Det kallaste jag varit med om och som jag minns, är -28 grader den 11 mars 1958 när familjen flyttade tillsammans med alla djur i lagården. I natt stannade tempen som lägst på – 26,4.
Inte nog med kylan, det kom snö i massor. Snöröjarna hann inte med någonstans. I min envishet ville jag gå till jobbet. Halvvägs fick jag lov att ringa på Birgitta att komma och hämta mig. Det blåste en kall nordanvind mot mig, det var en halv meter djupa snödrivor och ingen hade gått före mig. Till slut orkade jag knappast lyfta benen. I dag hade snöröjarna kommit ifatt och gångvägen hem, var slät och fin som ett dansgolv.
Matts Torebring 
Vi hade -18 här i morse men vilken fin vinterdag det blev. Vinden från igår hade bedarrat och vi fick en lång skön promenad även om vi var mycket välklädda….
Nog är det ändå härligt att vi har det varmt och gott inomhus!
På morgonen går jag på öster genom Svartåparkens stora träd, men hem går jag en en väg på väster och kan njuta av solen nästan hela vägen. Visst är det fantastiskt vackert.
Att sedan sitta och titta på brasan är underbart.
Så underbart med bras-kaminen med täljstenen runt den!
Den är en riktig värme spridare den i huset tack o lov 🙂
Som mest på 60-talet så hade vi runt 36-38 minus hemma
ute och uppvärmningen var ju nåt el-element samt vedspis
i köket och en kakelugn i ett rum som värme gott!
Man var ju liten grabb då men man hjälpte ju till med veden
och även var med och skötte eldningen,bar in ved oxå!
Så man har vart med från början som att säga med ved i sitt liv 🙂
Ha det gott/SnöyreKram
Hoppsan, nu slog du mig med hästlängder med kalla dagar. På mitt rum på slutet av 50- talet hade jag en ”Anka” tillverkad av plåt att elda i. Den höll bara värme så länge veden brann. Det kunde vara ett par tre grader som kallast på rummet på morgonen. Vad mycket vi har varit med om.
Snöyra & Kram
Det är vackert stundtals men vilket väder här idag, det blåser och snöar helt på tvären. Helt vitt. Trafiken står nästan stilla, inte sett en ambulans på länge, de kommer väl inte fram. Bussar och tåg stilla.
Men hörde en pappa som bor lite mer så han måste åka på smala hala krokiga vägar med barnet till första klass. Varför gör jag det tänkte han, kunde ju kana av vägen och barnet fryser ihjäl innan hjälp, ja lite så men är väl vikingablodet som styr😊.
På en riksväg lite söderut struntas det i snöröjning men var isgata lång väg, folk åkte skridskor till jobbet. Och vänner i sjukvården på väg till KS tog på sig skidorna för vikingar stannar inte hemma för lite snö.
Var ju lika och tänkte inte ens på vinterns elände då, bara att allt måste gå. Nu har jag fått nog flera gånger om.
Och ni är riktiga kämpar, det är det där vikingablodet😀.
Det går i arv, finns inte på kartan att kära dotter tycker något är för jobbigt. Går att fixa på något sätt. Frågar maken om han tänkte så om allt, nja. Men jag alltid tänkt så. Men förstår det finns mycket annat ”tänk” idag. Borde forskas på det😊.
Kram och gå försiktigt.
När jag på väg till jobbet kom fram till Industrigatan på morgonen, en ganska öppen gata, som går rakt i norr och söder, fick jag nästan sätta emot axeln för att ta mig fram i motvinden.
Jag kan inte låta bli att tänka kvinnan i Norge. Hon talade om fenomen i naturen som skall uppstå. Nu känns vädret minst sagt onormalt, från tjugotalet minusgraden till plusgrader över en natt.
Kommer detta vädret fortsätta i sommar? Ökenhetta ena dagen och kyla nästa dag? Nej nu låter jag ängslig, vi tar det som det kommer.
Varma kramar
I morse öppnades fönstret och in blåste det massa snö. Vilket gjorde att vi inte gick ut alls idag. I morgon har nog blåst och snö avtagit så vi kan jobba i snösvängen.
Värst av allt är att SMHI utlovar mildväder i helgen och ännu mera snö. Då blir det tungt och jobbigt igen.