
Jag undviker att skriva två inlägg samma dag, men idag gör jag ett undantag….. jag vill bara säga att jag är lyckligt hemma igen.
I eftermiddag kunde jag gå till vila på våra Hästensängar, hemma i vårt eget sovrum. Vi har två fönster, som är tillsammans två meter höga och två meter breda. Nu kunde jag bara ligga, se ut, se in i naturen och känna stolthet av vårt bygge. Trots att solen skiner från väster på eftermiddagen och huset skuggar i viss mån.
När jag börjar tänka tillbaka, efter vad jag varit med om, kommer tårarna, jag var dödssjuk!. I mer än en och en halv timma, var jag inte kontaktbar och själv vet jag inget om den tiden. Jag skulle hämta ut antibiotika på apoteket i Aneby, när jag kom hem. Det tog trettio minuter med människor i kö, som inte visste vad de vill ha, det var allt jag klarade av.
Jag är jätte stolt över min familj som stöttat mig varje dag, Stort Tack & Kram. Stort Tack alla som har hört av på olika sätt. Vad många vänner jag har i det tysta. Det Bästa till er alla!
Ett Jättestort Tack till Ambulansförare, Akutmottagningen Höglandssjukhuset Eksjö, det största Tacket går till alla läkare, sjuksköterskor, undersjuksköterskor på Urologavdelningen, Ni är Änglar, Ni har räddat mitt liv! Stort Tack!























