Ny kaffebryggare till husbilen

1 12 2017
IMG_3373

Birgitta fyllede år för exakt två månader sedan

När min kära Birgitta fyllde år, i slutet av september, fick hon bara en Grattis hälsning av mig, samt ett kort på en kaffebryggare från Eva Solo. Nu har den kommit in på vårt lager i veckan.

IMG_3377

Nybryggt kaffe med dopp

Detta blir smidigt att koka upp vatten i vattenkokaren, lägga i några skedar Zoega, inga pappersfilter, bara brygga direkt i stålfiltret. Handtaget blir inte varmt.

IMG_3378

Korken är på

Oj vad starkt det blev, men gott.

IMG_3371

Kan vi inte sova i husbilen?

På frukosten idag på jobbet, sa jag till Birgitta, jag åker hem och sätter på värmen i husbilen så sover vi på gästparkeringen i natt. ”Du är inte klok”, sa Fru Pettson. Då visste jag att det inte var lönt, att nämna detta mer idag.





Hemma Premiär!

30 11 2017

På vår nya gästparkering

IMG_3364

Parkerad på vår nya gästparkering

Idag kändes det nästan, som att jag kunde köra hem en helt ny Kabe, från garantiservice i Tenhult. Denna bilen var det en hel del småfel på, dock inga stora. Lite gnissel, glappkontakt, justering dörrar, laddning och mest kanske genomgång, av alla tekniska finesser, som ställt till en massa strul för oss. Vi har plockat på en del extra bekvämlighet också. Oj vad jag fått lära mig mycket nytt. Nu känner jag mig ganska trygg, trots all ny elektronik.

IMG_3365

Vilken känsla att parkera på nya tomten.

Kabe har en helt fantastiskt trevlig VD, Peter Carenbom, som vi träffar och stöter på i alla sammanhang. Sista stod vi grannar på Ställplatsen i Motala. Så även när jag både lämnade och hämtade på Kabe verkstaden var han där. Jag skämtade med Peter och sa, att jag har gett din medarbetare 12 000 kr extra i månaden. Vilken skicklighet, nästan otroligt, att inte ge upp för en hopplös glappkontakt, men till sist lösa det nästan omöjliga.

IMG_3366

Vår nya gästparkering.

I vinter kommer nog inte så många och hälsar på, så nu tar jag en plats själv. Det är ju så rymligt och skönt. Vi har en egen ställplats bredvid garageinfarten, men lite besvärligt att köra snöslungan när husbilen står där.

Tre års kamp för att få köpa den misskötta granntomten, två års kamp för att bygga ställplats som inte gick i lås.  Men nu är det gästparkering i Birgitta & Matts trädgård. Vilken skön känsla att köra in och parkera efter allt slit som jag haft.





Nu lyser vår tall igen

25 11 2017

Visst har det varit Black Weekend denna helgen, nu behövs allt lyse som finns..

IMG_3359

Månen är inte hel men gör så gott den kan.

Det har för mig varit en riktigt skön, sista hemma fixarhelg i år denna helgen. Jag har i år tagit bort alla lysande julfigurer, kvar är lite slingor och stora tallen, som har tre monterade julgransbelysningar.

IMG_3363

Vår stora tall har nästan blivit för stor med åren.

Den är så stor nu att belysningen nästan drunknar, trots att jag har 48 lampor i den. Inte enkelt heller att komma upp i toppen. Två gånger klättrade jag ned från stegen, för jag tyckte det var högt och osäkert. Tredje gången gick det bra.

 

IMG_3360

Till baksidan behöver jag köpa till några slingor, jag har tre tomma träd.

Jag skulle testa att även belysa upp skogen ännu mera, men då löste jordfelsbrytare ut, trots en ny strålkastare.





Det händer alltid mycket…

21 11 2017

kring Matts Torebring och familjens företag

img_1258

Så här såg det ut i september.

Jag hade rivningen av min första egna företagarfastighet, länge på önskelistan. På sensommaren kom grävmaskinen. Här står den inne på mitt gamla kontor.

IMG_3353

Så här ser det ut i dag i slutet av november. Det förra huset låg till vänster i bild.

Jonas Karlssons grävmaskin är eftertraktad. Efter nästan två månaders väntan, blev det klart i lördags förra veckan, några timmar innan snön kom i söndags. Jag känner mig riktigt stolt över, den nya infarten till vår lastkaj. Så bred yta och så stort, att minst fyra stora bilar med släp kan lossa och lasta samtidigt. Denna bilen skall lasta ett trettio- tal pallar till våra vänner i Jakabstad, Finland.

img_2873-2

Denna fick jag i mitten av augusti, tre månader senare är vi vänner igen.

Idag körde jag de sista milen (hoppas jag), tur och retur MacHuset, Jönköping, för tredje gången (30 mil totalt). Jag hämtade hem min fina present igen. Detta är den mest kraftfulla MacBook Pro, och som används av journalister och de som skriver extremt mycket. Den var inställd för proffsanvändare och nästan omöjlig för mig och Calle Bildt* (*skulle jag tro). Den var så extremt känslig, att det räckte att föra handen över den extremt stora styrplattan. Nu är den omställd, så att jag måste trycka lite lätt på styrplattan, inte bara föra handen över.

Nu fick jag hjälp idag, av engagerad personal. Jag har inte heller styrplattan påkopplad sa säljaren. Det passar inte mig heller att använda den, med den extrema känsligheten. Importera bilder är busenkelt och i stort sett som innan. Så vill jag kunna redigera bilderna i Lightroom, innan jag lägger ut dem. Då finns inte sammankopplingen mellan iPhoto och Lightroom (som det hette i den förra datorn) I den nya heter det Bilder, men då finns ingen koppling till Lightroom. Så stod dessa två herrar i butiken och funderade, hur vi skall lösa detta?

Nu får jag importera bilderna från Bilder, till en mapp och sedan därifrån till Lightroom. Som jag skrivit flera gånger tidigare under hösten, ”Tekniken idag, är långt ifrån alltid användarvänlig. Nu har jag i alla fall gjort detta inlägg från min nya Proffs MacBook, helt utan minsta strul. Vi är vänner igen, MacBook Pro & Matts Torebring.

Kram & Tack & Förlåt till min familj, jag höll på att ge upp, nu är jag glad och Tacksam!

 

 

 

 





En vacker Fars Dag i Gränna

12 11 2017

På gränsen till vinter

IMG_3283

Solen kom fram en stund och lyste upp omgivningen.

Vi gick ned och kollade i hamnen. Pir Kro ”Öppnar i morgon”, stod det på en trottoarpratare. Men inte vilken morgondag.

IMG_3284

Det blåste minst sagt kallt

Nere vid hamnen var det på gränsen skönt att vara ute. Det blåste hårt och iskallt.

IMG_3282

Vy från vår ställplats i Hamnen.

Jag gillar verkligen vindkraftverk. Just här är de vackra mot horisonten.

IMG_3286

Vi var bjudna till Gyllene Uttern på Fars Dags buffé.

Det är alltid högtidsstämning att få sitta ned och äta god mat här.

IMG_3287

Vi parkerade på rastplatsen i god tid före.

Här har vi sovit många nätter under åren. På senare år har vi sökt oss ned till hamnen.

IMG_3288

Vy från rastplatsen

Vätterlandskapet tillhör det vackraste vi har.

IMG_3289

Vy från rastplatsen

Idag var det inte många gäster på rastplatsen,

IMG_3291

Linus bjöd sin pappa och farfar på Fars Dags buffé.

Men vilken buffé, helt otroligt, som det största smörgåsbord. Dessutom fick jag ett stort kuvert med lotter. Får jag öppna dem åt dig? sa Linus och klart han fick göra det. Hela 150:- i vinst denna gången, men så var det mycket lotter också.

IMG_3294

Gyllene Uttern är ett av våra favoritställen.

På Gyllene Uttern har vi aldrig blivit besvikna, i stället blev vi imponerade, av allt det goda idag.





Allhelgonahelgen

3 11 2017
IMG_3205

Min far & mors gravvård på Aneby Kyrkogård 2017

Det känns så fint att få tända ett ljus, må vara ett ”ledljus”, men det lyser upp så fint. Att få minnas far och mor, alla  uppoffringar, som de gjort för oss barn, under ytterst knappa förhållanden. Jag saknar er, jag har så mycket jag hade önskat att få fråga er. Varför tog jag inte reda på mera, när ni levde?

IMG_3206

Ställplats Eksjö Camping.

Vi saknar inte fantasi, vi saknar inte resmål, vi har den bästa husbil att resa i, men det blir så fort mörkt. Med jackan på, på väg ut från kontoret, visste vi inte vart vi skulle fara. Vi visste bara att vår husbil stod resklar hemma.

Café & ljusstaden Alingsås lockade, men 17 mil i mörker, Borensberg, men lite för dyrt och det mesta är stängt, Motala nja, lite tråkig höst & vinterstad, Vadstena, där var vi sist, Skänninge, nja men kanske lite ensamt på den ladugårsbacken, Vetlanda, nja besvärligt med betalning inne i stan senast, ute i slalombacken Kettilsås, nja det ligger långt ute i skogen.

Jag behöver verkligen husbilen för att koppla av. Sov i husbilen hemma på gården, säger flera till mig. Nej, en liten bit bort vill jag allt åka. Det fick bli Eksjö igen. Nu hoppas jag på Hunsnäsen runt i morgon och god mat på Restaurang Sunrice.

Ha en fantastiskt trevlig helg Gott Folk & Husbilsvänner och alla andra vi känner.





Dags att hjälpa månen

30 10 2017

Allt tänkbart ljus behövs nu för att skingra mörkret…

IMG_3185

Månen behöver hjälp nu.

Idag kunde jag smita hem från jobbet ett par timmar tidigare. Fino behövde komma in i värmen, även om han har ett isolerat garage, att gå in för att ladda och vila i.

Vi som har stora skogen till närmsta granne på baksidan, måste göra allt vi kan, för att hjälpa månen att lysa upp. Så sagt och gjort, flera strälkastare kom upp. Jag har två till att sätta upp i nya ”Trädgården”, så snart jag schaktat färdigt för i år. Jag är inte speciellt förtjust i vintertiden och de mörka kvällarna som börjar nu.

IMG_3187

Jag gör allt för att skingra mörkret.

Ute i trädgården och utvändigt på huset, har jag ett 50- tal lampor som tänds via tre olika Astro ur. Dessutom har vi ett 20- tal fönsterlampor som tänds inne, när det skymmer på ute. Jag tycker så illa om mörkret. Nu återstår att sätta upp julljusen, men det får vänta en månad.

IMG_3177

En ljuslykta på trappan ute.

Det behövs så lite för att skapa så mycket trevnad. Mjölkkrukan i bakgrunden är sedan 50- talet. Det ligger även två stenar på trappan. Just dessa två stenar, använde mamma & pappa och lade på fläsket, för att tynga ned det i saltkaret, när de hade slaktat hemma.

Ps. Själv blev jag riktigt nöjd med min nya banner på startsidan, den lyser upp den också. Återigen Tack till Anders på G-Byrån och vår vänlige måg Mikael i Stockholm, som hjälper mig när jag inte klarar mig själv.





Vinka om ni kör om oss

26 10 2017
IMG_3151

Ny design på vår baksida

Jag har fördelen av att omge mig med de bästa affärskontakter och vänner man kan ha. Ett stort Tack till Anders Ohrgren på G-Byrån Sverige i Anderstorp och Bengt Andersson på Reklamia i Nässjö. Anders kom hem till mig och fotade av bilen. Jag uttryckte mina idéer, om hur jag önskade att det skulle kunna bli. Det blev mycket bättre än jag hade tänkt mig.

Idag hade ”Pia Hultgren” svt väder, lovat + 12 grader. Det måste vara minst +10 grader, för att vara ute och montera. Jag bokade in tid efter lunch idag och på en kafferast hade Bengt och han medhjälpare på Reklamia Nässjö, monterat klart. Nu känner jag mig klädd igen. Innan har det känts som jag gått med rumpan bar.

IMG_3154

Text på frampartiet.

HERDEN tar med oss ut på de gröna ängarna, vid de stilla vattnen. Vinka när ni ser oss eller kör om oss, ni kan inte ta miste på utan att det är Matts & Birgitta på resa.





I går gick det upp ett ljus…

10 10 2017

Jag förstod plötsligt, varför jag älskar att skriva på min blogg och helst varje dag. Det är helt enkelt en ådra från min mamma Ruth, som jag inte visste om…

Skärmavbild 2017-10-10 kl. 17.27.30.png

Pappa Reinholds inskrivningsbok från militärtjänstgöringen 1933

Jag har känt till, att det fanns mycket sparad dokumentation, från mamma och pappa, men inte att det fanns så mycket. Efter begravningen, av min storebror, i fredags förra veckan, fick jag med mig fyra jättekartonger hem, som min storebror har vårdat under flera år. I går kväll öppnade jag två kartonger.

Skärmavbild 2017-10-10 kl. 17.28.05

Läs om de militära förmånerna från 1933.

”För varje tjänstgöringsdag erhåller den värnpliktige ett penningbidrag av 50 öre”. Pappa som var vapenvägrare, talade ofta och mycket om sin ”beväringstid”, i bland annat Kristianopel. Mamma satt ensam i många år, uppe i skogen, i torpet Lotteberg, när pappa var inkallad. Först militärtjänstgöring och sedan beredskap under kriget.

Skärmavbild 2017-10-10 kl. 17.26.52

Mamma har fört kassabok sedan 1939.

Mamma och pappa bosatte sig 1939, i ett torp vid namn Lotteberg under Skareda i Lommaryd utanför Aneby.  Där är jag också född 1947. De har berättat att de hade en höna och en ko med sig till boet 1939. Vid årets bokslut ser jag att de hade två kossor och en gris. Jag har även sett en bild vid något tillfälle, på deras ”Handdrivna Tröskverk”. Det finns med bland inventarierna ovan.

Skärmavbild 2017-10-10 kl. 17.29.26.png

Den 8 februari 1969 skrev mamma så här.

Jag såg att mamma skrivit anteckningar sedan 1934. Jag kan inte säkert säga ännu, hur långt tillbaka, som mammas dagboksanteckningar sträcker sig. Klart är att hon har skrivit dagbok precis varje dag. Travarna med kollegieblock är enorma. Jag har inget minne på att jag sett mamma skriva. Troligtvis har hon gjort det, när allt blev tyst runt omkring henne.

Jag hittade år 1969 och bläddrade fram till den 8 februari, ni kan läsa det ovan. Detta var Birgitta och min bröllopsdag. Jag blev rörd, när jag läser vad mamma skriver. ”Det känns så svårt som mor, när barnen bildar hem, en efter en”.

Mamma & Pappa var de mest varmt troende personer man kan möta, ni ser det av texten ovan. De har gett oss barn, en värdegrund i livet, som många saknar idag. Mamma har skrivit precis varje dag,  ”Fick kaffe på sängen”, ”bakat våfflor”, varit och handlat i Aneby, och så vidare.

Idag har jag köpt mig en ny scanner, som jag hoppas att få nytta av framöver.  Jag hoppas att kunna få tid till, att dramatisera upp alla händelser och om möjligt skriva en bok om mina föräldrars liv och delar av mitt eget. Allt detta måste dammas av igen. Jag såg bland  annat i alla papper, släktled ned till 1600- talet.

Matts Torebring har fått sysselsättning….





Idag gick jag bättre….

8 10 2017

på en milen än förra gången och motion gör underverk!

IMG_1277

En underbar och ganska flack skogsterräng

För två veckor sedan gick jag enmilen i gummistövlar (p.g.a. våta marker) Jag tappade bort en avstickare och kom vilse. Den gröna skylten på stammen var borta.  I dag gick det bättre och nästan en halv timma snabbare än sist. Nästa gång startar jag tiduret, för att tävla lite med mig själv.

Ärligt sagt har sömnen varit ett problem sista tiden, ofta bara en till två timmar per natt. Sedan kan jag helt plötsligt, sova nio timmar en natt. En SL busschaufför (Stockholm), uttryckte det så här i ett radioprogram: ”Efter en tuff dag, gå inte och sätt dig i soffan och tyck synd om dig, ta en dubbel motionstur i stället”. På kvällarna har jag börjat att gå elljusspåret (3 km). Motion i skogen rensar hjärnan.