Matts Torebring

Vår nya drömbil är snart klar…

Vi har köpt fem nya husbilar av Torgny Ekman, 72, Östgöta Camping, Mantorp. Igår eftermiddag sålde vi din förra bil, berättade Torgny. Det fanns en bil till, av samma årsmodell och betydligt billigare, men kunden valde din förra bil, på grund av den var så välvårdad. Vår förra Kabe såldes två dagar efter att vi lämnat den. Visst lönar det sig att hålla ordning på sina prylar. Vidare berättade Torgny att din nya bil skall vara klar vilken dag som helst. Från början var vi lovade leverans i mars – april. Senare har det datumet ändrats till vecka 7.

Jag har nog aldrig tidigare så sett fram emot en leverans av en ny bil som just denna gången. Jag gläder mig åt garaget, där vår Honda skall få åka med, alla stora utrymmen och garderober, Qweensbed, en riktig gasolkoffert med ett väl tilltaget utrymme att kunna byta vilken flaska man vill, utan att lyfta ut den ena först, bort med hängande sladdar på utsidan, rätt placerad toatömning, dubbelbädden framtill, en riktigt ombonad förar- och passagerarmiljö, fem års garanti och inte minst automatlådan och den stora motorn. Jag tycker det skall bli såååååå spännande.

Idag ska du väl inte cykla?, sa Birgitta, det är – 22 grader ute.

I dag har vi haft den kallaste dagen hittills på Småländska Höglandet, minus 22 grader. Jag gillar att hålla igång med motion och är sällan främmande för någonting. Det är kul att se var gränserna går. Lite kallt om kinderna, var det allt, när jag cyklade över Svartån, på väg till jobbet, en kvart före sju på morgonen. Hem i kväll kändes som rena mildvädret med bara tio minus grader. Nu har det varit kalasväder att cykla i. Värre blir det med all snömodd nästa vecka, när det blir plusgrader. Naturligtvis har jag dubbdäck på cykeln och jag har inte ens känt halka när det varit ren isgata. Jag har bara knappt en km att cykla till jobbet, så det  är inte mycket skryta med.

Kameran har varit med till jobbet varje dag denna veckan, uti fall att solen kommer fram. Möten, telefon och mejl har gjort att jag inte kommit ut. Idag struntade jag i mitt skrivbord, telefon och mejl, jag åkte ut och såg soluppgången. Sagt och gjort , jag tog Birgittas bil och körde runt lite i den nära omgivningen och nedan följer en massa vinterbilder. Hur många gånger får man se naturen så här vacker som idag?

Ps. Klicka gärna på mina bilder, för att på riktigt se naturens under.

Solen på väg upp borta i öster. Foto från mitt kontor.

Solen lyser redan på grannens tomt.

Ridklubbens hästar på Aneby Gård.

Solen på väg upp över Aneby Gårds gärdet.

En allé delar det stora gärdet.

På väg ned mot Bredestad.

Solen kommer inte fram över trätopparna överallt.

Bredestaddalen utanför Aneby

Bredestaddalen utanför Aneby.

En liten småväg strax söder om Aneby.

Sunneränga utanför Aneby.

Sunneränga utanför Aneby

Sunneränga utanför Aneby.

Sunneränga utanför Aneby.

Sunneränga utanför Aneby.

Sunneränga utanför Aneby.

Sunneränga utanför Aneby

Sunneränga utanför Aneby.

Stalpabacken ned från Blå Grindar.

Stalpabacken ned från Blå Grindar.

Stalpabacken ned från Blå Grindar.

Ängs beteshagar, Stalpabacken ned från Blå Grindar.

Södra delen av sjön Ralången.

Stalpet Aneby.

Soluppgång sett från Sommarhemmet Stalpet.

Stalpets vattenfall finns bakom träden.

Ralingsås utanför Aneby.

Här i Härjestad byggde en god vän en villa för många år sedan.

Utsikt från villan vid Härjestad.

Soluppgång över sjön Ralången.

Hoppas du orkade med kylan och alla bilder och att vi ses snart igen!

Vadstena klosterhotell, kan det vara något mitt i vintern?

Jag satt på torsdagskvällen och småsurfade efter ett lämpligt resmål över helgen, men inte för långt bort. Själv har jag jobbat fyra dagar i mellandagarna när alla andra varit lediga. Nu ville jag komma hemifrån och koppla av lite. Två nätter på Vadstena Klosterhotell för 1450:- SEK inkl. frukost i dubbelrum, stod det på nätet. Det priset måste vara per person, sa alla vid lunchen på fredagen på jobbet. Jag blev mera nyfiken och ringde upp efter lunch. Tjejen som svarade och sa att, det priset är för två personer och två nätter. Då måste jag bara fråga Birgitta, om hon följer med, sa jag. Vi åkte direkt efter jobbet.

Här inne på plan två vaknade vi till en kall vinterdag.

Utsikt från vårt hotellrumsfönster.

Här ligger Kungssalen till vänster, från vårt fönster, alla hotellgäster äter frukost här.

Bastanta och gedigna möbler på rummet och tjocka ytterväggar.

Fina möbler, sköna sängar men lite med skåp.

Alla hotellgäster äter frukost i Kungssalen, byggd år 1250.

Vi var riktigt frukostsugna.

När vi kom på fredagskvällen gick vi ned i restaurangen för att äta något. Det fanns bara två tre rättersmenyer att välja på samt att man kunde välja vilken rätt man ville. Vi valde ugnsbakad rödingfilé med oxsvanssky, rotsaksterrine, picklad romanesco och blomkål. Det var gott, men jag blev inte mätt och det var inte billigt. Jag ville äta upp chipspåsen i minibaren, men hejdade mig. Vi åt så mycket mera till frukost, så det gav rejäl valuta för pengarna.

En av de bästa frukostbuffér jag smakat på.

Den rikliga frukostbuffén och miljön gjorde att det smakade så bra.

Tillbaka på väg till vårt rum. Här kan man bara sitta och umgås. Vi satt en stund och åt frukt.

På väg till vårt rum.

Strandpromenaden i Vadstena

Strandpromenaden i Vadstena

Strandpromenaden i Vadstena

Strandpromenaden i Vadstena

Strandpromenaden i Vadstena.

Strandpromenaden i Vadstena.

Strandpromenaden i Vadstena.

Strandpromenaden i Vadstena ut på hamnpiren.

Strandpromenaden i Vadstena, det måste ha varit hård vind och kyla, som piskat upp vattnet till is.

Strandpromenaden i Vadstena ut på hamnpiren.

Strandpromenaden i Vadstena, till vänster om kyrkan bor vi.

Strandpromenaden i Vadstena ute vi småbåtsinloppet.

Det var kallt, minus 13 grader, att gå strandpromenaden i Vadstena.

Inte en enda husbil på ställplatsen  men, finns det ström denna tiden på året?.

Förmiddagskaffe på vårt stamfik, efter lite affärer på stan.

Vadstena har en riktigt bra skoaffär med Ecco skor, Engholms Skor. Birgitta passade på att förse fötterna med varma stövlar. Själv har jag köpt mina bästa skor där.

Vad ska vi ta till kaffet?

Inte nog med fika, vi köpte med oss två styck supergoda Ciabata till rummet också.

Tillbaka på hotellet med det vi handlat på sta´n.

Hur många hundra tusen människors steg krävs för att slita ned en stentröskel som denna?

Den enormt stora Klosterkyrkan i vinterskrud.

Inne i kyrkorummet.

Hur kunde man bygga dessa byggnader förr, utan dagens tekniska hjälpmedel?

Birgitta hade gärna provspelat på denna enorma orgel.

Det var mäktigt att höra tonerna av denna stora orgel.

Inte mindre än tre olika stora orglar i kyrkan för olika samlingar.

Först den jättestora orgeln, sedan denna mindre till vänster i bild och ytterligare en orgel till höger i bild längst fram i kyrkan.

Vi var riktigt imponerade när vi lämnade kyrkan.

Eftersom jag alltid jobbar när solen skiner, hade jag hoppats på sol denna dag, men så blev det inte. Det är vackert ute i naturen, utan sol också.

Södra Sveriges högsta vattenfall finns i Aneby.

Många av er har säkert kört över bron, vid Stalpets vattenfall vid norra infarten till Aneby, några av er har säkert fikat på Stalpets Café & Sockenbod under vår och sommar. Andra har kanske bara kört uppför ”Stalpabacken” upp mot vårt samhälle, utan att ens tänka på sevärdheten. Funderade på vad ska jag skriva om, jo det är nog vårflod i Stalpet nu. Jag har bara en km dit och jag körde och parkerade bilen, på en liten grusväg på norra sidan. När jag steg ur bilen på grusvägen, gled fötterna bara iväg. Hela luften var 100 % luftfuktighet och vattendimma från vattenfallet, som frös till is trots plusgrader ute. Plötsligt slutar kameran att fungera, när jag kontrollerade var hela kameralinsen täckt av vattendimman.

Dånet av vattnet var nästan bedövande.

Jag jobbar ju mer än heltid och jag har inte lätt ta ta vara på dagar när solen skiner, ta med ryggsäcken med kamera och allt och ge sig iväg. Jag fick i alla fall höra dånet av vattnet. Snösmältningen sista veckan har varit enorm. Konstigt att det finns så mycket vatten kvar i skogarna.

Allt frös till iskristaller.

Isbelagda grenar.

Tänk om det varit solsken med alla dessa iskristaller

Ett jättebrus av allt vatten.

Naturligtvis skulle jag lagt ut en filmsnutt över detta skådespel. Jag har bara inte testat det tidigare.

Skönt att det finns ett skyddande nät, om än gjort av iskristaller före branten.

Vilken kraft det finns i vattnet.

Dånande vattenbrus och konstverk av vattnet.

Dån som av stora vatten.

Så lugnt och stilla före dammluckorna, fyra meter till höger börjar vattenfallet.

Fallet sett från södra sidan.

Här nere samlar sig vattnet före sin resa norr ut.

Det finns två välgjorda trappor med räcke, som leder ner till botten av vattenfallet. Jag vågade inte sätta min fot på trappstegen, när det inte gick att stå på benen på grusvägen.

Under maj månad öppnar kaffeserveringen och underhållningen på Stalpets Café & Sockenbod.

Nu rinner vattnet vidare i Svartån upp mot Mjölby.

För sex- sju år sedan kom 360 mm regn på fyra veckor, under tiden när vi var på semesterresa i Italien. Då var det en hel insjö till vänster om vägen när vi kom hem. Niklas skickade en film på vattensamlingarna och Stalpets vattenfall, som jag visade för bland annat våra holländska grannar nere i Italien. ”It´s not possible”, sa dom. Själv drömde jag på natten att två älgar drunknat i min trädgårdsdamm. I samma stund som jag ringde ”Nödslakt” vaknade jag.

Men innan dess passerar vattnet genom sjön Ralången.

Vattenståndet i sjön Ralången är mycket högt för årstiden.