Matts Torebring

Rastplats Gyllene Uttern Gränna E 4

Jag vet att tre av mina favoriter, är egentligen rastplatser och inte definierade just ställplats, i ordets rätta bemärkelse. Visst är jag glad, bara det finns plats att stanna på och så citynära som möjligt. Platsen ovan skulle vi bo en enda natt, det blev tre nätter.

Rastplats Boråstorpet riksväg 40 utanför Borås.

Här skulle vi bo en natt för att möta sonen med familj, som kom med flyg till Landvetter. Det var så otroligt trevligt med, de gröna ytorna, promenadstråk, en anlagd damm, kaffestuga och grillplats, att vi blev kvar två nätter.

Rastplats Höganloft Tranås, riksväg 32.

När vi stått här en natt, fick jag verkligen en funderare, varför ser våra ställplatser ut som de gör? Våra bästa rastplatser är tio gånger bättre, än de flesta ställplatser. Jämför de tre översta bilderna med en så kallad Ställplats för husbilar, se nästa bild.

Ställplats Hjo city.

Är detta trevligt att stå så här? Mitt svar är absolut nej. Ändå köper vi ställplatsen som finns. (Platsen ovan är gratis) Oftast högst två meter mellan bilarna. Alltför ofta ser man bara en husbilsvägg, när man tittar ut. Vad ser jag på de tre översta bilderna? En underbar natur, i stället för en husbilsvägg.

Vart vill jag komma? Jo, vid anläggning av nya ställplatser, låt oss parkera ”på längden” istället för på kortsidan. Enkelt uttryckt en gata, varje ställplats är på  längden och alla bilar skall ha fyra meters avstånd. Alla kan då ha en fri yta, utanför husbilen, till dess att en ny rad kommer med nya bilar. Ibland kan jag förstå, att det inte går att parkera på ”längden” av utrymmesskäl. Ser det ut som bilden ovan, väljer jag mycket hellre, en rastplats om det finns möjlighet.

Det enda vi uppskattar, av allt det övriga, är en välskött toalett samt möjlighet till latrintömning och gärna en färskvattenkran. Duschar gör vi alltid i husbilen. Vi har stora klädskåp och mycket kläder med oss, så tvättmaskin behöver vi inte heller.

Jag efterlyser gärna en debatt, som förs upp på högre nivå, bland beslutsfattare och entreprenörer som anlägger ställplatser. Jag vill se och höra, vad ni alla andra Husbilskompisar och Bloggvänner tycker. Ni får gärna såga mitt inlägg, jag kommer ändå att föredra de tre översta alternativen, om möjlighet finns. Vad är ditt val, jag väntar på att höra vad ni tycker?

Minst ett tusen gånger har vi kört förbi här, men bara stannat tre gånger.

Bara tre mil från hemma i Aneby, ändå kör vi bara förbi, denna otroligt vackra rastplats Höganloft, vid riksväg 32, på cykelavstånd in till Tranås. Egentligen borde det bli vår favoritplats. Fredagens jobb var så intensivt, att det var nästan värre än värsta julrusch. Nu var det påskrusch istället. Vi åker inte långt i kväll, sa jag till Birgitta, jag vill bara komma ut och koppla av. Vilken skön kväll och natt det blev på Höganloft och vad otroligt vackert det är. Gör inte som vi gjort i alla år, bara kör förbi, stanna upp istället och bara njut av denna vackra plats.

Utsikt över Tranås och norra delen av sjön Sommen.

Alla ser de stora belysta stenblocken från riksväg 32.

Allt är väl upplyst när kvällen kommer och bra toaletter finns det.

Utsikt från vårt sovrumsfönster.

Vi vaknar till solsken och vackert väder efter en tyst och skön nattsömn. I mitt nya liv, går jag upp klockan 7 på lördagar och söndagar, trots att jag vill sova mera. Här har vi öppnat sovrumsfönstret och jag bjuder Birgitta kaffe på sängen. Kan en ledig lördagsmorgon börja bättre än så här?

De flesta av er har säkert kört förbi Materias stora byggnad.

Materias byggnad är enormt stor , läckert utformad i södra delen av fastigheten och ligger på andra sidan vägen vid Höganloft.  När jag besökte Materia för snart 20 – talet år sedan, höll de till i en trång gammal sliten vindsvåning, mitt inne i centrala Tranås.

På väg mot Ödeshög och vi kör den lilla smala vägen över Duvebo.

Till höger här inne ligger  Lysings Häradsallmänning, ett intressant natureservat med jättegammal skog, som vi besökt tidigare, i ett område av svårtillgänglig mark. Mycket intressant att klättra över nedfallna jätteträd.

En snabbvisit i Hästholmen.

Bara den trevliga blomterbutiken var öppen. Hade restaurangen varit öppen hade vi stannat kvar över natt.

Vi åker och parkerar på Ställplatsen i Vadstena. Det blir första utefikat för oss i år.

Vi som varit ensamma ute med husbilen i vinter, blev ganska förvånade över att möta en ganska välbesökt ställplats.

Vi ramlar in på en lokal mässa på slottsgården i Vadstena.

Det vore kanske tufft att ha med på semestern? Parkera på Franska Rivieran och sedan flyga upp i bergen i Grenoble, det vore nog en upplevelse. Men tänk om man inte hittar hem igen?

Från stolen i Cockpit styrs flygmaskinen.

Vi gick den lilla biten till Östensson och handlade för att kunna grilla.

Östenssons är några butiker i Östergötland. Det är verkligen förstklassiga butiker utan EMV (egna märkesvaror) som jag HATAR. Jag vill köpa Önos, Felix, Gevalia, Marabou, Guldfågeln, Scan och så vidare och inte ICA´s varor. Ibland matstrejkar jag, när jag ser att Birgitta köpt ICA sortiment. Detta var kanongoda karrékotletter av bästa kvalité, som vi lade på vår Cobb grill med potatissallad från deras delikatessdisk. Vi åt upp hela 986 gram kött, så gott var det.

Jag hade bara två bilder på detta unika tillfälle och ingen av bilderna blev bra.

En trevlig långpromenad runt sjön

Jag visste inte riktigt vart jag ville åka denna helgen. Vi åker till Eksjö, sa Birgitta. Ja sa jag, om du följer med och går Hunsnäsen runt, bara 6,5 km långt (+ in till stan & fika). På det glada 80- 90-talet, när vi hade husvagnen uppställd på Eksjö Camping, under försäsongen, gick  vi denna rundan ibland. (gröna linjen). Nu står vi på Eksjö Campings ställplats, vid röda pilens spets.

Vi vaknade till underbart solsken, men kortvarit.

I mitt nya liv (jag återkommer till det senare) får jag inte sova längre än till klockan sex på morgonen. Dessutom måste jag varje kväll vara uppe till klockan 23.30. (vidrigt) Lördag & söndag har jag dispens att sova till klockan sju. För oss som annars kan sova till klocka tio- elva i husbilen, blir det en massa ny tid att ta hand om. Jag bjöd Birgitta kaffe på sängen med öppet fönster i sovrummet.

Vi lämnar ställplatsen och börjar vandringen runt sjön.

Vad är ljuvligare att höra, än en porlande vårbäck.

Jag borde spelat in bruset av vattnet, så ni fått höra det.

Här i Koporten spelas det upp till dans på midsommarafton.

En midsommarafton i början på 90- talet, när vi hade vår hund Brownie. (Brun Schabrador)  Vi gick elljusspåret, tidigt på midsommaraftons kväll, som passerar här förbi Koporten. Brownie gick alltid lös med oss. När hon skulle göra sina behov, försvann hon in bland snåriga buskar. Efter en kort stund kom hon tillbaka grön av ”färsk koskit”, som hon rullat sig i.

När vi passerat Koporten och kom ned till sjön, tog jag av mig mina vita byxor, den vita skjortan, hängde upp kläderna på en trädgren, gick ut i bara kalsongerna och tog med mig Brownie ut i sjön, för att tvätta henne ren. Då spelade de ”Det var dans bort i vägen” i Koporten och på sommarterassen på Eksjö Camping spelade de ”Pärleporten”. Jag stod i vattnet i bara kalsongerna, mitt emellan Koporten och sommarterassen. Minst sagt blandad musik i öronen på en gång och en festlig syn för förbipasserande.

Koporten.

Jag tror inte att Sven Ingvars har uppträtt på denna scenen till höger i bild.

Det blommar i trädgårdarna till sommarstugorna runt sjön.

Tussilago blommar i dikesrenarna.

På den tiden när vi hade avtal med många kommuner om alla matleveranser, kunde man ganska ofta få frågan från ett dagis. ”Vi vill ha några vaser, vad har du att erbjuda?” Ska ni ha Tussilago eller höga gladioler i vasen, blev det stående svaret….

De flesta lantbrukare har så mycket skräp på sina gårdar, men inte här.

Själv är jag ”Städmissbrukare”, jag plockar skräp var jag går, rättar till i diskmaskinen, ser till att alla papper på skrivbordet ligger i linje, stolar och bord står rakt, plockar träflisor från pallar på golvet när jag går genom lagret, plockar upp papper på golvet på toa och så vidare…. Att se en gård som denna var ett ”rent” nöje.

Norr om sjön passerar vi villaträdgårdarna i Eksjö

Gamla I 12 området med byggnader i mängder.

Själv gjorde jag lumpen på Ing 2 som ligger ett stenkast från I 12.

Nu har vi kommit in på Södra Storgatan, mitt i centrum av Eksjö.

Eksjö är vår favoritstad. När vi fått våra nya elcyklar, kommer vi nog in till Eksjö igen och (trampar) ut till Skurugata, med flera platser. Här i Life butiken köpte jag Mandeloja, som jag läst om hos bloggvänner. Jag skall testa den på min torra hud.

Vi landar på Princess Café.

Sinnet behöver belöning med en Budapestbakelse, trots att andra delar av kroppen borde tacka nej till detta.

Hemma på ställplatsen igen.

Bästa tänkbara ställplats, en trevlig stad och en trevlig motionsrunda. Missa inte detta.

Vi har skottat fram Bobilen ur snödrivorna och åker söder över.

Det snöar och det blåser när vi drar iväg. Väglaget är riktigt moddigt efter dagens kraftiga snöfall, men våran Kabe både drar bra i snön och rullar stadigt på vägen. Först kör vi till ”Centralföreningen” i Eksjö, det hette så när jag var bondpojk på 50- & 60 talet, idag heter det Granngården. Vi  inhandlar fågelmat, halkskydd och reflexer. Personalen som hjälpte oss var så trevlig, att jag åker nog dit lite oftare nu. Vi är ute och åker husbil, sa jag, ”Det är väl helrätt, att göra det man tycker om”, sa han.

Sista veckan har jag börjat att gå fram och åter till jobbet, det är bara två km. Under all snö är det ren blankis. Åtskilliga gånger har jag dansat runt, men utan att falla och slå mig. Nu har jag halkskydd och bra reflexer i fortsättningen. Under de två sista månaderna har jag jobbat varje helg och det har varit svårt för mig att prioritera  min skogsrunda. Faktiskt att jag känner mig piggare, efter bara en enda mils promenerande den sista veckan.

Vi kör inte längre än till Eksjö.

Det jag inte gillar vintertid på vägarna i snömodden, är alla långtradare. Vetskapen om att mer än hälften av alla långtradare idag körs av utländska åkerier, med mer eller mindre respekt för vinterväglag och utrustning därefter. Kanske vinterdäck på dragbilen i första hand och sommardäck på släpet. Vid minsta inbromsning kommer släpet sladdande ut på vägen. Möter man ett sådant har man ingen flyktväg.

Jag ringde våra vänner på Eksjö Camping och frågade om det var upplogat på ställplatsen. Nej det var det inte, men parkera på parkeringen vid Kursgården och det gjorde vi.

Här bor sedan flera år, Pelle & Irma från Aneby.

Jag vet inte hur många år Pelle & Irma, haft denna året runtplats, med sin husbil på campingen. Jag såg vid entrén, att de till och med hade egen postlåda med sitt namn på.

Det lyser i flera stugor på Eksjö Camping.

Minst fyra till fem stugor är upplysta och uthyrda.

Flera familjer är i sina husvagnar.

Andra bor i sina husvagnar och har tänt upp  marschaller runt sitt boende.

Vi vaknar upp till en riktigt grå lördag.

Temperaturen är på nollstrecket och det är riktigt gråmulet ute.

Vi tar promenadstråket utmed ån in till stan.

Eksjöån som rinner från sjön Hunsnäsen, in genom hela Eksjö stad, är öppet vatten och alla änder verkar ha samlats här.

En riktig matlåda full med säd till änderna.

Djurvän som jag är, blir jag glad över att någon matar dem.

Massor av änder nästan hela vägen in till stan, i det öppna vattendraget

Snett & vint på Aschanska Gården.

Jag skäms lite över att jag aldrig besökt Aschanska Gården i Gamla stan. Det är guidade visningar före jul, men då jobbar vi dygnet runt. Vi får välja en visning på sommaren i stället.

Innergården.

Det står ganska många husvagnar på campingen.

Efter två timmars promenad och fika är vi hemma igen.

Vi gick utmed ån till Norra delen av Gamla Stan och vidare till Princess Konditori på söder. Vi passade på att gå in på Netto och Lidl, för att ta med lite delikatesser hem. Det blev i stället ICA Supermarket där vi hittade lite gott i grillen. Fyra matbutiker inom några hundra meters avstånd. Coop finns också, men då måste det vara kris riktigt, om jag skall gå in. Det tillhör mina idiologiska principer att inte göra det. Förresten så gillar jag inte ICA heller. Det mesta som Birgitta kommer hem med står det ICA på. Jag vill ha Findus, Felix och alla andra riktiga märkesvaror och inte EMV  (Egna märkesvaror)

Idag är vi ensamma på ställplatsen på Eksjö Camping.

Visst går man och längtar ibland, att dra till Helsingör, till Köpenhamn, till caféstaden Alingsås. eller ända upp till Jookmoks marknad. Ändå är det skönt att åka bara två mil, som nu till Eksjö. Vintertid är det skönt att ha el, till värmen och när det kostar bara 99:- per natt, för en riktigt bra ställplats, då ligger Eksjö Camping ställplats bra till. Nu är infarten till ställplatsen mycket enklare än tidigare.

Vi hade bland annat prickat in ett besök på ”nya Kabe” i Tenhult.

Efter en hektisk arbetsvecka, sa vi först att vi skulle sova länge och sedan bara gå och strosa i Eksjö, men därav blev det inte. Efter en avkopplande fredagskväll var vi pigga igen och åkte för att besikta Kabes nya försäljningshall i Tenhult. Vi som bor nära Tenhult, är stolta över att ha både tillverkning, försäljning och service av Sveriges bästa husbil, alldeles inpå knutarna.

Någon som lämnat sin husvagn i diket och köpt husbil i stället kanske?

På vägen ned till produktionen av husbilar, stod denna helt utrangerade husvagnen i diket. Verkar som den stått där ett tag. Snöplogen kanske kommer och välter ned den i diket helt och hållet. Hur kan den hamna så där illa till, utan att någon reagerar?

Rommedals Cafe alldeles utanför Öggestorp.

Platsen heter Rommedal och det gamla, före detta missionshuset, ligger alldeles intill genomfarten i Öggstorp, på gamla vägen in till Tenhult. Vi har åkt förbi här oräkneliga gånger, men aldrig stannat till. Sista gången kom vi tre minuter efter stängning  och dörren var stängd. I dag fanns det med på schemat att besöka.

Ett ganska annorlunda café.

En annorlunda möblering, i den före detta gamla kyrksalen.

Berömvärt goda bakverk.

På Kabe ville man bjuda på kaffe, men vi sa att vi skulle fika på Rommedals Café.

Smörbakade bullar.

Vi har hört många berätta om deras goda bakverk. Nu vet vi att det är gott. Mätta och glada blev det sedan ett stopp och en del inköp i Nässjö, på Dressman och skor till Birgitta på Bonvings. Vi studerade TV via internet på Telia, men blev inte mycket klokare av det.

Aborragölen vid infarten till Eksjö från Nässjö.

Aborrarondellen är en plats som nog alla känner till. Jag tror det fiskas ganska mycket här.

Dollarstore i Eksjö vid Aborrarondellen

I början var det nog inte så överfullt med kunder här inne. I dag var nästan alla parkeringsplatser fyllda och alla kassor var öppna. Priserna på bland annat schampo, deodorant, tandkräm, balsam och hårvårdsprodukter är helt förbluffande låga. Vi gick ut med en välfylld vagn även denna gången, fast nu med två säckar solrosfrön, till våra små flygande vänner, som också skall få ett nytt fågelbord till veckan. Jag återkommer till detta.

Kungen har klippt bandet den 9 oktober för nya Motala bron. (Google)

I flera år har jag funderat över det gigantiska vägbygget med start i Mjölby. När vi bodde på en ställplats på en bondgård i Skänninge i början av augusti, bad jag bonden på gården, förklara hela vägbygget för mig som pågått i tre år. Jo, sa bonden, den nya sträckningen av riksväg 50 ersätter vägen Vadstena till Ödeshög och så är det förbifart för fyra städer, Mjölby, Skänninge, Vadstena och Motala. Dessutom i kombination med ny dubbelspårig järnvägslinje Motala till Mjölby. Total kostnad 1, 8 miljarder plus dubbelspåret 2,5 miljarder. (Förlåt jag fattar inte summorna riktigt) Den mest omfattande delen av bygget, måste vara bron i Motala som är 620 meter lång och ännu ofinansierad, se mera bilder, blir det vägtullar kanske? Läs mera fakta i länken…..

Följ med på vår egen invigning….

Vi startar vid E 4:an i Mjölby och kör norröver.

I närheten finns färskvattentäkt, därför alla dessa enorma vägräcken.

Vi närmar oss Skänninge.

Södra avfarten till Skänninge.

Vi närmar oss bron i Motala

Här börjar den nya bron.

Nu har vi kommit till norra infarten till Motala.

Här går länsgränsen, vid Medevi slutar den fina vägen.

Inte konstigt att platsen heter Medevi, så här har vägen, säkert sett ut sedan Medeltiden. Otroligt smal och krokig. Vi stannade på vägen hem vid Vätterns Väveri och det blev en ny fin duk till Birgitta. Då sa jag just till damen i butiken, får ni aldrig en riktig väg här? Nej nu är pengarna slut och vi får vänta igen.

Vi har nått vårt första etappmål, Ställplatsen i Askersund

Jag hade lovat bjuda Birgitta på något gott, som tack för all ”byggservice” hemma.

Varje kväll i 10 veckor när vi byggde hemma under hösten, kom Birgitta ut med te och smörgås. Det kändes lite för billigt att bara bjuda på plankstek, ett gott öl, dessert och kaffe. Så därför fick hon en fin duk på vägen tillbaka till Motala, när vi stannade till på Wetterns Väveri.

Jag googlade runt på mängder av matställen runt Askersund, men i stort sett alla har stängt. Restaurangen på Best Western Hotell, 200 meter från ställplatsen, visade sig vara riktigt trevlig och god mycket mat.  Vad trevligt att bara gå 200 meter från ställplatsen och hamna på bästa restaurang.

Birgitta skålar med ett glas König Ludwig, ett mycket gott mörkt tyskt öl.

Man kan äta färsk fisk om man önskar.

Vi står ett tio- tal Bobilar på ställplatsen.

Ställplatsen har ofattbart nog stängt för säsongen. Det kom dock en försynt dam och knackade på och vill ha endast 40:- för el.

Vi vaknar till en härlig lördagsmorgon.

Lite förvånande….

Ställplatsens servicebyggnader ar stängda, men varför låser kommunen sin toalettbyggnad?  Det lyste därinne, men dörrarna var låsta.

Laddstation för mobiler och elcyklar var ett bra initiativ intill ställplatsen.

Visst ska kommunen ha högsta betyg, för en bra och välplacerad ställplats, nära centrum.

Hur många gånger, har jag inte kört med tung lastbil och släp, här på gamla genomfarten.

Visst var det otroligt hur trafiken gick i början av 70- talet. Här alldeles till höger hittade vi en modebutik som hade mycket av allt. Vi gick ut med två stora kassar med höstkläder. Askersund känns annars som en lite död stad, men i denna butik, Letex Storgatan 18,  var det en jämn ström av kunder. Vart tror ni att vi gick sedan…?

Naturligtvis gick vi Konditori Tutingen vid torget.

Visst är detta sant?

Här inne avnjöt vi planksteken i går kväll

På väg tillbaka till Motala och norra infarten till bron.

Avfart till Ställplats Södra Hamnen.

Nu har vi parkerat på Ställplatsen.

Nya bron sett från Ställplatsen.

Vi är ganska många Bobilar på Ställplats Södra Hamnen

Bra pris på gasol och mycket trevligt, gör att vi kommer att återvända ofta.

Sista stoppet på resan var planerat till Östgöta Camping i Mantorp för att köpa gasol. Här är ännu billigare och jag har med mig fyra tomma P 11 som jag fyller upp här i morgon. Tala om nytta med nöje.

Torpön i sjön Sommen

Denna helgen måste vi vara hemma tidigt på söndag och då blev det en resa till Torpöns Camping och Färjeläge som ligger knappt fem mil bort. Torpön har jag säkert besökt upp emot hundra gånger under årens lopp. Oftast för jobbets räkning. En gång tidigare har vi sovit över på campingen. Nu finns en mindre ställplats som vi ville testa på. Varje gång jag kommit till Torpön känns det som att tiden står still.

Liksom jag har skrivit om flera platser många gånger tidigare, har jag skrivit om Torpöns Hamn & Färgeläge vid ett flertal tillfällen. Jag har dock inte stannat och vandrat runt tidigare i omgivningarna, som vi gjort denna gången.

Nu har vi parkerat på den lilla ställplatsen.

Ställpatsen i all sin enkelhet. En inhägnad grusplan med gärdesgård, nära till vattnet. Servicehus finns ett en stenkast bort inne på campingen. Nog kunde man kostat på sig en färskvattenkran och soptunna nere vid ställplatsen. Härligt att vakna till en fantastisk fågelsång.

Efter maten på fredagskvällen gick vi Naturstigen

Utefter Naturstigen finns det gott om rastmöbler.

Solen tackar för sig, mellan trädtopparna, för denna dag.

Ställplatsen Torpöns Camping & Färgeläge.

Vid Torpöns Camping & Färgeläge, finns även en äventyrsanläggning på höga höjder.

Funderar på att göra något roligt tillsammans med personalen på jobbet, men hur många skulle våga sig upp?, inte jag i alla fall.

Solen studsar sina sista strålar på ett hus i hamnen.

Ävertyr på höga höjder är det gott om.

Det blev en trevlig kvällspromenad genom äventyrslandet.

En ny solig lördagsmorgon.

Jag gick ned till strandkanten och spanade in lite.

Dikesrenerna är fulla av blommor.

Här blir det snart smultron.

Kan det vara Carl-Johan som eldar ris på andra sidan?

Vi vet bara att goda vänner till oss har sommarstuga ute på Torpön, men vi vet inte var. Kom och hälsa på någon gång har de alltid sagt. Vi skickade sms samt ringde en stund senare på morgonen, men inget svar. Personen på andra sida vid brasan liknade Carl-Johan i hållningen.

Fantastiskt vackert är det vart man än tittar.

Det visade sig att våra vänner Carl-Johan och Gulli bodde i stugan till vänster. Konstigt att de vill åka hem till Aneby.

Fantastiskt vackert överallt

Denna ön heter Kalsö.

Det kom några från campingen och vågade sig i det kalla vattnet.

Tillslut kunde jag inte motstå frestelsen

Jag hade inga badbyxor eller handduk med mig, men jag är inte blygare än att jag tog ett dopp ändå. Kallt var det, men vad skönt det kändes efteråt. Naturligtvis fick jag stå på tork, en stund på stranden.

Birgitta sitter och tittar på och fotar premiärdoppet

När sprack denna sten av naturens krafter…?

Mitt experimentfoto med kameran i vattenytan

På väg över till andra sidan viken.

Rätt vad det är när vi sitter vid bobilen, kommer  vår vän Carl-Johan gående. Jag har sett att det står några husbilar, sa han. Så sa han till sin fru, jag går och tittar om det är Matts & Birgitta.

Vi blir bjuda på gott kaffe med hembakat bröd på deras altan.

Vid berghällen på andra sidan viken badade jag och vi satt och tittade på när Carl-Johan eldade ris. De påstår att de inte såg mitt premiärdopp i sjön Sommen.

Ett Stort Tack vänner för vrålfikat på er fina altan och det var så roligt att se er fina stuga.

Vi avslutar dagen med en räksmörgås nere i hamnen.

Denna kossa har jag fotat tidigare från alla håll utom från detta hållet.

Många har skivit inlägg om Lyckarps ställplats.

Många har skivit inlägg om Lyckarps ställplats, sju- åtta km öster om Eksjö, på vägen mot Vimmerby. Jag har själv skrivit många inlägg om denna plats under årens lopp. Ändå fortsätter jag att skriva. Varför, jo det är så ljuvligt att vakna i en ”granplantering” till vacker fågelsång. Fredagen var inrutad varje minut på jobbet, fram till klockan 17.30. Nu vill jag inte åka långt denna helgen, jag vill bara sitta och koppla av, sa jag till Birgitta, och så blev det. Dessutom är det Mors Dag i morgon söndag och Birgitta ville bjuda sonen i huset med familj på Mors Dags middag. Niklas flyger till Holland söndag morgon, för att träffa leverantörer. Så vad kunde vara bättre än en helg i Lyckarp.

Jag har vandrat i skogen sedan jag kunde stå på egna ben.

Jag fick inte leka som barn med grannarnas barn, jag skulle jobba på gården. Däremot kände  jag till nästan varje gran i skogen där vi bodde. Jag gick och strövade omkring i skogen och fantiserade för mig själv. Här skymtar bobilen fram mellan granarna.

Det är så ovanligt trevligt i Lyckarp.

Det är höjder runt omkring och fin utsikt på flera ställen över bygden. Här är utsikt över den välskötta ställplatsen.

I år har har alla nitton platserna fått nummer.

Plats nummer tolv, helt plan, liten aning kortare, men riktigt mysig där den ligger i skogsbrynet.

Solen var ganska nyckfull och molnen kom och gick

Vi kunde sitta ute från middagstid till klockan var framåt kvällsfristen. Ibland gick solen i moln, men var strax tillbaka igen.

Intill ställplatsen finns en liten delikatessbod.

Ingvar Mörnefelt, som är ägare till Lyckarps ställplats, har gjort många resor på kontinenten med husbil under många år, tillsammans med sin hustru Birgitta Mörnefelt som nu driver en liten Delikatessbod vid infarten till ställplatsen.

I Delikatessboden finns lite av varje, som du inte hittar i vanliga butiker.

Vi passade på att köpa lite delikatess knäckebröd och must.

Så kom lillprinsen Linus och gratulerade farmor på Mors Dag.

Hemma i Aneby var det Aneby dagen och mycket folk i rörelse. I en av affärerna fick Linus denna krigsmålning.

Vi åt en härlig Mors Dags middag.

Birgitta hade marinerat fläskfilé och lindat in den i bacon som jag sedan grillade. Till detta hade Birgitta gjort en lökragu och kokat färskpotatis. Allt smakade förträffligt gott i gröngräset ute.

Är man duktig som Birgitta är,då skall man också få fina presenter.

Den kvinna som skulle stått ut med mig i 48 år, finns nog inte. Aldrig en förebråelse under alla år, då jag jobbade natt och dag, att jag jobbade för mycket, detta trots att hon egentligen skulle ha stoppat mig. Så gott som alla mina uppslag har hon alltid ställt upp på, vad det än har gällt.

Kvällssolen välkomnade oss till Ställplats Eksjö Camping.

Ställpatsen på Eksjö Camping öppnar 15 maj 2013 står det på nätet. Jag ringde och frågade om jag får stå där, för annars åker jag till Lyckarps ställplats några km bort, sa jag. Jo det gick bra, även om el och en del andra saker inte är klart. Bo på camping vill jag bara inte mer än nödvändigt. Jag vill komma och gå när jag vill, utan att passa tider i en reception. Ställplatsen här på Eksjö Camping kostar 99:- och det tar bara några få minuter att gå in till stan. Den är riktigt vackert belägen vid stranden till sjön Hunsnäsen. Ett riktigt lovvärt initiativ av vännerna på Eksjö Camping.

Som många av er redan vet, tycker jag alltid om att ta första platsen. Naturligtvis frågade jag Campingchefen om jag var förste man på plan? Ja du är den förste som parkerar på ställplatsen, svarade Magnus.

Vi hinner äta lite gott i bobilen, innan solen går ned över Eksjö stad.

Vi vaknar till en riktigt vacker lördagsmorgon i strålande solsken.

Ganska många bilar kommer att få plats. Campingen ligger i bakgrunden.

Nu vid vårt besök är ställplatsen inte klar, en hel del saknas. Marken är välförberedd med bra bärlager. Det finns sex styck 380 volt el uttag, men ingen 220 volt. Det är ju bara att koppla på byggcentraler och då blir det ganska många 220 volt uttag. Toatömning och färskvatten var inte påkopplat. Ställplatsen har ju inte heller öppnat så det är förklarligt. Det finns dusch och toalett i en barack, men inte heller den var öppen nu. Det är ganska nära att gå in till campingens toaletter. Campingen har stor brist på toaletter och duschar och behöver åtgärda med det snaraste. Vi nyttjar ström bara när det är riktigt kallt, duschar i bobilen, använder toalett på ställplatsen om det finns, men söker mest bara en säker och trygg plats att parkera på och då är det riktigt bra här.

På torget var det fullt pådrag av Räddningstjänsten och Ing 2.

Jag gjorde själv lumpen på Ing 2 och det var inget roligt kapitel i livet.

Klädinköp till Birgitta, skor till mig och fika för oss båda på Lennarts Konditori nya uteservering