Jag minns det som igår, när min lärarinna Ruth Gustavson, satte sig vid tramporgeln i skolsalen och så sjöng alla utan minsta lilla protest. Din klara sol går åter upp…. På den tiden var det minimum av bråk, mord och stölder. Vi fick lära oss respekt och tacksamhet. Det kan man inte ens stava till idag, de flesta vet inte ens vad det betyder.
Allt blir så vackert när det blir belyst av solen, till och med trapporna upp över järnvägen. Jag har inte gått här på åtta veckar, för att inte anstränga operationssåren i onödan. Idag gick jag de 44 trappstegen över järnvägen.
Sista backen upp till jobbet. Carlsgården till vänster i bild, är en äldre disponentvilla som rustats upp i omgångar. Först en reklambyrå, sedan Aneby Hus och nu en privat ägare.
Solen har gjort sitt för idag när jag är färdig med inlägget och tittar ut, är det helt vitt i luften igen. Jag vill ha sol, värme, vaccin men inte mer snö.
Matts Torebring 
Håller fullständigt med i det första du skriver Matts,så är det tyvärr!
Desto trevligare att få vistas i skogen på härliga stigar.
Och nu vill vi ha mera Sol,Värme och ingen snö mer!
Ha det gott/BjörkvedsKram
Vi älskar skogen både ni och vi, detta trots att både du & jag farit illa där. Där finns ro, stillhet, tystnad, ren luft och sällan våldsmän.
Kram
Ja det var verkligen inte dåligt av att ha fått den tråkiga byggnaden av trappsteg till att vara fin, där ser man vad sol och blå himmel gör.
Det går framåt för dig Matts, verkligen roligt.
Allt gôtt
Solen förmår nästan allting i lagom mängder. Jag är så tacksam för de sista åtta veckorna och att allt gått så otroligt bra efter min operation. Inte en enda droppe i byxorna, det är unikt.
Det bästa!