Birgitta tröttnar fort i uppförsbackarna.
Jag studerade meter efter meter på Google Maps, innan vi gav oss iväg. Vi cyklar drygt 20 km/ timma på bra väg. Det kommer bara att ta någon dryg timma så är är vi framme. Jag hade läst om den enorma kraftverksdammen Grand´Maison, som tog tio år att bygga. (Läs fakta i länken) Se bilder här. Den ligger bara 24 km bort. Vi gav oss iväg. Själv påverkas jag inte mycket av backarna, vi har 24 växlar på våra el-cyklar. Birgitta tröttnar fortare.
Mycket skog som ger skugga.
Vi har mellan +25- 28 grader, men mycket skog ger bra skugga.
Det går inte fort uppför.
Det är hundratals och åter hundratals tävlingscyklister ute och tränar i bergen. Jag hänger lätt med dem i uppförsbackarna om jag vill. Det går inte fort för dem heller. Nedför kör säkert många i 100/km i timman eller mera. Då ser de ut som självmordskandidater.
Plötsligt bor någon på fjällsluttningen.
Fy vad jobbigt att bo så här, det inget för mig.
Birgitta stannade kvar och jag cyklade iväg själv en litet stycke.
Vi hade fulladdade batterier när vi startade. När batterikapaciteten var nere på 2/5 delar valde vi att vända. Vi skulle ju komma hem också. Fast med facit i hand, behövs ingen ström i batterierna för att komma hem, det är bara utför så gott som hela tiden.
Här vände jag, mitt i skogen.
Jag trodde vägen skulle plana ut, eftersom vi bara haft uppförsbackar i nästan två timmar. Men icke.
Fjällbäck efter fjällbäck kastar sig ned för bergssidorna
Hela tiden när vi cyklar hör vi bruset av vatten. På vägen upp hör vi det djupt nere i dalgången. Nu har vi det på vår sida av vägen.
Bäckarnas brus hörs hela tiden.
Ibland är det bara något hundratal meter, mellan de olika forsande vattenströmmarna.
När ska vi fika? sa Birgitta.
Ska vi inte fika snart? hör jag Birgitta ropa bakom mig. Jo, när jag hittar något att sitta på, sa jag. Först när vi kommet ned från alla slingerkrokar i bergen, hittar jag en bra plats att fika på, en busskur.
Nästan hemma igen, trots 7 km hem.
Efter nästan tre timmar var vi hemma igen.
Orienteringstavla. (Klicka för att läsa)
I morgon måndag far vi vidare till ett nytt slott, som vi hoppas kunna stanna ett par dagar på, Le Cháteau De L´Eperviére. Det finns inga trevligare och bättre campingar, än campingarna som ingår i Les Castels gruppen, vi älskar att bo på dessa före allt annat.
Ni är super duktiga trots elcyklarna är det ju varmt vilket man blir trött av, bra gjort.
Kram
Tack, det är så fantastiskt bra med de extra hjulen i garaget, att kunna plocka fram och få se sig om. Kram från franska Alperna
Så skönt det måste vara med elcykel på dessa backiga vägar.
Kram
Bäst är nog de plana vägarna i alla fall. Två timmar bara uppför blir ganska jobbigt. Kram
Du kör slut på Birgitta! elcyklarna är bra men jag vet att min Birgitta vill gärna ta det lugnt. Vist kan man uppleva mycket på cykel Vi gillar det.
Nisse
Det är nog ingen fara, Birgitta är som jag och ger sällan upp, bara i alltför branta nedförsbackar. Det är nyttigt att röra på sig. Ha det gott Nisse & Birgitta
Det finns begränsning, även med elcykel.
Kram
Ja eller den som trampar också. Kram
Det var bra gjort att ta cyklarna i alperna. Jag har också elcykel men inte maken, men det är inte så ofta som cyklarna kommer ner…tyvärr. Kanske mest för att det är för backigt på vissa ställen. På de vägarna som ni åkt hade vi aldrig åkt cykel 🙂 ” Slottscampingar” verkar mysigt.
El-cyklarna har gett husbilen nya hjul och upptäckter som vi aldrig upplevt annars. Sedan jag monterade ett fast cykelställ inuti garaget är det jättesmidigt att ta in och ut. Slottscampingarna kan jag verkligen rekommendera. Ha det gott.
Härliga vyer och härliga träningsbackar med skön värme!
Där skulle vi trivas så gott m träningen 🙂
Njut för oss med/SommarKram
Du kan visst åka med din MC på den vägen, i söndags mötte vi 100- tals. Du får berätta när du har kört. Kram