Matts Torebring

Vi somnade bredvid täcket, med alla fönster öppna. I sovrummet hade vi nära +28, ingen ström, ingen AC. Någon gång under natten, var jag uppe och stängde fönstren och somnade om igen. På morgonen var det +13 grader ute och ganska svalt inne.

Vi kom i god tid på förmiddagen till Kinna, för att hinna till Skene Järn före stängningsdags. Jag har läst någonstans att detta är en av våra största järnaffärer i Sverige. Först parkerade vi på den förnämliga ställplatsern i Kinna. Gratis parkering, 16 amp el, tanktömning och färskvatten. Detta är mer än vad jag önskar. En stor eloge till Marks Kommun. De vet och förstår, hur en slipsten skall dras.

Vi parkerade här och gav oss iväg på våra cyklar…

Skene Järn har idag cirka 140 anställda, finns på fem orter och har en omsättning på drygt 310 miljoner kr exkl. moms. Trots att 49 000 artiklar samsas på 20 000 kvm lager och 29 000 kvadratmeter försäljningsyta är butiken lätt av överskåda! Det är just fingertoppskänsla för vad kunderna vill ha som har gjort att Skene Järn har blivit ett tillväxtföretag.

Skene Järn AB Järnaffären för allt och alla! Det är nu snart 90 år sedan affären slog upp portarna, i maj 1931. Skene Järn är idag ett överskådligt och inbjudande multivaruhus, långt ifrån det man i vanliga fall förknippar med begreppet ”järnaffär”. Skene Järns historia har präglats av djärva satsningar och en framsynthet som många har tvivlat på, men kritiken har oftast tystnat när resultaten har visat sig.

Skene Järn ingår i BIG-gruppen vilken för närvarande består av 26 medlemsföretag. Tillsammans omsätter de 2,6 miljarder SEK och har 60 lagerplatser och försäljningsenheter i Sverige och Norge. BIG-gruppen är en frivillig fackkedja där branschens bästa företag har samlats till ett konstruktivt samarbete med målet att vara Sveriges ledande fackkedja inom vår bransch.

Vad skönt att gå förbi denna monter. Matts tror att han har byggt färdigt nu. Inget som lockar och drar längre. Jag behöver ingen betongvisp, ingen kap- eller klyvsåg. Jag inhandlade däremot upphängning, till slangar och kablar i nya garagen.

Det sägs om familjen Torebring, ”Har de inget att göra, fikar de”. Ett gammalt hus, ett fint hantverk i bageriet och utsökta bakverk i diskarna. Vi gick runt huset och satte oss under de stora äppelträden. Hon måste räknat fel, 120:- för detta vrålfikat. Strax intill satt en trevlig Göteorgsfamilj som spontant började prata. Vi samtalade om det mesta, i mer än en halvtimma. Trevligt!

Cykelvägen ned till Skene Järn är raka spåret och cirka 4 km. Efter detta cyklade vi vidare för nya upptäcktsfärder. Inget konstigt alls, Matts råkar, trodde han. Vi började cykla tillbaka hem igen.

Cykelbanorna följer inte alltid stora kända vägen, utan kan vika av både hit och dit. Jag vet inte vad som hände, plötsligt visste vi inte var vi var. Det är idag på samma sätt som för 50 år sedan, när jag satt bakom ratten i en tradare, vad heter gatan jag är på, det finns absolut INGA GATUNAMN!

Till slut blev det mobilen, tillsammans med det sunda förnuftet, som gjorde att vi hittade hem till slut. ”Då hade vi varit ute och cyklat i fyra timmar”, inkl. Skene Järn och fika. Jag fattar ingenting, man ska inte kunna cykla fel i en liten by på landet. Till detta skall läggas solens hetta, kanske fick vi värmeslag?

Vi är glada över semestern som vi haft trots allt. Vi hade bestämt oss för att gästa tre öar i år, det blev till slut fyra. Först Torpön i sjön Sommen, sedan Gränsö vid Västervik, sedan blev det Öland runt och till slut Oknö. Södra Öland lockar oss att komma tillbaka.

Själv mådde jag inte bra, under första veckorna, jag hade frossa i kroppen, men ingen feber. Att cirkulationspumpen strulade på 12 v, (felprogrammerad) gjorde det inte bättre, det blev kallt i bussen på natten. Vi hade så bra platser utan el, att vi ville inte byta. Så drabbades Birgitta av en infektion och några dagar till rann bara bort.

Att sedan dag efter dag, höra all media tala om Corona, mår man inte bättre av. Vi är 70+, kommer de att ”reparera” oss, om vi blir sjuka? Vi får höra av ett stadsråd, Annika Strandhäll,”Flyktingarna är inte ett problem, det är de äldre”. Vad ska man tro, kommer vi äldre att få hjälp, om vi blir sjuka? Vi är bara människor vi med, tankarna kommer och går.

Jag följde med Birgitta in på City Gross i Kalmar, för att handla inför midsommar. Inte märktes det av Corona viruset där inne. Hel fullt med folk som rev och slet för fullt i potatishäckarna, efter potatis för 1:- kg.

När jag såg detta ville jag inte heller stanna till i Kosta Boda på hemvägen. Lusten att handla försvann. Bara vid ett par tillfällen har vi ätit ute. Lusten har inte funnits.

Höjdpunkterna under resan var det fina vädret när vi var på Nabbelunds ställplats, samt att jag fick återvända en dag till Lyckesand. Södra Öland var fantastiskt att uppleva igen. Nu har vi lärt oss, södra Öland måste ta tid. Stanna, upptäcka och prata med de trevliga ölänningarna. Sista ställplatsen, Kaffetorpet på Oknö, var och en fin avslutning på semestern.

Nu längtar vi efter att allt skall bli normalt igen. Denna sommaren blir nog inte som vi planerat, för många av oss. Måtte viruset ge vika snart. Vi önskar er allt gott i sommar!

Så fina sju km cykelvägar in till stan, men vad det blåste kallt. Vi vände innan vi hunnit ända fram till centrum. Vi måste köpa en glass, sa jag, innan vi kör hem. Vi gick in här och beställde våffla med sylt, grädde och glass.

Efter en stund fick vi detta serverat. Det var bara det att jag var så inställd på något annat. En gammaldags glassvåffla, med glass, sylt och grädde. Jag skrattade och var glad, det var gott detta också. Dessutom så trevlig miljö.

Nästa överraskning var när jag skulle betala. Ställplatserna är mindre än vår tomt och kostar mindre. Jag missuppfattade tydligen priset, att vi fick vår plats för samma pris som ställplatsen. Nu blev den nästan dubbelt så dyr. Jag kunde inte klaga på detta heller, de var så trevliga och visade sådan service. Däremot tvekar jag att stanna nästa gång. Mitt ”smärtpris” för ”bara” en nattparkering är under 200:-

För ”husfridens skull” gick jag tillbaka till receptionen under eftermiddagen. Klart vi rättar till detta fick jag till svar. Det känns bra, nu åker vi tillbaka.

Detta var för små saker att hänga upp sig på. Nu far vi hem idag torsdag morgon och besiktigar vårt nymålade hus samt vårt nya greenroom. Hängbjörken lämnar vi kvar.

Redan vid sjutiden på morgonen, lämnade vi ett utkylt Ventlinge, Grönhagen på Öland. Kraftigt regn och blåst, som gick över efter en stund. Första etappen var Forsbergs Fritidscenter i Kalmar, för att byta en cirkulationspump. Det visade sig att det var inga fel på den, den var bara felprogrammerad.

Ställplatsappen är vårt bästa hjälpmedel för att hitta nya bra ställplatser. Jag läser omdömen och bildar mig en uppfattning innan vi åker dit. Ingen ställplats kan få bättre omdöme än Kaffetorpet i Mönsterås. Vi körde dit när vi var klara i Kalmar. Skenet bedrog verkligen inte. Ägarna har förstått att ge det bästa bemötande och vilka stora och fina platser på gräs sedan.

En dam som bodde här redan på 40- talet, kom på att dryga ut hushållskassan med en kaffeservering. På den vägen är det.

Idag finns 54 tomter för avsedda för camping eller ställplats. Det finns fina cykelvägar, som vi skall testa in till stan.

Stora tomter och alla på gräs.

Ingen har mer än 300 meter till havet.

Detta blev resans 4:e ö, som vi semestrar på i år. Först Torpön i sjön Sommen, två Gränsö Västervik, tre Öland och nu 4:e, Oknö Mönsterås. Efter detta blir det raskt hem och jobba.

Lite småländska: Å i åa ä e ö (I ån finns en ö)

Muren byggdes på 1650- talet bara för att stänga inne hjortarna vid Ottenby. Kan det ha tagit 20- 25 år för hundra tals män, att bygga denna mur? jag vet inte, jag bara gissar. I dag hade två till tre man gjort det på en vecka, med stolpar och elstängsel. Det var inte bättre förr!

Överlevde kungen ens sitt projekt? Jag bara funderar. Fanns det vagnar och hästar till detta idiotiska projekt. Fick människorna mat, så de orkade med detta slavarbete?

Södra Öland känns inte som det Sverige vi är vana vid hemma. Alla, precis alla, som vi mött har hälsat eller vinkat. Idag mötte vi en stor Gårdsbutik, helt obemannat där också. Det ska finnas ett obemannt Café också här i bygden, vet någon var det finns? ”Finns jag inte här, lägg pengarna i en skål” möts gästerna av.

Visst ser det lite hejigt ut, jordgubbar och traktorer. Här fanns massor av olika inläggningar sylt, marmelad, saft, glass, matolja, vinäger och hudvårdsprodukter. Mycket potatis och ägg och inte minst de söta Ölands jordgubbarna. Ute i maskinhallen fanns även ett loppis, fast det är inget vi besöker, vi avyttrar i stället.

Jag blir glad över att möta detta. Hoppas bara att ingen illvillig person kommer och själ och förstör. Här fanns riktigt mycket varor att plocka till sig. Jag gick dit för att köpa en glass, men handlade för 234:-

Pris 150:- per natt, samt 30:- för el. Fräscht servicehus för den som önskar, tanktömning och färskvatten. Bara att rekommendera ställplatsen.

Grönhögen, inte ens två km bort. I Grönhögen finns också ställplatser, men med urusel recension.

Denna restaurangen hade bara pizza att erbjuda. Framför allt en trevlig miljö och att sitta ute. En strid ström av gäster hela tiden, tyder på gott renommé.

När våra husbilsgrannar, här på Drottning Ödas Ställplats i Össby, en mil norr om Ottenby, Öland, kom hem med ett äggpaket, efter en kort stunds promenad, blev jag fundersam och skulle gå en runda, var finns det en butik? Jag behövde inte gå många meter för att upptäcka.

Vid vägen står en gammal kärra fylld med godsaker, från den egna gården någonstans. I stora lådan längst till vänster ligger ett tio- tal på påsar med härlig Early Puritan färskpotatis, i nästa låda ligger 6-pack med nyvärpta ägg och bild på hönorna som värpt dem. Sedan finns det lök, mera grönsaker och blommor.

Vi köpte de sötaste Öländska jordgubbar, för 35:- litern som vi ätit i år, ett paket ägg, lök, potatis och två stora tomatplantor, 20:- styck, till vårt nybyggda greenroom hemma. Detta var ett busroligt sätt att handla och betala med switch. Jag älskar den ärliga människan och hoppas på fler initiativ som detta.

Efter detta har vi varit ”kulturella” idag, men det återkommer jag till i morgon. Jag brukar vilja skriva i realtid, men inte idag.

Vi lämnade Ställplats Nabbelund på morgonen. (De ville klippa gräset där vi stod?!) Vi tömde tankarna i Böda Hamn, som nu var helt fullsatt med husbilar. Jag har läst om Lindby Ställplats på nätet, en mil söder om Borgholm, sa Birgitta. Vi styrde dit. Två stora gärden med klippt gräs, det var allt. En parkerad husbil, men plats för hundratalet. När vi fikat åkte vi vidare. Till och med jag fick cellskräck.

Vi styrde ned till Bläsinge Hamn. Där var alla människor söder om Borgholm och badade, samt hade sina husbilar med sig. Vi kom undan med blotta förskräckelsen. Inte en enda mm Corona respekt, hu så hemskt.

Nästa ställplats på Ställplattsappen, blev Drottning Ödas Ställplats. Vips var vi framme, endast tio meter från stora vägen. Det kändes verkligen kungligt att få parkera här. Tjugo platser utan el och åtta platser med el. Superfint servicehus för de som önskar, samt två ”Hotellrum” i huset på bild.

Vi åker kungligt och då vill vi bo kungligt också. Det kostade på i värmen. Nu njuter vi igen i fulla mått.