Historien om en skogsarbetare som gjorde helt om.
När jag slutade som skogsarbetare 1971, efter nio års tungt skogsarbete, 24 år gammal och med värk i kroppen. Jag var nr 1 på lönelistan, av alla 600 skogshuggarna på Holmens Bruk. När jag slutade i skogen, sa min arbetsledare. ”Du går från askan till elden”. Det var skönt, att få komma in i värmen, säger jag då. Efter det var jag bakom långtradarratten i tre till fem år.
Detta huset byggde jag 1972
1976 började jag som anställd säljare. Lasta bilens bagage fullt av kaffe, saft och kakor och ut och sälja. Vi var minst ett tio- tal säljare. Jag sålde mest av alla! Mitt lager av kaffe och kakor lagrade jag mitt garage hemma på Österlånggatan.
Till höger fanns en jordkällare, här var mitt andra lager.
Till höger i bild fanns en jordkällare. Det var det kalasbra att lagra kokosbollar i den.
Mitt tredje lager när jag inte rymdes hemma 1976
Lagret i garaget blev fullt på nolltid. Här hade jag både lager och butik för 40 år sedan.
Fjärde lagret 1977
Denna fastigheten köpte jag och är ägare till än idag. Här var jag kvar i åtta år.
Femte lagret 1984
Denna fastigheten rustade kommunen till mig. Vi började med leveranser till storhushåll och lokalen var för liten efter fyra år.
Sjätte lagret 1987 -88
Jag gick till kommunen och ville ha större lokaler. Jag hade skissat på den vänstra delen, ovetandes om att kommunen höll på, att skissa på en likadan del. Kommunen byggde båda huskropparna. Efter drygt ett år ägde jag båda husen. Vi hade fullt lager i båda husen. Byggkostnad drygt 14 miljoner kronor.
Lager av kolonialvaror till storhushåll
Efteråt kan jag tycka, ”Hur lärde jag mig sortimentet”, som restaurangerna ville ha? Det finns många minnen från den tiden.
En liten del av frysen
Frysen var 48 meter lång och nästan sju meter hög samt 6 meter bred.
Räntan steg till 500 %. Vi gjorde flera stora kundförluster i halvmiljonersklassen. Till slut gick företaget ifrån oss. Det såldes och jag var platschef i tre och ett halvt år. Sedan såldes det igen. Då gick jag rakt ut genom dörren och lämnade allt. Mitt hjärta var bortslitet från mig.
Sjunde lagret 1995
Efter ett halvår i karantän startade jag om, i en lokal på före detta Lindals Slakteri. Alla kunder som jag haft sedan starten, följde med mig in det det nya företagarlivet. Två av mina bästa medarbetare från Järnvägsgatan, följde med mig i omstarten. Efter några månader kom Niklas in i företaget som delägare.
Åttonde lagret i nuvarande fastighet 1996
Denna fastigheten köpte Niklas och jag 1996, för 200 tkr och rustade sedan den själva under ett helt år.
Så här ser det ut idag. Den gamla delen syns till vänster i bild
Idag har vi investerat tjugo miljoner i denna fastigheten. Vi har tio procent kvar av den summan, innan vi är skuldfria på hela fastigheten.
Bilarna har varit oändligt många
Om alla bilar skulle redovisas, skulle det bli en hel bilgård. Denna var en av många.
Lastbilarna var också många.
Det var enkelt för mig att köpa lastbilar, jag hade ju kört långtradare.
Som mest hade vi sju lastbilar
Bilden är tagen i slutet på 80- talet.
Tomtefar 1985
Första starten med egna Tomtelådor.
Birgitta 1984
Affärssystemet som vi började bygga och utveckla själva för Mac, har vi kvar i grunden än idag. Många miljoner är nedplöjda i detta, sedan starten med Mac 1984. Idag är systemet unikt och hanterar otroligt med funktioner. Niklas är hjärnan bakom detta.
”Missionärsfamiljen”
Visst ser vi ut som en ”Missionärsfamilj” på väg ut till Afrika. Vår dotter är en mycket framgångsrik advokat vid Stureplan i Stockholm och Niklas är idag en otroligt duktig vd och företagsledare.
Denna logotypen arbetade jag fram grunderna för.
Bokstaven A och bokstaven B skulle bilda två pallar. Ett stort T skulle bilda ett bord fullt med mat. Det var själva idén. På den tiden gick nästan alla restauranger, pizzerior, kommuner över till oss på Torebrings. Inte konstigt att vi körde med, ”Nu har vi också gått över till Torebrings”. Idag handlar det om kaffemaskiner. Idag väljer bara fler och fler oss på Torebrings som leverantör.
Det kan uppfattas som skryt det jag skriver. Men det är det INTE. Jag har bara varit stor och stark och orkat med nästan obeskrivligt mycket ibland. De sista tjugo åren får vår son och nuvarande vd Niklas, ta den mesta äran av. Han är ett geni på alla punkter. Utan min förstående hustru, hade jag inte heller kommit långt på vägen. Hon har ALDRIG anklagat mig att jag jobbat för mycket.
Ett stort Tack till Niklas, som sparat alla bilderna och gjort ett långt bildspel till 40- årsfesten. På festen fick alla en karta över Aneby, för att i bästa fall pricka in alla platserna på rätt gata. Bara en person lyckades med alla rätt.
Matts Torebring 