Vi har växt upp med familjerna Frid och Fröjd
Våra namn skulle kunna varit Glad & Nöjd
Vi är så tacksamma och stilla
Vi njuter gott i vår villa
Vi kan arbeta så mycket vi vill
Eller i husbilen bara ligga still
Varje morgon få vakna
Ingenting vi behöver sakna
Nu får vi fira jul med barn och barnbarn
Nelly, Oliver & Linus, ena riktig pratkvarn
Vårt rop skalla
God Jul till er alla
E-postkram Matts & Birgitta
Vår tyska julgran
Arbetsdagarna är långa och fyller varje dag hela veckan, från tidig morgon till sena kvällen (natten). Jag vet inte var energin kom ifrån, men helt plötsligt fick jag lust på lördagskvällen, att klä de båda granarna inne.
Jag vet att begår ett hedersbrott, konstgjord gran inne, hos en gammal bonddräng och skogsarbetare, det går inte ihop. Jag vet! Men nöden har ingen lag. Vi har två granar inne, en nere, en uppe samt en på altan. De två innegranarna köpte jag för flera år sedan från Hamburg. Granen nere är lite mindre och snabbare att montera upp.
Året var var 1970, när jag planterade tyska granplantor på en gård i Askeryd, Aneby. Jag måste ta mig dit, för att se om de mår bra.
Två granar i burspråket i vardagsrummet.
Vad dessa granar har för ursprungsland vet jag inte, men växer gör de. Vi har haft dem i två år. Snart får de flytta ned på golvet.
I afton står liften still I denna
Vi bor i första huset bakom träden, med gräns mot storskogen, 200 meter från Aneby centrum, 150 meter från ICA, 50 meter från Jularpsbacken och 25 meter från vår ”Gästparkering”, som ligger mellan vårt hus och liften. I denna backen lärde sig våra barn i början av 80- talet, att bli storfräsare på slalomskidor. Idag är det nog mest en omtyckt pulkabacke.
Den belysta backen.
I kväll var det bara ett par barn som lekte och hade säkert roligt till höger i bild.
Om allt varit klart på min gästparkering, hade ni kunnat ta med husbilen, barnbarnen, åka pulka i backen och ha varmt och gott i husbilen på vår gästparkering. Det kommer säkert flera vintrar.
Vår Pinus Cembra Glauca (tall) i snödräkt
I natt kom det nästan onödigt mycket snö, hela tjugo cm. Dessutom var det på ”nollan” och snön var blytung. Men vad gör det att snön är tung, det blir ju så ljust och vackert ute.
Jag tänkte när jag gick bakom snöslungan, med lägsta växeln ilagd, vad härligt att vara hemma på Småländska Höglandet och få uppleva detta. Ett riktigt snöfall, en riktig vinter, om än bara för några dagar kanske.
Själv skulle jag inte kunna se fram emot våren, skiftningarna i naturen om jag vore på en plats, med vår och sommar för jämnan. Tacka vet jag vintern i Sverige. Där vill jag vara.
Synd bara att jobbet tar all tid, sju dagar i veckan under december, annars skulle vi rullat ut med husbilen. Det blir Årets Premiärresa i trettonhelgen, det har vi att se fram emot.
Är det bråda tider nu…
Alla säger att vi har största och bästa katalogen
Det har varit en ganska trög start i år. I dag har det i alla fall varit högrusch. Det var ju 1:a advent i söndags, kanske vaknar kunderna först nu. Här kan du bläddra och se sortimentet Julens Gåvor 2017.
Pallarna med sill står i långa rader
Det är nu allt skall packas ned i alla Tomtelådor. Inget enkelt jobb att köpa in lagom. ”Du kan få en leverans den 15 december eller den 22 december”, sa en korvgubbe. (22 december behöver vi ingen korv). I år köper vi en del produkter från Finland. Ledtiden är längre, hur mycket törs vi köpa? Stackars Niklas, vilket jobb han har att pussla samman allt.
Mängder av korv i alla former.
Skulle vi packa för tidigt, skulle bäst före datum inte räcka till över julhelgen. Det är nu det drar ihop sig på allvar.
Fyra storlekar med Tomtelådor som vi packar i.
Vår mest välfyllda Tomtedåda
Hela 14 kg med bara delikatesser i den största av våra Tomtelådor.
Roligast av allt är att se vår personals engagemang i det hela. Några jobbar länge på kvällen, andra börjar tidigt i ottan, några kommer på lördagen och några på söndagen. Alla kommer utan uppmaning, alla ser jobbet som måste bli klart. När jag gick hem redan vid 18- tiden idag, var flera kvar och jobbade, utan att jag sagt något. Alla vet det ändå!
På gästparkeringen…
Lite småkallt ute men månen lyser upp
Jag var ute och flyttade om min strålkastare, på en av mina två tallar, när jag kom hem från jobbet idag. Det blev mycket bättre, men från andra sidan, tände månen upp sitt sken. Då behövdes inga extra strålkastare.
Jag minns hur jag fotade månen med teleobjektiv i Gibraltar mitt i natten. Då funderade jag över, om jag ändå inte var lite närmare månen där, än här på Småländska Höglandet. Jag hoppas på månsken när jag får gäster.
Som sprider lite ljus i mörkret…
Denna fula gran är ändå så trevlig att ha på altan.
Drömmen vore att hugga en egen gran, men än så länge har jag inte den tiden. Hoppas den kommer snart.
En av mina två tallar på gästparkeringen.
Det blev ingen bra placering av lampan. Jag måste testa mig fram lite. Jag har en lampa till, liggandes i garaget, för den andra tallen till vänster i bild. Men det hinns inte nu.
En riktigt trevlig 1:a Advent önskar Birgitta & jag till er alla.
Birgitta fyllede år för exakt två månader sedan
När min kära Birgitta fyllde år, i slutet av september, fick hon bara en Grattis hälsning av mig, samt ett kort på en kaffebryggare från Eva Solo. Nu har den kommit in på vårt lager i veckan.
Nybryggt kaffe med dopp
Detta blir smidigt att koka upp vatten i vattenkokaren, lägga i några skedar Zoega, inga pappersfilter, bara brygga direkt i stålfiltret. Handtaget blir inte varmt.
Korken är på
Oj vad starkt det blev, men gott.
Kan vi inte sova i husbilen?
På frukosten idag på jobbet, sa jag till Birgitta, jag åker hem och sätter på värmen i husbilen så sover vi på gästparkeringen i natt. ”Du är inte klok”, sa Fru Pettson. Då visste jag att det inte var lönt, att nämna detta mer idag.
På vår nya gästparkering
Parkerad på vår nya gästparkering
Idag kändes det nästan, som att jag kunde köra hem en helt ny Kabe, från garantiservice i Tenhult. Denna bilen var det en hel del småfel på, dock inga stora. Lite gnissel, glappkontakt, justering dörrar, laddning och mest kanske genomgång, av alla tekniska finesser, som ställt till en massa strul för oss. Vi har plockat på en del extra bekvämlighet också. Oj vad jag fått lära mig mycket nytt. Nu känner jag mig ganska trygg, trots all ny elektronik.
Vilken känsla att parkera på nya tomten.
Kabe har en helt fantastiskt trevlig VD, Peter Carenbom, som vi träffar och stöter på i alla sammanhang. Sista stod vi grannar på Ställplatsen i Motala. Så även när jag både lämnade och hämtade på Kabe verkstaden var han där. Jag skämtade med Peter och sa, att jag har gett din medarbetare 12 000 kr extra i månaden. Vilken skicklighet, nästan otroligt, att inte ge upp för en hopplös glappkontakt, men till sist lösa det nästan omöjliga.
Vår nya gästparkering.
I vinter kommer nog inte så många och hälsar på, så nu tar jag en plats själv. Det är ju så rymligt och skönt. Vi har en egen ställplats bredvid garageinfarten, men lite besvärligt att köra snöslungan när husbilen står där.
Tre års kamp för att få köpa den misskötta granntomten, två års kamp för att bygga ställplats som inte gick i lås. Men nu är det gästparkering i Birgitta & Matts trädgård. Vilken skön känsla att köra in och parkera efter allt slit som jag haft.
..för min blogg
Efter att vi under våren varit, för företagets räkning, en hel dag med information, om nya Personuppgiftslagen, som börjar gälla till våren 2018. Då kände jag och ställde frågan till föredragshållaren, hur gör jag med min privata blogg? Jag fick rådet att ansöka om att vara Ansvarig utgivare. Det har tagit månader, men idag blev det klart.
Det har hänt vid ett tillfälle, att jag då fotat ett av mina första barndomshem. Jag fick kritik för att jag lagt ut bilden på min blogg och tvingades ta bort den, vilket jag tyckte var riktigt tråkigt. Jag har inte hunnit läsa på alla detaljer ännu, men detta var ett första steg.
Hur har ni andra bloggare gjort, eller hur tänker ni göra?
