Matts Torebring

På vägen in till Eksjö i går eftermiddag, sa jag till min kära hustru: ”Kan du tänka dig, att vi står en natt på Lyckarps ställplats och en natt i Eksjö?” Men så blev det inte, det blir 2 nätter i Lyckarp. Jag kände att jag längtade ut till skogen efter allt jobb med bygge och julen och vi har verkligen haft en Lyckad dag, vi har suttit ute och njutit i 7 hela timmar.

Lyckarps ställplats är riktigt bra, här känner vi inte att vi är en i raden. Tråkigt bara att se att allt är inlåst och alla måste ha en kod till allting. Jag tycker det är så tråkigt, inte minst för Ingvar & Birgitta Mörnefeldt, som anlagt detta. Ingvar är snart 91 år, men ser till allt ett par gånger om dagen, stannar och pratar en stund och klipper själv gräset i veckorna.

”Det går inte att ha det olåst, då finns det inget papper kvar på toa, sopcontainern full för jämnan, tveksamt om vattnet skulle räcka och många kör bara in och tömmer grå- & svartvatten, som kostar mycket att tömma,” säger Ingvar.

_______________

Ps. På resan hem från Borås igår eftermiddag, blev jag minst sagt förvånad över flera husbilars framfart. Av komfort, säkerthetsskäl och bränsleekonomi, försöker jag att hålla mig kring 80 km /tim. Vi har en husbil som har 7500 kg totalvikt och ligger extremt stadigt på vägen. Jag har många gånger blivit omkörd, oftast av mindre husbilar, som kör kanske 40- 50 km fortare än mig på motorvägen. Vid ett tillfälle trodde jag först att jag blivit omkörd av en stor turistbuss, så gungade det till i vår husbil. Är det samma typ av förare som visar dålig hänsyn även på ställplatserna?

Rubriken låter som tagen ur en resebroschyr, men det är vad sista resan kostat oss i avgifter under 9 dygn, endast 84 kr natten i snitt. Vi är definitivt inte snåla av oss, men visst försöker vi vara ekonomiska. Någon på jobbet sa att det tillämpas budgivning på sista ställplatsen på en camping på Öland och priset var uppe i över 1 200 kr för en natt. Det köper inte vi!

Vi ser fram emot en prissättning med differentierade priser. Platsen kostar ett pris, sedan tillkommer el ett pris, servicehus ett pris, till alla som vill använda detta. Vi tycker att det är tråkigt att betala runt 400 kr för en natt. Själva har vi inte varit inne i ett servicehus de 4 till 5 sista somrarna. Vi har inte heller köpt el denna resan.

Ett litet tips på litet billigare eller helt gratis ställplatser … Dessutom har Byxelkrok (vid Neptuni Åkrar) och Källahamn riktigt stora platser.

Någon kanske undrar var vi parkerat … 1 natt på rastplatsen Orranäsasjön, Lindshammar, (0 kr) 1 natt på Lammet & Grisen, Löttorp, (0 kr) 3 dygn på Byxelkroks ställplats (Neptuni åkrar), (á 100 kr) 3 dygn på Källahamns ställplats (á 150 kr) samt sista dygnet på Sollidens parkering. (0 kr) Totalt 750 kr för 9 nätter. Vi kommer att återvända till samtliga platser om vi har hälsan kvar.

Denna kossan var inte dum, hon gick ända fram till restaurangborden för att hitta några gröna strå. Denna veckan har vi inte sett många gröna strån, allt är förbränt. När vi gick över Neptuni Åkrar knastrade det som torr halm. Själv kan jag se med oro på alla grillar när kvällen kommer. På en ställplats tog det eld där det inte skulle brinna, men med filtar lyckades man tidigt, med att släcka elden.

Vi valde mellan en massa olika platser, för att stanna och ta in den sista natten och droppen av Öland. Vi gjorde ett klokt val, vi valde att stanna på Sollidens parkering och besöka Sollidens Slott. Vi har inte varit här på Solliden under de sista 45 åren. Då var Niklas i 5 årsåldern och poserade sittandes på ett av lejonen nedan.

Så fantastiskt njutbart och trevligt på Solliden och supergott fika. Ta del av några bilder nedan … jag kommer inte ihåg namnen på alla blommor, men de är lika vackra för det …

På lördagsförmiddagen tog vi farväl av ställplatsvärden, Örjan Gustavsson, Källahamns ställplats och tackade för 3 fantastiskt trevliga dagar. Det kändes som att lämna en god vän, så trevligt och gemytligt har vi haft på ställplatsen. Vilken fin vecka vi haft på Öland denna gången. I morgon söndag kör vi hemåt.

Vi har så nära till Ninnis Kroppkaksbod i Källa, så i dag cyklade vi dit. Från det att vi lämnade vår fina ställplats, (som är bättre än många campingplatser), till dess att vi ätit klart tog det 30 minuter enligt Birgitta, detta trots att det var kö ut på trappan när vi kom dit. Vilken smart affärsidé att servera så många och så snabbt.

När jag ställde in min bricka i brickavdukningsstället, sopade en dam upp glas från golvet. ”Jag tror att du är högt upp i företagsledningen, eftersom du får ta hand om glaset på golvet,” sa jag med ett leende. ”Ja, jag har hållit på med detta i 34 år,” svarade damen och skrattade. Så länge sedan är det inte vi var här, men det måste ha varit slutet av 80- 90 talet. ”Vänta inte lika länge tills nästa gång,” fick vi med oss som hälsning tillbaka.

Jag får fundera vidare till nästa gång vi kommer hit, men ska det inte vara skirat smör i stället för grädde till kroppkakorna? Det var jättegott och vilken härlig miljö att få sitta i.

Att få en plats som denna på en ställplats är ju helt fantastiskt. Markis, bord, stolar, solstolar och cyklar, allt ute över natten. Bara att gå ut och sätta sig till frukost och inta jordgubbarna från gårdsbutiken ett litet stycke bort.

Appen Ställplatser har varit fullständigt klockren för oss i sommar. Tack vare koordinaterna, har vi kommit fram till målet inom 5 meter. Idag hittade vi ytterligare ett guldkorn på Ölandskartan. Mönstret från i sommar fortsätter. Vi kommer iväg ganska tidigt på förmiddagen, vi kör en handfull mil, precis som idag och stannar vid en plats som vi sett ut innan, Källahamns Ställplats, 150 kr + el.

Idag körde vi från Byxelkrok med tömda grå- & svartvattentankar och fylld vattentank. Vid Källa Glassgård svängde vi vänster och efter ett kort stycke kom vi till Källa gamla kyrka och ställplatsen 200 meter bort. Infarten var trång men det gick bra. Ni ser njutningen i vår plats på första bilden, stor yta utan grannar inom 2 meter. Nå’n däruppe måste gilla oss …

Ett litet stenkast bort finns det en fiskbutik, där vi först köpte rökta räkor och sedan varmrökt lax till middag. Vi valde potatis ur ett stort sortiment i gårdsbutiken någon km bort, samt bönor och jordgubbar.

Till den gamla kyrkan var det inträde, vilket kändes lite sniket.

Det finns 2 badstegar att klättra ned i havet, för den som vill bada. Jag vill inte ha mer ledvärk så jag är försiktig med badandet.

Varje gång vi har cyklat in till Byxelkrok, har vi sett gott om solande människor på klipporna nedanför branterna ut mot havet. Idag hade vi bestämt att vi skulle testa havet vid Neptuni Åkrar. Inte alls gästvänligt att komma ned till stranden i all denna sten. Längst uppe i norr var vi helt ensamma på stranden.

Jag föreställde mig att det skulle vara hårt att ligga på stenklipporna, men icke med en strandmadrass. Med vårt lilla vinskydd hade vi det minst sagt skönt.

Jag gick i för att doppa mig, men tyvärr fick jag gå så långt ut att det blev stenigt. Jag lade mig på botten i alla fall så att jag blev blöt hela jag.

Vi strulade inte med att ta med oss kaffe idag. En muffins och vad Mer kan man önska sig. Dagen avslutade vi med var sin pizza på samma restaurang som igår, ”Alla går till Petters i Byxelkrok.” Denna tidigare folktomma by, som nu är som en stor marknad med många matställen, Gelateria och en massa krims krams.

Det vi nästan skrattat åt innan, stortrivs vi med idag, Byxelkroks ställplats. Så enkelt, bara en soptunna, stora platser för en hundring, gräs, grus, total tystnad och nära in till byn.

Idag cyklade vi och hälsade på Långe Erik. Bästa cykelbanor, bara en massa trevligt och härligt cykelväder.

Fram på eftermiddagen blev jag precis som vanligt hungrig. Då har vi lika nära ned till Byxelkrok.

Igår kände jag inte igen mig när vi var nere i byn. Idag parkerade vi cyklarna och gick och nu klarnade bilden.

Jag startade bilen för att köra ned båten till vår badvik. Jag hann bara utanför garaget så startade vindrutetorkarna. Då lät vi båten stå, tog lillbilen, körde och spanade in flera campingar och ställplatser i Eksjö, Lyckarp, Hult och Movänta. Dessa platser har vi besökt många gånger under åren.

Det kändes som att det var 10 tals år sedan, vi var uppe vid Kaffestugan intill slalombacken. Skidbacken är oftast fullsatt vintertid vid bra väderlek. Det är riktigt brant upp till kaffestugan.

Under många år var det vänner till oss som drev kaffestugan så länge de orkade. I år har den fått liv igen genom en ung familj som satsar all sin kraft där. Så jättetrevligt och gott att fika däruppe.

Det är bara att rekommendera att ta en tur hit. Ta av från stora vägen nere i Ingatorp och följ skyltarna upp till toppen. Nere i Ingatorp ligger även en restaurang, som såg riktigt spännan ut. Den får vi testa nästa gång.