Matts Torebring

Här kommer ni att få åka sedan.

Arbetet med ny sträckning av riksväg 32, påbörjades efter semestern. Jag tycker att de redan hunnit med jätte mycket av arbetet. Säkert enkelt att bygga en ny väg, upp genom skogen och slippa ifrån den dagliga trafiken. I stort sett blir det stora störningar, bara nere i Bredestad. Nu tycker jag det är extra otäckt, att köra rakt över, i den så olycksdrabbade korsningen.

En bild uppe  strax öster om Blå Grindar.

Jag har följt diskussionen, om den nya vägsträckningen, sedan mitten av 70- talet. Jag har nästan skämts över vår bygd och den dåliga vägen förbi Marbäck, Blå Grindar och Bredestad. Här i södra Sverige, finns väl bara en stor väg kvar att skämmas över och det är riksväg 50, ett stycke söder om Askersund. Den vägen är nog sedan 1900- talets början.

Det före detta Baptistkapellet Elim i Bredestad.

Jag är själv uppväxt i ett extremt varmt troende hem. Detta är jag mycket tacksam för och den värdegrund, som jag fått av mor och far, med mig ut i livet. Mor och far tillhörde församlingen här, i drygt trettio år. De missade i stort sett, aldrig en samling här. Sista gången jag var här, var när jag var en av bärarna, till mammas kista 1997.

Nu rivs kapellet och den nya vägsträckningen kommer att gå rakt igenom kapellet. Om mamma sett detta, skulle hon ha gråtit.

Så här trevligt var det i den stora restaurangen.

Så många gånger vi kört förbi, sett en stor parkering, en byggnad, men aldrig stannat. Jag visste bara att skidbacken fanns och en sportshop på vintern. Vad mycket vi missat. Vi kommer att ta igen det.

De flesta vet att jag gillar mörkt öl.

Jag bad om ett mörkt öl. Detta var riktigt mörkt och riktigt gott. Passar både till mat och dessert.

Nääs Dipa (8%) oj vilket njutbart  öl, men knappast till mat i min smak.

Jag berättade att jag köpt tre sorter av Nääs öl förra helgen. Men detta har jag inte smakat tidigare. Det var så mustigt att nästan hela jag var bara öl. Däremot var det inte gott till maten.

Huvudrätten kom in, serverad i en rykande varm Skeppshultspanna.

Så här har vi aldrig serverats tidigare. Jätte mycket oxfilé, dijon- & pepparrotscreme, en äggula, rödlök och råstekt potatis, som jag älskar. Ni kan inte ens ana hur gott det smakade.

Krögarmors småländska ostkaka, rödvinsinkokta körsbär och grädde till dessert.

Detta smakade inte fel det heller. Jätte gott var det.

En jättefin julklapp från familjen.

Den 24 december , julafton 2015, fick vi detta i julklapp av familjen. Idag nio månader senare utnyttjade vi detta. Det fanns inte så jätte många ställen att välja på nära oss, men skulle det kunna finnas en bättre plats, än här i Isaberg att avnjuta detta?

Ett Jättetack till familjen för denna fina julklapp. Nu har vi upptäckt Isaberg Mountain Resort, naturen, campingen och den fina restaurangen.

Nya Kabe Imperial 910 QB

I år tror jag The Fashion House in Paris designat många husbilar

Under Elmia mässan var vi två dagar av fyra, i bara Kabe montern. Den nya förbränningstoaletten, hydrauliska stödben, luftfjädring och en ny komfortkonstruktion, av hela Al-Ko chassiet, frestade för mycket. Men främst var det nog den nya toaletten, som frestade mest. Men vi har inte bytt bil! Vi har köper den nya bilen och säljer vår förra bil själva. Så vill du ha en extremt välvårdad Kabe 910 QB till sommaren, så hör av dig.

Jag vet hur mycket fordon som Kabe sålde på mässan. Det är så enormt, nästan ofattbart många! Väntetiden blir som att vänta barn, nio hela månader. Men som sagt, visst styr modehusen inredningen även i en husbil? De flesta hade till exempel brun skinnklädsel i år. Detta blir den finaste 70- års present, som jag skulle kunna få.

Niklas med familj kom till Elmia under söndagen.

Oj, vad tomt och ödsligt det var, när vi åkte hem vid 16- tiden. Lite utströdda husbilar här och där. Vi grillade lite korv med familjen, innan vi vände hemåt. Vi stannade med all rätt lite längre, vi kom ju sent och sist av alla, i Kabe Husbilsklubb, på onsdagskvällen.

Men vilket mässväder vi haft, så många vänner från nätet som jag mött och så trevligt det har varit. Nu är Hjulmässan över. Nu får vi smälta alla intryck vi fått.

Aldrig har vi handlat så lite som i år.

En en burk kem till toaletten, en flaska kem till gråvattentanken, samt fem bullar. Det är hela vårt inköp i år. (Räcker en burk? frågade Birgitta) Vad tänkte hon på? Vi har inte bytt till förbränningstoalett!

När jag sitter och äter på en restaurang, får jag ofta för mig att kolla upp! Går detta ihop sig? Naturligtvis gjorde jag samma sak, med Elmia AB. Detta borde vara en kassako, utan like, för Jönköpings Kommun. De flesta av er vet säkert redan! Elimia AB har gått med stor förlust, de två sista åren. Detta är fullständigt helt otroligt. Hur kan det vara möjligt? Kostnaderna för dem som ställer ut, är minst sagt enorma! Inkompetent ledning helt enkelt!