Idag lämnade vi Rätans Camping efter tre dygn där. En jättetrevlig plats att bo på, som en ställplats, fast ännu bättre. Ingen tråkig in- & utcheckning. ”Ta nyckel nr 13 bara, så vet vi att du är här, lägg den i postlådan när du åker och du kan Swicha betalningen om du vill. Pris 260 kr inkl. el. Enkel tömning av våra tankar, tv rum kök och bra servicehus, men dessa tittar vi bara på.
Klövsjö är utsedd till Sveriges vackraste by med en historisk och fängslande miljö. Precis intill hotellet erbjuds ställplatser med tillgång till ström, gråvatten, färskvatten, latrintömning. Kostnad 250kr/dygn och kan förbokas på tel 0682-41 31 00. Öppet från 24 juni
Ställplatsen.
Vad vi inte sett på nätet var att den öppnade först 24 juni. Det fanns ingen som kunde låsa upp elstolpen. Vi vände tillbaka ett stycke till Klövsjö Golf som också har en ställplats.
Under en enda timma idag, är det +9 grader varmt som mest och regn hela dagen. Vi visste naturligtvis att det skulle bli dåligt väder idag. Att sitta och köra i regn till en ny plats, Klövsjö, finns ingen anledning till. I morgon rör vi nog på oss, fast kanske bara ett par tre mil. Vi bor på camping på grund av att det inte finns ställplats med el här och jag är inte riktigt överens med laddningen av batterierna via solcellerna. Det är så mycket som skall laddas. Två cyklar, två datorer, två mobiler, hör- & rakapparat. Laddningen räcker inte till i detta vädret.
Vår plats högst upp på campingen
Det står fyra, fem husvagnar kvar på campingen, ingen är här och bor i dem, så vi är ensamma kvar.
Birgitta stickar och jag läser
Denna tröja påbörjade Birgitta troligtvis i slutet av 80- talet. Nu har Birgitta återupptaget stickningen, under sista tiden. I går blev den färdig. Nu har hon en påbörjad virkning på gång, som säkert är lika gammal. Med åren har hon på gränsen vuxit ur den. Kanske något av barnbarnen växer i den.
För allra första gången i år cyklar jag, ett halvår efter min prostataoperation. Jag har fullbordat restriktionerna. Vad skönt det kändes, men samtidigt med all respekt efter det jag varit med om.
Ultraeffektivt myggmedel.
Vi gick en runda i går kväll nere vid sjön. Vi fick fullt av knott och mygg på oss och stora svullnader efter deras stick. Vår trevlige campingvärd gav oss rådet att köpa detta, det finns i byn nere, sa han. Det har utvecklats för Australien. Använder du detta försvinner mygg & knott. Vi cyklade dit och inhandlade detta. Det var inte billigt, men hjälper det bara är lyckan vår.
Inköp på Tempo i byn
I går gick vi till Tempo i byn och handlade, idag blev det cyklarna. Så makalöst god äppelkaka, godare än det mesta i bakväg, med vaniljsås till, smakade det jättegott efter knappt en mil på cykeln.
Den fina utsikten försvann blixtsnabbt.
Vi fikade färdigt och jag hämtade ut datorn, samtidigt såg jag de mörka molnen i norr. I nästa sekund var det bara att fly in. Sedan fylldes det på med många tusentals liter vatten i sjön.
Birgitta & Matts önskar en skön sommar weekend från norr!
Jag frågade Birgitta, när vi lite uttröttade landat på Timmerflottarens Ställplats i går kväll. Vill du stanna här en vecka? Nej, men några dagar kanske, fick jag till svar.
Så otroligt ljuvligt, eget helt kristallklart badvatten, sandstrand, tystnaden, samt mitt i naturen. Vi vaknade helt otroligt sent, kl 8.45 efter bara några korta sömnpaus under natten. Det har inte hänt på år och dagar.
Denna platsen var kärlek vid första ögonkastet, när vi kom hit senast sommaren 2019. Då stannade vi en hel vecka här. Idag kände jag, låt den första kärleken leva kvar, vi upptäckte allt i bygden förra gången. Vi simmar över sjön till en ny plats, Rätans Camping.
Vi cyklade hit förra gången, men valde att stanna kvar där vi var. Idag simmade vi över sjön, vi måste se något nytt. Vi ville komma närmare en butik och kunna handla om man blir sugen på något.
Idag lämnade vi det trevliga Westerqwarn och den goda maten där.
Ingen av våra GPS ville gå samma väg. Totalt blev det nog nästan 50 mil. Köra 50 mil på Inlandsvägen (E45) är nog likvärdigt med det dubbla antalet mil på autobahn. Riktigt smal väg långa stycken och ganska mycket långtradare. Totalt 80 mil från hemma.
För en gångs skull var det mycket gott om små P platser. Vi passerade genom skogar och åter skogar, samt en hel del sjöar, men bara någon enda rastplats som denna. Nu kunde jag till slut få lite mat.
Vi kom fram till Timmerflottarens Ställplats vid sjön Rätan i Jämtland. Samma plats som sommaren 2019. Då stannade vi en hel vecka, för en ringa kostnad för sju dagar. Ingen el men nybyggda mycket fina servicehus och en makalöst fin restaurang. Hoppas bara att den har öppet, då är min lycka gjord.
Nu ska vi vila ut på gröna ängar vid stilla vatten.
Inga grannar just här, ingen insyn och eget badvatten. Kan vi få det bättre än så här?
Lennart, med bloggen Lennarts Tankar, bor mer eller mindre permanent här på Westerqwarns Ställplats i sin Kabe husbil. Lennart har en lägenhet i stan, men vill helst vara här ute i det fria. Själv är jag här på på Westerqwarn för första gången i mitt liv. Faktiskt sitter jag och funderar över, vad har jag själv ställt till med.
Jag kommer till Hönö för första gången i mitt liv för tre år sedan. Jag kommer till Ingelstad (Växjö) för några veckor sedan. Båda gångerna kommer de första personerna fram som jag träffar och säger: ”Men hej på dig Matts, vad roligt att få träffa dig, jag läser din blogg varje dag”. Här på Wersterqwarn har fyra (4) olika personer sagt samma sak.
Lennart och jag träffades första gången genom Kabeklubben. När jag lämnade Kabeklubben och det märket, varpå vi köpte en riktig Husbuss, blev nog Lennart lite purken på mig, när jag alltid kritiserade den sista husbilen och hans favoritmärke. Nu är det flera år sedan vi sågs. Lennart har varit sjuk och jag ville hälsa på, samt se hans Westerqwarn
Två personer kan egentligen inte stå ideologiskt längre från varandra än vad vi gör. Lennart har levt sitt liv som facklig ombudsman, jag som egen företagare och har velat driva företaget bättre än facket. Lennarts politiska syn är ljusår från min. Båda är vi knallröda, jag är en röd person som kan fatta stora beslut blixtsnabbt och Lennart är politiskt röd. Det senare fick jag lära mig ta avstånd från, säkert så snart jag kunde gå. Foto Birgitta Torebring.
Hoppas att du kryar på dig Lennart, efter din olycka och din sjukdom.
I går satt vi ute och åt pizza i ett helt underbart solsken på Westerqwarns Ställplats & Restaurang
Idag var det kyligt och vi satt inne. Här inne var det en kvarn som malde säd fram till 1974. Längre bort finns det en mega stor restaurang, som inte öppnat än efter pandemin.
Laxroms pizza, den godaste pizza jag någonsin ätit. Hade jag orkat skulle jag ätit två stycken. Jag frågade vår servitris, hur gör ni bottnarna, är det på smördeg? Vi gör inte pizzabottnarna själva, det gör ett bageri åt oss, fick jag till svar. Det kändes nästan som att äta ett wienerbröd.
Birgitta åt ”Lennarts Special”. Jag hade sett fram emot att få träffa mannen bakom Lennarts Tankar, prata med honom och skoja upp honom lite. Jag kunde inte uppfatta ett enda dugg av talet, på grund av min nedsatta hörsel och Lennarts sjukdom.
Idag åt jag Pizza Chevre med fikon, nötter och honungsmarmelad. Vi har kunnat sitta ute halva dagen, resten inne på grund av lite småkyligt. Nu stannar vi här en dag till. Det är verkligen tyst och skönt härute i Westerqwarn.
Vad gott att kunna gå ut och äta igen, dricka en god öl till maten och sedan gå till bussen och ta en kopp kaffe på maten.
Westerqwarn nämns första gången i början av 1400-talet och drevs då av munkar. Kvarnen nyttjade vattenkraften från Kolbäcksån. Under Gustav Vasa övergick kvarnen 1557 till kronan. På 1600-talet utökades verksamheten med såg. Nuvarande kvarn uppfördes 1867-1870 av familjen von Unge, den innehåller fem kvarnstenar. Huset är tre våningar högt och eftersom det står i en slänt finns en direkt infart till varje våningsplan. På översta våningen hälldes säden i kvarntrattarna. Säckarna vägde 100 kg och bars av bond- eller kvarndrängar. På andra våningen maldes säden till mjöl och på nedersta våningen hälldes mjölet igen i säckar. Sista mjölet maldes 1974.
Numera är översta våningsplanet inrett till restaurang, mellanplanet innehåller ett museum och i bottenvåningen finns pub och festvåning. I Västerkvarns herrgård finns vandrarhem.
År 1915 uppfördes en dammanläggning och nuvarande Västerkvarn kraftstation. Anläggningen är fortfarande i drift och producerar elektricitet för Mälarenergi AB.
Det är inte främmande för oss att stanna en natt på Ställplatsen i Mantorp. Det kostar bara 100 kr inkl. el & vatten. Vi stod helt ensamma under natten. Så tråkigt bara att se allt förfall som är där idag. Inte en enda krona läggs på underhåll. Nu är det mest en avfalls- & uppställningsplats runt omkring.
Här på före detta Östgöta Camping, har vi köpt samtliga våra husbilar, utom det sista Stora Kabe bekymret för fyra år sedan. Nu står allt tomt och öde. Här kunde vi sitta, ägaren Torgny och jag och tala om allt, som rör sig internt i ett företag. Den sista riktiga husbilen, var det Henrik Mård som tog över och sålde till oss i god Forsbergs anda.
En snabb fika på Hjälmaresund Camping & Café på vägen norr ut. Vad sägs om totala priset 60 kr, för detta fika? Två jättestora kanelbullar och två muggar kaffe. Kul att förena gammalt pristänkande med nytt.
Dagens resmål var Westerqwarns Ställplats & Restaurang. Detta skulle brännas ned berättar Lennart, men såldes sedan för 1 kr. I restaurangen åt jag den godaste pizzan i hela mitt liv. Den bjuder jag på i morgon. Jag var tvungen att säga till servitrisen, ”Jag kommer tillbaka i kväll och äter en till”.
Enormt stora ställplatser på riktigt grönbete. Jag har inget drag på bussen för att sätta för hästräfsan. Jag förstår att Irene & Lennart, med bloggen Lennarts Tankar, vill bo här nästan hela året. Nu fick vi även tillfälle att gratulera Irene på sin högtidsdag.
Kjell & Gunilla Lindstedt, vänner till oss från Kanal 10, kom på besök vid lunchtiden. Oj vad vad vi hade mycket att samtala om, innan de måste fara vidare för nya engagemang. Kjell & Gunilla har också skrivit en bok, som kommit ut nu i dagarna på Semnos förlag. Välkomna åter vänner!
När diskmaskinen var klar, skulle vi starta bussen och börja resan mot fjällen. Inget hände när jag vred om startnyckeln. Efter flera försök gav jag upp. Klockan var halv fem, när jag ringde min Iveco verkstad Skeppsbron i Jönköpng. Tryck 1 om du vill komma till jourservice och genast svarade en supertrevlig person. Jag kommer och fixar detta, sa han. Han bodde i Bottnaryd. VILKEN SUPERSERVICE!
Startbatteriet var helt slut. Med sig i bilen hade killen ett nytt batteri, som han kollat upp innan så att det var rätt. Nu var jag lite trött och uppjagad, så vi stannade redan utanför Mjölby. Då händer nästa sak, stödbenen går inte ned. Vad vi gör åt detta just nu? det vet jag inte.
Det går inte lång stund efter att jag publicerat inlägget, så hör en av mina vänner av sig. Dra åt handbromsen, dra ur tre kontakter som sitter i mellangolvet intill enheten, vänta trettio sekunder innan du sätter tillbaka dem. Sedan funkade allt sammans. STORT TACK Jim! ☀️👍😁.
Semesterresan kan börja nu! Herden så fullpackad att jag skulle önskat köra på en våg och väga. Det skulle inte förvåna mig om det är ett lass i överkant. I år är det lite annorlunda för oss, visst kommer vi att få bada om vi vill. Vi reser inte till havet, vi reser till fjällen. Då kan det komma att krävas dubbla uppsättningar av kläder, allt beroende på vädret. Vi är rustade för alla typer av väder. Först har vi gäster till lunch i morgon. Så skönt att inte stressa iväg som vi alltid gjort annars.
Vi har valt mellan att åka till Västkusten eller Vemdalen. Jag tror att det kommer att vara rena kosläppet med husbilar på Västkusten, därför har vi valt Tystnaden som vi tror finns i fjällvärlden. Jag vill inte trängas, då åker jag hem.
Birgitta & Matts önskar er alla en underbar sommar
Matts Torebring 