Matts Torebring

Vi kommer bara sakta och rullar fram emot entrén på Les Castel Campingen Camping Grenouillére. En tjej 25- årsåldern möter mig, när jag kommer in och frågar, om det finns plats för oss. Hon reser sig och följer med till dörren och ser vår husbil. (Bara en Kabe 910) Där utbrister hon: ”Oh what a big camper, you have to have a really big place”. Året är 2013 och sedan blev vi kvar i Frankrike i fem, sex år..

I det ögonblicket säljer hon in alla 45 Les Castel campingarna i Frankrike. Vi fick en underbar plats under de megastora träden. På kvällen gick vi till restaurangen för att äta lite mat. Jag frågade efter en meny på engelska. Han svarade på sin engelska: ”No problem, I speak all the languages of the world”. Gissa om jag längtar tillbaka?

Inte lika roligt att komma tillbaka hit… Jag köper en tårta för en vecka sedan på fina konditoriet. När jag står vid kassan och skall betala, känner jag hur mina skor klibbar fast vid golvet. Jag påtalar vänligt, att någon måste ha spillt ut socker på golvet. Jag får ett dräpande svar tillbaka, ”Då är det dina skor som det är fel på”.

Jag har inte längtat ut tillbaka till Sydeuropa, sedan den förra mardrömsresan till Biscya, Frankrike. Jag medger att jag varit trött och sliten, efter två år av konstant byggande, sälja huset, en megastor flytt (all ved) och till slut bygga nytt hus och flytta igen.. Nu har jag fått balans i livet, jag har inte ett enda måste när jag kommer hem och jag skall inte anlägga några måsten heller. Som om det inte var nog med detta, sömnen har kommit tillbaka efter tjugo års kamp. Jag sover utan minsta sömntablett natt efter natt, sedan flera månader tillbaka.

Om jag idag skulle utbilda en ny säljare, skulle jag säga, ”Du behöver bara komma ihåg en enda sak, Bemötandet”!