
Återigen en plats jag känt till, men aldrig stannat på.
Vi gav oss iväg på cykeltur från Glyttinge Camping. Jag frågade lite lätt i receptionen, men hon skakade lite lätt på huvudet, när jag sa cykeltur… efteråt förstår jag varför.

På höger sida om Malmslättsvägen, gamla infarten till stan.
Det är väl busenkelt att cykla hit, tänkte jag. Tre- fyra minuter med en bil, det går väl lika snabbt på cykel, tänkte jag. Oj vad vi körde fel och totalt villade bort oss…

Jag hade gärna lunchat här, kanske blir det i morgon?

Jag tycker det är mysigt med de gamla röda timmerhusen

Visst är det mysigt!

Här gick vi in och fikade

Visst blir ni sugna?

Mycket hantverk, konstnärer och butiker i de olika husen

Bankkontoret.

Vilken konstnär! Vilken blick! Vilken kunskap!

Här inne doftade det ganska gott.
Nostalgiska reklamskyltar.

Hemma igen!
Jag vill påstå att jag kört i Linköping, till och från, i mer än 45 år. Med bilen hittar jag de flesta platser jag vill till, utan GPS. Men på cykel, vart jag totalt förvirrad. Helt plötsligt finns fyra cykelvägar att välja mellan, efter att ha kört under broarna vid rondellen, infarten från Malmslätt. Vilken väg skulle vi ta? Vi tog naturligtvis fel!
Min Garmin cykel GPS, skulle jag vilja smula sönder under mina fötter. Totalt omöjlig att handha! Vad är detta, sa Birgitta, efter att hon försökt. Min Tom Tom i iPhonen funkade inte heller. (kanske funktionshindrad efter fall i golvet) Google Maps funkade, men då hittade jag gatunamn, på var vi var.
Och så hör jag Birgitta ett stycke bakom mig, ”Ge upp nu”. Vi kom fram till slut och nästan ännu värre var det att hitta hem.