50 år 8 Febr 1969 – 8 febr 2019

8 02 2019
Idag firar vi Guldbröllopsdag på Krusenbergs Herrgård

Birgitta & jag gick i samma söndagsskola, i Betania Vallstorp, Sunhultsbrunn, ett par mil söder om Tranås. Året var 1952. Sedan dess har vi känt varandra. Det var först 1965 som Birgitta kom och stötte på mig. Sedan dess har vi delat all glädje och sorg i livet, tillsammans med varandra.

1969 var jag beryktad som Smålands värsta skogshuggare. Birgitta var hemma och hjälpte till i lantbruket på mamma Karins & pappa Stures gård i Norra Sunhult. Birgitta hade en mycket klok och intelligent pappa. Han sa till sin dotter, ”Ta hand om Matts, för en bättre man kan du inte få”. Han visst säkert, att jag fick den enda kvinna, som skulle passa för mig. ALDRIG har Birgitta sagt åt mig att jag arbetat för mycket, eller kommit hem för sent från jobbet. Hon är precis lika dan själv. Vi har fått två fantastiska barn, som säkert fått sin intelligens från morfar Sture. Synd kanske att de följt efter i pappas & mammas fotspår och jobbar minst lika mycket eller mera, som Birgitta & jag har gjort.

Våra tre familjer samlas fredag eftermiddag på Krusenbergs Herrgård, som ligger två mil söder om Uppsala och två mil norr om Sigtuna. Titta på bilderna här och se hur helt förtjusande plats som vi valt att fira Guldfesten på.





Provkörning Wolf- Garten

6 02 2019

Jag hämtade min nya Wolf-Garten snöslunga i eftermiddag. Jag måste få testa den! Jag hade ingen snö att röja undan från körvägar. Så jag gav mig på den stora plogvallen med kramsnö utmed trottoaren. Vår förra husbil och vår förra snöslunga, hade ett gemensamt, ingen riktig motor värt namnet. Denna har 10 hk. Trots blötsnö, 50 cm hög snövall märktes inte på motorn att den var ansträngd. Det bara tuggade på utan att ens sätta sig i röret.

Trots sina dryga 118 kg var den hur lättmanövrerad som helst. Det var som att ställa in sommarcykeln i garaget. Med styrbroms snurrar den runt på fläcken. Med ett joystick styr jag enkelt hur jag vill kasta snön. Men oj vad långt snön for iväg.

Vad skönt att få bo i villa och ha lite att pyssla med efter jobbet. Jag vill inte sitta still och kanske tyna bort. Vad roligt det var med riktiga grejer. Det blev bara bildkvalitén som blev urusel.





Nu får det komma mera snö

5 02 2019
Min nya WOLF-Garten

I stället för att köpa en BM 230 Viktor, en Harvester B 275, en Massy Ferguson 35, eller en Ford Dexta, för att kunna skotta snö, blev det en Wolf-Garten snöslunga. Detta är ett nytt märke för mig, men jag litar till fullo på Inge Bengtsson i Korsberga, som sålt dessa produkter i 8 år. Jag föll för prestanda på motorn, hela 10 hk, 71 cm arbetsbredd, elstart, joystick, styrbromsar, sex växlar framåt, två bakåt, halogen lyse och den kastar snön upp till 15 meter.

Nu ska det bli roligt när det kommer snö igen. Fast jag får nog se mig för, så jag inte kastar in snön på grannarnas tomter.





Tungt snötäcke på Höglandet

3 02 2019

Funderade länge på rubriken till inlägget. Punktering på slöslungan, Skottdagen, En vit dag, men så blev det detta. Det kanske är bara vi, här på Småländska Höglandet som har så här mycket snö? Det tog tid att röja undan snön idag. Trots punktering på slungan gick det bra, däcket är så styvt att det bär ändå. I morgon ska jag lyssna på en ny och kraftfullare maskin.

Mest synd är det om HERDEN som tvingas stå oskyddad mot all snö. Nu lovar SMHI plusgrader en vecka framåt, så vi önskar att taket hinner bli rent då. Det är trafikfarligt och vårdslöshet i trafik att köra iväg nu. Vad händer om det lossnar isbitar!

i morgon gläds vi över om vi är friska och krya, ingen mer nysnö och att kunna gå till jobbet. Vi önskar en bra vecka till er alla.





Det blir ingen Tuffa Viktor

2 02 2019

Jag har både skrivit och sagt flera gånger, att jag skulle vilja ha en BM 230 Tuffa Viktor eller en Harvester, att plöja snö med. Visst vore det busroligt, men då måste jag ha tak till den också. Dessutom, en sen kväll och nedmörkt ute, gå sätta sig på en iskall traktor, är inte roligt det heller.

Jag har en relativt liten snöslunga idag. Jag ville i alla fall testa den, på den stora nerfarten till vår Stallplats för HEREDEN. Det var tjugo cm snö, på gränsen till kramsnö. Trots mycket snö, grusunderlag och en stor yta gick det ganska fort. Jag bestämde mig för efter att ha testat, jag köper en kraftfull snöslunga i stället. En stor stark motor och bra arbetsbredd, så är allt fixat på ett nafs. I nödfall ringer jag på en god vän med stora traktorn och skopa. Det blir billigast.





Men morfar, så de kör…

29 01 2019
Vårt barnbarn Oliver

Jag har skrivit om det tidigare, när Oliver var hemma och firade jul, hos mormor och morfar. Oliver och morfar gick först en tre km runda i skogen. Sedan gick vi till jobbet tur och retur, en sträcka på tre km med lite omvägar. Gång på gång sa Oliver till morfar, ”Men så de kör”!

Morfar förklarade gång på gång, idag kör de lugnt, det är helgdagskväll. Kom och följ med mig en morgon strax före klockan sju, när jag går till jobbet. Jag går inte över på ett övergångsställe, utan att först titta åt både höger och vänster. När bilarna kommer i ”tokfart” sätter jag bara ut en fot i gatan. En av ”Räddningstjänstens” bilar bromsade in, så det slog gnistor om dubbdäcken, på en 40 km vägsträcka.

När inte bilarna väjer för oss gångare, går jag jag så långt från vägbanan jag kan. En person blev ihjälkörd av en förare utan körkort, strax utanför Eksjö, dessutom smet föraren från olycksplatsen. ”Klart att jag skulle ha stannat, om jag trott att jag kört på en människa”, skulle han ha sagt i rättegången.

När jag läser och ser människors beteendemönster, inte minst på nätet, blir jag ännu mera vaksam. Ni har säkert läst om kommunalpolitikern i södra Sverige, som skrev på nätet, när vi äntligen fick en ”ny” stadsminister. ”Vi saknar dig Christer Pettersson, du hade behövts nu”.

Köpmansgatan i Aneby är påbjuden hastighet 30 km. På mornarna kör flera nästan nästan det tredubbla. Sedan alla gångare utan reflexer, cyklister utan lyse. En mamma kommer trampandes med sin cykel utan lyse, med cykelkärra, ett barn på en minicykel, en hund i koppel och en påslagen mobil i handen. Jag blundar…

När en Stockholmskille, som är van att se det mesta säger, ”Morfar så de kör”! Då är jag förvånad över att inte polisen ser, allt detta på en liten gata i lilla Aneby. Jag vet de hinner inte vara där.





Vinterkväll på våran gård

28 01 2019

Igår skottade jag två gånger och i dag på morgonen, tog jag fram snöslungan innan jag gick till jobbet. I kväll var det dags igen. Tänk vad vi kommer att njuta av våren när dem kommer och vi tar bussen ut till Torpön.





Eksjö, en av våra favoritplatser

27 01 2019

I Aborraviken, Eksjö, runt rondellen mot Tranås, Nässjö, Vetlanda har det vuxit upp ett helt litet handelscentra. Först fanns bara Preemmacken, en restaurang och en trevlig rastplats, som vi sovit över några gånger på under åren. Nu finns det Dollar Store, hamburgerrestaurang, möbelaffär, Second Hand, café och flera bränsletappar.

Det bästa med Preemmacken är att det så rymligt och att det finns AD Blue så smidigt till. Dessutom halvvägs in till rastplatsen finns det latrintömning och färskvatten. Nu vintertid är färskvattnet uppvärmt med ett värmelement i skåpet. Jag hade lite problem att hitta locket till latrintömningen under snön. När jag skottade undan snön, hördes det att det var ihåligt i marken. Sedan fick jag ta till en mejsel och hammare för att kunna öppna på grund av is.

När vi var hemma skulle jag ställa av HERDEN, men då låg systemet nere. Nästa helg blir vi hemma och helgen därefter skall vi åka på ”Guldfest” med lilla bilen, till Krusenbergs Gård Uppsala.

Ps. Jag måste bara få skryta med vilken vinterbil vi har. Vilken värme in i minsta lilla hörna, plus 24 grader i hela bilen och golvet är lika varmt, var man än står. Det har vi inte varit med om i tidigare husbilar. Den lilla imman som fanns på framrutan var borta på några minuter. I den förra husbilen märktes inget efter flera timmar, den fläkten blåste ned i marken, visade det sig. Hur många gånger har jag inte stått vid ett ”Stop” tecken på lite nysnö, utan att komma ur fläcken. ”Nu ä de bar å kör”.





Andrum

26 01 2019

Vad skönt att komma ut och komma bort från det vardagliga. Vi får verkligen det andrum som vi behöver. På väg in till Eksjö, mötte vi många änder som också söker andrum. Vi älskar att vara ute med bussen nu. Ingen trängsel, bara avkoppling.





Vi kunde inte hålla oss hemma

25 01 2019

När jag kom hem, torsdag kväll vid sex- tiden, var det kolsvart ute och en massa minusgrader. Det kändes inte roligt att fylla vatten, helt enkelt. Det är så stor skillnad att åka när det är ljust. Fredag morgon vaknade jag pigg och utvilad. Så snart jag ätit lite frukost, gick jag ut till bussen och ökade upp värmen. När jag kom till jobbet, gick jag in till Birgittas kontor och frågade, följer du med ut i kväll? jag har satt på värmen i bussen. (klicka upp bilderna)

Nu har vi parkerat på Eksjö Campings ställplats. Det var bland det bästa jag varit med om på länge. Så Skönt, Så avkopplande och Så gott det känns Det kom att dröja på tok för länge, efter att vi varit ute i nyår tills nu. Nu har årets husbilsresor börjat på allvar.