Det var lite pyssel att ensam och för första gången hissa belysningen i flaggstången. Det är en 12 meter hög flaggstång och jag orkade inte dra belysningen ända upp i toppen. Nu efteråt tror jag att vi hade behövt vara två man till för att lätta tyngden på den. Den blev helt enkelt för tung och jag vågade inte anstränga flaggstångslinan mera. Det blev en kal topp tills vidare. Vacker är den när den kom upp. Även våra fyra små fruktträd fick lite belysning för att växa bättre.
Lite senare på kvällen.
Kolsvart ute och då lyser den upp utanför.
Sett från Flisbyvägen.
Vi avverkade all skog på vår stora tomt och nu lyser det vackert från stora vägen i stället för en mörk skog.
En vacker gran inne och en vacker belysning ute.
Vi älskar våra stora panoramafönster och nu kan vi verkligen njuta av det vackra utanför också.
Jag har gått med värk och stelhet i kroppen under så lång tid, att jag har saknat inspiration för att dra igång något extra. Efter midnatt vaknade jag och hade så vansinnigt ont i höger höft, för att sedan inte kunna somna om förrän strax före uppdags. Ja tänker man då, det är frukten av allt arbete i helgen. Så när jag gick hem från jobbet i kväll, kände jag inget ont någonstans. Då firade jag med att sätta upp en av de många ljusslingor som jag har liggandes. Nu kommer jag att montera mera, jag väntar på en (stor)leverans….
Nu hittar i alla fall både mjölk- & sop- & postbil till oss….
Trots att jag och Birgitta korrekturläst min bok minst ett tiotal gånger, ville jag inte låta min bok gå i tryck utan professionell korrekturläsning. Min bokförläggare gav det uppdraget till en helt fantastisk person, Malena, som bor i Västerås. Jag bad att hon skulle göra lite extra och hon har verkligen lagt ned ett jättejobb. Justeringarna i texten var fullt normal. Jag har nog levt in i mitt skrivande som om jag var kvar på alla platser vi besökt, alltså har det blivit fel tempus på väldigt många ställen i boken. ”Läsaren kan bli åksjuk”, skriver Malena.
Först blev jag lite småchockad över att det var så många justeringar. Nu när jag studerat igenom mitt manus igen, så är jag stolt över det jobb som Malena lagt ned. Många gånger är det en punkt eller bara ett kommatecken som är för lite eller för mycket. Drygt 400 sidor och under fem punkter, som är felaktiga på varje sida i genomsnitt. De många justeringarna kommer från att jag bytt tempus så många gånger. ”De hörde en duns mitt i natten” ändras till ”det hördes en duns mitt i natten” o.s.v. Nu har min Art Directer lite pyssel till och sedan går allt material till tryck. Malena avslutar med att skriva till mig: ”Du har skrivit en bok som du kan vara mycket stolt över.” Hon sa också när jag talade med henne, att jag har inspirerat henne till att kanske skriva en bok själv.
På Svt nyheter i går kväll visades snödjupskartan upp över hela Sverige. Döm om min förvåning när den visade, att vi har mest snö i vårt landskap på flera platser. Vi som bor nära vattendrag och sjöar får även lite kallare än på andra platser i byn. På morgonen hade vi -15 grader och nu samma låga temperatur när jag gick hem i afton. Få har så trevlig gång- & cykelbana till jobbet som jag har.
Det allra bästa med kylan och snön är att veta att både lillbilen och Herden har +11 grader där de står 10 meter ut på gården. Ganska ofta kollar jag efter objudna besökare som ingen av oss gillar, men än har jag inte sett några spår av dem.
Bara postbilen har kört på vår gata vid kl. kvart i sju idag
Visst fick vi mycket snö i natt, men vad då den var ju dunlätt. De flesta dagarna är det bara en handfull bilar som kör på vår gata och nu på morgonen en enda bil, postbilen. Nu får vi nästan sluta att säga gata, det är en byväg. Igår fick vi ett brev från Postnord att vi får ett nytt post nr från och med 1:a januari. Post nr 578 93 vilket innebär att vi klassas som lantbrevbärarlinje. Till släkt och vänner notera det nya postnumret.
Jag skottade både sent i går kväll och idag på morgonen.
Men nu är jag inte riktigt överens med mig själv. När vi byggt vår villa 1972 anlade jag ett potatis- & jordgubbsland på hela 12×3 meter. Jag grävde detta för hand med spade utan att räta på mig. Något år senare skulle jag gräva igen, men vad hade hänt? Jag grävde en bit och sedan vilade jag. Jag var då bara 25 år. Följden blev ett år senare att jag sådde gräsmatta.
Att skotta snö har aldrig bekommit mig, stor och stark som jag alltid varit. När jag skottat upp garageinfarten och entrén, kände jag mig lite småtrött i går kväll, inte mycket men lite. Nu är jag 50 år äldre än när jag grävde vårt grönsaksland, men har det gått så mycket utför, tänkte jag. Sista året har varit tufft med alla sjukdomar, så jag hoppas att det är bara konditionen som måste tränas upp igen.
Det är inte ofta som kylan kommer före snön, men det har den gjort i år och nu ligger isarna spegelblanka. I dag hade vi nära -13 grader på morgonen och det har varit kallt i flera dagar nu, så isen bär säkert om det inte är strömmar. Det var inte enkelt att få ett par skridskor när jag var i skolåldern. Till slut tjatade jag mig till ett par som pappa inhandlade på auktionskammaren i Tranås för 5 kr. Ishockey klubba tillverkade jag i träslöjden i skolan.
Vårt vackra hem sett från badviken.
Varje dag, varje steg vi tar hemma, gläds vi och är så tacksamma över vårt fina hem. Inte minst Herden gläder sig nu när kylan kom. Han och lillbilen har + 11 grader ute i sina vardagsrum.
Detta är en gård långt ute på landet, drygt en mil från Aneby mot Jönköping. Sväng av från 132:an mot Stenkar, så får du se denna bedårande julprydnad som slår allt jag sett innan.
Juldekorerat
Jag smög i buskarna och fotade lite, men man vill ju inte vara alltför närgången.
Juldekorerat
Kanske skulle jag filmat i stället då trädet bytte färger hela tiden.
Juldekorerat
Hela den stora trädgården är dekorerad, men jag kunde inter gå och fota allt.
Hemma hos oss
Hemma hos oss har vi satt upp 14 adventsstakar och klätt två julgranar, denna i vardagsrummet och en i greenroom. Jag har mycket ljusslingor liggande nedpackat, men jag har ingen given plats för dessa än.
Det sägs att det hjärtat är fullt av det talar munnen, därför återkommer jag nog ofta till nästan samma saker. En handfull löv hade lagt sig intill öppningarna av garageportarna och nu är det borta. Det var alla löv som vi fått in på tomten.
Rent & snyggt
Våra platsgjutna betongytor är bland det bästa vi gjort och nu är det rent och snyggt.
Vart tog alla löv vägen?
Jag fattar inte vart allt löv tagit vägen? Totalt bara en handfull som lagt sig i skrymslen vid väggarna
Vart tog alla löv vägen?
Vi borde ha drunknat i löv men icke.
Förråd, värme och klädbyte.
Jag är riktigt stolt över vårt förråd på cirka sex kvadrat med plats för värmepump och rikligt med hyllor, samt min plats att byta om från smutsiga och kanske våta arbetskläder. En matta på golvet, en stol att sitta på för att byta strumpor och gott om krokar för arbetskläder.
För drygt ett år sedan blev vår markentreprenad klar och gräsmattan såddes. Ganska snart visade det sig att det bildades stora vattensamlingar ute på gräsmattan. Jag skrev om det på min blogg under våren, då det inte heller växte någonting. Jag möttes av lögner och undanflykter men till slut gjordes ett försök av entreprenören att rätta till ytan. Jag klagade igen då det inte räckte till!
Efter 3:e försöket i veckan
Nu sista gången jag klagade, möttes jag av en total kovändning. Det är klart att vi skall rätta till det så att det blir bra. För tredje gången kom manskap, stora maskiner och ny matjord. Tack nu är jag nöjd och glad!
En ganska stor del av vår tomt är kommunal mark. I förgrunden syns tomtgränsen vid järnröret som sedan går rakt över gräsmattan i en ganska stor kil. Inte nog med detta, söder om vår gränsplantering är det ytterligare tre meter kommunal mark fram till sjövägen. Om jag inte med Tillsyningsnämndens goda löfte hade gjort fint även där hade vårt hus fått en yta full av sly. Nu bad jag entreprenören snygga till med ytterligare ett lass Ballast.
På vårt förra boende hade vi oftast massor av löv från grannarnas stora träd och skogen intill. Själva hade vi inga lövbärande träd, bara lite buskar. Under skogsavverkningen på nya tomten funderade jag starkt på, hur mycket löv kommer det att falla från alla träd som står kvar? Nu har alla löv fallit till marken eller blåst bort. Hur mycket löv fick vi in på vår tomt, praktiskt taget ingenting.
De stora asparna på andra sidan vägen.
Inte heller dessa stora aspar har tappat sina löv på vår tomt. På vår stora entré och garageinfart av betong, skulle det kunna lagt sig drivor av löv, men inte ett löv har jag tagit bort.Vart har alla löv tagit vägen?
Matts Torebring 