande på radion, när jag var på väg till posten i eftermiddag. Stackars människor, inte minst små och nyfödda barn och gamla, våld, död i förtid, vilket lidande, psykisk och fysisk terror, hungriga, törstiga, frusna, trötta, ingen boplats, smutsiga, inget vatten och inte ens få säga vad de tycker. Kommer denna onda människa, kunna se en annan människa in i ögonen när kriget är slut, om han överlever?