Matts Torebring

Kanske länge än… kanske för alltid?

Hemma på vår tomt

Så här ser det ut på vår tomt hemma idag, så här såg det ut för ett år sedan också. Kanske kommer det för alltid att se ut så här? Våra vänner undrar naturligtvis, varför jag inte gör klart. Jag är bakbunden och kan inget göra.

Här skulle jag bygga ett garage till vår husbil.

För knappt fyra veckor sedan, fick jag äntligen klart med bygglov från Aneby Kommun. Nästa vecka hade jag tänkt att börja planera och göra fint.

Garaget syns inte mycket från Skogsgatan

Så här lite skulle vårt garage ha synts från gatan, på grund av höjdskillnaden. Kanske skulle det inte synts alls, när jag planterat några träd.

Här skulle jag ha kört jag in i mitt garage.

Idag kom beskedet från Aneby Kommun att bygglovet överklagats till Länstyrelsen. Det finns de, som inte alls bor nära, eller på minsta vis påverkas av mitt bygge. Ändå har det gjorts både anonyma och skriftliga anmälningar till kommunen. Nu måste lagen ha sin gång, vilket jag respekterar till fullo och något bygge i höst, blir det med all sannolikhet inte.

Jag har även begärt in bygglov för två gästparkeringar. Vår dotter med familj kommer hem några dagar på sommaren och till julledigheten. Jag vill inte att deras bil skall stå på gatan. Vi har stor trädgård sedan vi köpte till sista tomten. Självklart ska de få ha sin bil i vår trädgård. Men så tycker inte två personer på vår gata.

En av mina bloggvänner har stannat en natt i vår trädgård i år. Vid våra finska vänners besök i somras, möttes vi utanför Tranås. För vem törs ta emot en husbil på vår gata i Aneby?

Måttet är rågat nu, orkar vi bo kvar, måste vi lämna byn nu? Den största grannosämjan, beror på en välskött trädgård, läste jag i en tidning. Är det som drabbat mig? Kanske får jag lägga till vår fina husbil, som inte är lätt att se.

Hela 50 mm sista dagarna, detta har gjort rena underverket

Idag är gräsmattan grön igen

Visst funderade nog flera av oss, kommer det att kunna grönska igen? Så kom det regn och lite regn till, och till slut nästan 100 mm under augusti månad. Men vad snabbt naturen återhämtade sig. Nästan otroligt.

Mina 142 Stefanandra planterade hösten 2017.

Under sommarens hetaste dagar, vågade jag inte ens titta ut genom fönstret, ännu mindre gå ut till slänten. Jag förstod hur växterna kämpade i torkan. Till slut kunde jag rensa bort lite ogräs i mitten av augusti. Då var det några få plantor som var brunbrända. Nu grönskar alla igen. Inte en enda planta har dött i sommar, trots att jag inte vattnat.

Jag har vid något tillfälle gett mig på att flytta en buske som denna, men det är så gott som omöjligt. Rötterna går en halv meter ned i marken. Med andra ord,  det bästa man kan planera i en slänt.

Bara +8 grader och nästan lite kallt om öronen, på cykeln till jobbet idag.

Grannens björk strax utanför tomtgränsen mot skogen till.

Björken är inte riktigt lika gul i verkligheten, men den får den gula färgen när kvällssolen lyser på den.

Ett av våra Paradisäppelträd

Att dessa träd överlevt sommartorkan utan bevattning, är nästan otroligt. Så mycket äpplen, att det skulle gå att använda en krösaplockare.

Det andra av våra Paradisäppelträd.

Dessa är mindre i storleken, men så fullt med frukt det är. Nästan som druvklasar. Klicka upp bilden ett par gånger, för att se alla frukter.

Min nya Huskvarna grästrimmer.

Tidigare har jag haft en Stiga 2- takt grästrimmer. Till slut blev jag så trött på den, för att snöret alltid gick av i tid och otid. Före semestern lovade jag att aldrig mera starta den. Första veckan efter semestern köpte jag en ny Huskvarna 2-takts trimmer.

Det har varit skönt att veta, att jag har bra grejer i förrådet. I tre veckor har den stått där oanvänd. Arbetslustan har inte infunnit sig, vid stående temperaturer kring +30 grader. I afton var det bara +25 och då provkörde jag den.

Nu kunde jag ge mig ut på utsidan, av gränsplanteringarna mot skogen. Sly i fingergrovlek klarade denna inte heller, men det tjocka gräset var lätt besegrat.

I morgon kväll åker vi till en för oss ny lite mindre ställplats vid sjön Sommen. Den platsen har vi bara kört förbi tidigare, nu landar vi Concorden där.

En nyinköpt rullgardin.

När vi trots allt är hemma vid något tillfälle, går det oftast inte att ens dricka morgonkaffe på vår altan, på grund av solen i ögonen. Någon gång har jag hängt upp ett lakan, för att få lite solskydd, men hur roligt är det? Så kom denna rullgardin igår och vips så var den uppsatt, utan att läsa bruksanvisningen. Sådant gillar jag.

Denna rullgardin är 300×100 mm och syns knappt inte.

En storlek som denna finns inte att köpa i den vanliga handeln. Så hittade jag en sida i Nyborg, Danmark, där jag kunde beställa, precis som jag önskade. Inte alla gånger som jag har blivit så nöjd med ett internetköp, som jag blev med detta. När vintern kommer tar jag ned den med ett enkelt knapptryck. Jag köpte denna från www.uniggardin.se

Paketet var över tre meter långt när det kom, men mycket proffsigt emballerat. Det gillar jag.

som fortfarande finns kvar…

BM 230 ”Tuffa Viktor”

Pappa mjölkade kossorna i ladugården en kväll 1962. En försäljare, Elias Anderson, Centralföreningen, Aneby, gick efter pappa i ladugården (jag med), Elias ville sälja en BM 230 Viktor till pappa. Priset var då 12 900:-.

Detta fina exemplar hittade jag på nätet idag, för tre gånger det priset pappa skulle ha betalat. Pappa hade inte råd! Tänk om pappa levt idag och hade fått åka Concorde med sin son. Vad skulle han sagt?

Om jag någonsin får klart så att jag kan bygga mitt garage till husbilen, skulle det vara skönt att ha en Tuffa Viktor när snön vräker ned. Jag har kollat lite hela sommaren, men 35000 kr är för mycket, det vill jag inte betala. IH Case är betydligt billigare.

Jag har alltid gillat traktorer. När traktor veteran racet stannade till på Visingsö, gick jag fram till en International Harvester B 250 och sa till ägaren. ”Hur mår denna 58:an?”. ”Det ska jag tala om för dig, sa ägaren, det är en 59:a”.

Lyssna och njut…