Matts Torebring

Frankrike, Portugal, Spanien, Kroatien…

Camping Rubicone, Italien.

Första husbilsresan gick till Nordkap 1999. År 2000 körde vi södra Sverige runt, från Öland upp till  västkusten och Göteborg. Första resan söder över var 2001. Sedan fortsatte vi att fara till Rubicone i sju hela år. Vi stannade på samma plats i två- tre veckor. Hur kunde vi?

I stort sett samma plats varje år

Samma plats år efter år, samma grannar också. Grannar som blev våra bästa ”kamrater” och är det än idag. Alltid lika trångt att komma in, trots att vi då hade en liten bil.

Som sardiner i en plåtburk låg vi här.

Hur kunde Matts Torebring finna sig till rätta här. Nej det gjorde han inte! Vi hittade ett hörne nere vid strandlinjen, där vi parkerade år efter år.Campingen var välskött, restaurangen var riktigt bra, butiken likaså, men internet, Glöm det! Det var det senare som gjorde, att jag sa sista gången jag checkade ut: ”Jag kommer aldrig att komma tillbaka”!

Resan hem tog vi minst en vecka på oss. Då stannade vi på en massa olika nya ställen. Nerresan har vi aldrig tagit mer än två dagar på oss, frånsett ett motorhaveri, som gjorde att det tog tre dagar ned ett år.

De sista tio åren, har vi letat efter nya platser hela tiden. Husbilen har hjul, de rullar dit vi vill.

Orienteringstavlan

Sägnernas Hus i Sandhem utanför Mullsjö.

Sägnernas Hus i Sandhem, som ligger utanför Mullsjö, är ett före detta lantbruk, som hittat mer lönsamma affärer, än att producera mjölk. Flera av er som läser detta, har säkert varit här och dansat. Det har inte vi, men vi har varit på två julmarknader här. Förra året åkte vi husbil, i år personbil. Det var mer spännande förra året. Jag gillar bäst att komma till nya platser.

Doften av en ute brasa doftar så gott

I en sådan här gryta har jag kokat potatis till grisarna, när jag var bondpojk. Skållvatten till slakten av julgrisen, kokades i denna också. I dag doftade det bara så gott om brasan i grytan.

Tomten såg ganska naturlig ut där han satt i kostallet.

När jag kom in i kostallet, var glasögonen ganska mörka och tomten såg naturlig ut. Jag sparkade på honom, men han rörde sig inte.

I ladugården var det trångt och inget som vi ville ha.

Här i kostallet fanns inget vi ville ha och trångt var det.

Häst & vagn fanns det plats för, uppe i taket på höskullen.

På höskullen var det ganska rymligt

Vi köpte var sin julsmörgås och fikade framför brasan

Minst en tredjedel av logen är  café. Där finns också denna väldiga öppna spis.

Vi träffade Tomtemor på höskullen

En trevlig dam stod förra året och sålde tomtar. Vi köpte flera stycken av henne då. Hon stod där i år också. En ensam tomte på en gren eller stubbe, endast 50:- och 100:- när det sitter två tomtar på en gren. Det tycker jag är för billigt! Vi inhandlade åtta styck tomtar!

Vi tog med en hel Tomtefamilj hem till oss.

Ja, ni räknade rätt, åtta Tomtar och bara 400:- kronor. Dessutom var Tomtemor så glad och trevlig. När det så billigt, ett trevligt bemötande, är det roligt att handla för en Smålänning. För övrigt blev det en påse isterband och ett par ostkakor med hem till Småland från Västergötland. Visst finns det en massa ostar och korv att köpa, men vi har ju allt hemma på vårt lager.

Orienteringstavlan

Våga vintercampa! Så står det på omslaget till Husvagn & Camping idag! Klart vi vintercampar!

Familjen åker (går med) skidor i Kitzbühel 2007

Denna gången åkte vi inte husbil utan bodde på hotell i den lilla jättetrevliga byn Itter, några km från Österrikes inneställe, Kitzbühel. Jag har alltid respekt för branta, snöiga, isiga backar, samt husbilar med framhjulsdrift. Det är ingen bra kombination. Därför har vi inte åkt husbil till Alperna vintertid.

Vår Nya Kabe WL -06 i Lillehammer

Jag glömmer aldrig denna första resa i vår nya Kabe husbil. Jag tyckte vår nya Kabe Travelmaster WL -06 var så otroligt fin. Då var vi inte bortskämda som idag. Jag minns att jag sa till Birgitta, när vi passerat Laxå, på väg upp till Lillehammer i Norge… ”Detta är vår första riktiga husbil”. Allt kändes så ombonat, bilen var så varm och skön, inget kalldrag, det var så tyst att köra. (Inte konstigt att vi väntar på vår fjärde Kabe)

Vårt premiärresa till Lillehammer 2006 med vår första Kabe.

När vi kom fram till campingen, jag minns inte namnet och jag hade inte startat min blogg då, var snödjupet över två meter. Jag tog inte mycket kort på den tiden. Vår Kabe står i alla i mitten av bilden.

Jag läser om husbilar som har frostvakt på gråvattnet. Helt plötsligt rinner det ut då frostvakten öppnar. Vi har värme i gråvattentanken och inga problem vintertid. Bland det jag uppskattar mest är, att efter varje resa vi gör, ansluter jag färskvatten med en snabbkoppling och spolar rent tankarna på ett par minuter. Vi har en tjock Gore Tex matta som standard, att dra för i cockpit. Många av oss som har Kabe, kör året runt, det gör vi också.

Storgatan Aneby, torsdag kväll, en slaskig gata.

Jag tänkte i mitt lilla sinne, att nu blir det fina vintervägar, hela vintern igenom. Ack så fel jag hade, idag slaskar det. Jag längtar ut med husbilen denna helgen, men slaskiga vintervägar är inget roligt. Då kommer frågan, ska vi åka? Stortvätt av bilen när vi kommer hem, nej det är inte roligt. Dessutom är det ganska olustigt, att att åka sent en fredagskväll i mörkret. Nej vi satsar nog på nästa helg i stället. Julmässa i Koberg i Västra Götaland. Då ska jag ta ledigt när det är ljust.

Bo på hotell

Jag är husbilsmissbrukare, jag vill inte bo på hotell, jag vill åka husbil. Så får det bli, även om priserna ser lockande ut. Nej vi stannar hemma denna helgen, på grund av slaskvägar.

Camping L´Ardéchois.

Detta är ytterligare en plats att längta tillbaka till. Camping L´Ardéchois, har nummer fem på listan, över Europas bästa campingar. Bemötandet, den kulturhistoriska bygden, med alla grottor, servicehusen och de stora campingplatserna, glömmer vi aldrig.

Kanske den mest fotograferade platsen

Vi fick en flaska vin när vi checkade ut.

Vi fick en flaska vin när vi checkade ut. Igår kunde vi inte hålla oss längre, vi öppnade den specialdekorerade flaskan. Det smakade mycket gott, med lite ostar till och en brasa i spisen.

Orienteringstavla.

Det finns några platser jag skulle kunna tänka mig att resa tillbaka till i Europa. Jag tror faktiskt att alla dessa platser ligger i Frankrike. Vi kom till Camping Les Criques, som ligger några få km från, där Franska Rivieran slutar. Den alltid stående frågan, ”Hur länge stannar ni”? Vi stannar sju – åtta dagar, svarade jag. Det blev arton dagar! Vi tyckte att vi kommit till paradiset. Vi satt med hela Medelhavet framför oss hela tiden.

Campingen ligger på Pyrenéernas sluttning och alla platser ligger på en avsats. Själva fick vi en stor högt belägen plats, bara tio- talet meter från ett av de fina servicehusen. Idag kom ett mejl och hälsning från denna camping.

Orienteringstavlan

Om du vill fortsätta kustvägen, som är mycket vacker, är det bara några få mil till Spanien. Vi körde nästan hela kuststräckan, med vår Honda 125 cc, när vi gästade Empuria Brava och Roses, för några år sedan.

Skäl nummer 1. Jag ville bara sitta i husbilen och titta ut över vattnet, efter en stormig arbetsvecka.  

Skäl nummer 2. Jag ville åka till Östenssons i Vadstena för att handla, för att sedan sitta i husbilen vid vattnet och äta gott.

I dag bytte vi plats till landremsan utmed Vättern.

Här trivs jag, här är det perfekt att parkera. Bättre än så kan det inte bli. Bara ”El-on” saknas. En  av våra vänner skrev till oss och berättade, att irländska hantverkare invaderat  ställplatsen till den grad, att både vatten och el har stängts av.

Vätterstranden sett från ställplatsen.

Lite trångt mellan träden.

Båthamnar i alla ära och det är bra att det byggs ställplatser. Jag tycker bara att alla, precis alla båthamnar, är så skräpiga.

Östenssons i Vadstena.

Det är bara en ren fröjd att gå här inne. En sådan disciplin på ordning, får man leta efter. Nästan otroligt vilket utbud av varor. Det finns faktiskt EMV här inne, men bara Östenssons egna kök och det är inte vilket kök som helst.

Hur mycket som helst i delikatessdisken.

Honungsmarinerade revben, kycklingklubbor, och örtbakad potatis, tog vi med hem.

Bara godsaker.

Visst blir ni sugna?

Det tar aldrig slut på allt det godaste.

Delikatessdisken är jättelång och med manuell betjäning.

Klart vi handlade med oss så mycket vi kunde bära.

Vi inhandlade en äppelkaka och en burk marsansås, från Östensson egna kök. Något så himmelskt god äppelkaka har vi aldrig ätit förr.

Det blåser rejält och det är minst sagt svinkallt ute. Vi har haft en stormig vecka på jobbet, nu blev det en stormig helg också.