Matts Torebring

Vi passar också på att göra det, så snart vi bor på hjul.

Byn Tournus

Igår cyklade vi in från landet, på den krokiga byvägen in till byn Tournus. Denna byn ser ut som alla de andra, hundratals och åter hundratals, TRÅKIGA byar som vi passerat. Här rullade det ganska tätt med tradare också. Vi cyklade innanför järnstolparna.

Jag sökte efter en affär med lite lätta sommarkläder, men icke. Istället fanns det apotek efter apotek, Bar efter Bar och många charkuteriaffärer.

Kyrkan mitt i byn

Vad ska jag fota? allt ser så tråkigt ut sa jag. Ta ett kort på kyrkan, sa Birgitta.

Orienteringstavla

En hälsning till alla bönder hemma i Småland. Veteskörden är redan igång.

Snart (d)ax att tröska även här.

Sädesfälten är oftast enormt stora.

Här bakom kyrkan bor vi.

Här mitt ute i jordbrukslandskapet bor vi på ett gammalt slott.

Lite annorlunda infart till en camping.

När man kommer första gången, kan man fundera, har jag kommit rätt?

Sista korsningen

Nu är vi framme. Vi bor på landet nu, alldeles så som vi gillar.

Varmt? Ja! På söndagens prognos står +37 grader. Det är för varmt för oss, så då far vi vidare norröver. Kanske blir det ett några dagar på Sør Jyllands västkust.

En av de mest trivsamma campingar man kan bo på..

Vid vårt förra besök här, stod denna bron under vatten

Det är tredje gången vi gästar campingen här. Det går inte att beskriva hur familjärt, trivsamt och trevligt, det är här. Så proffsigt anlagt, ordning till max, det bästa bemötandet och en underbar natur.

Sist vi kom hit stod hela campingen under vatten. Detta efter enorma skyfall över Europa. Idag är det svårt att tänka sig, att vattenytan var en halv meter högre än vägbanan på bron. Vi fick ändå sova ett par nätter utanför grindarna den gången. Nu står vi längst upp i bild efter bron.

Alla har jättestora tomter.

Extremt stora tomter, inga långa rader med vagnar, utan variation och så alla dessa sköna träd, som ger svalka och skugga när det behövs. Vår tomt är cirka 150 m2.

En del har gräs andra har grus som vi.

Grönyta för familjer med barn att kunna leka på.

De flesta tomterna har en häck som gräns

Extremt fina och välskötta servicehus

Vi har nära till slottets servicerum och går dit om vi önskar.

Igår svalkade vi oss i den ”lilla poolen”

Vi har bara tio meter till poolen. När kvällen kommer, kan man höra en knappnål falla, så tyst är det. Medelåldern på dem som gästar här nu, är ganska hög. Acsi rabatten gäller till sista juni. Då brukar många (Holländare) ge sig iväg.

Take Away mat från restaurangen.

Findus presenterade denna kötträtt för oss under mitten av 80- talet, då som en enportionsrätt. En av anledningarna till att vi återvände hit till denna campingen, var för utom allt det andra positiva här, att just få äta Köttgryta Bourguignon, som vi hämtar på restaurangen och äter hemma. Den är obeskrivligt god, tillagad på köttgrytans hemort.

Man tar med sig två grytor, se bild, och får så mycket mat, att det skulle räckt till fyra personer. Mamma lärde mig att äta upp allt på tallriken. Det gjorde jag även förra gången som vi åt samma rätt här. Det slutade med att jag blev sjuk dagen efter. Denna gången var det en ung tjej som ”måttade upp”, så att vi klarade på gränsen av att äta upp allt. Pris 9.80 €. per person (Den mesta maten är kvar i grytorna)

Solen lämnar oss runt halv elva tiden.

Vi satt ute och bara njöt av kvällen, till fram emot klockan var 23. Sedan sov vi gott i nio timmar på mätta magar.

Runt + 30 grader och ett stort härligt vattenlandskap

Hopp i Piscinan. 

Jag har aldrig varit vig och smidig av mig, snarare klumpig men mycket stark. I simskolan i tio- årsåldern, skulle jag dyka och gjorde ett magplask, som gjorde riktigt ont. Sedan dess går jag oftast ned i vattnet, eller klättrar ned från en stege, inte minst i okända vatten. Idag hoppade 71- åringen ned i Campingens Piscina.

Djup 1,75.

Så svalkande och skönt med doppet och att sedan kunna sträcka ut och simma. När vi simmat och fotat en stund, gick vi hem och fikade gott. Vi har bara ett par hundra meter hem. Det finns restaurang och bar vid poolen, men det fanns inte det vi ville ha, en stor baguette med ost och kaffe.

Jag måste stega hur lång denna poolen är.

Vattenlandskapet består av flera olika bassänger, vattenlek och bubbelbad. Denna hade lite kallare vatten, men var jättelång, skön att sträcka ut och simma i. Så underbart skönt, så länge det är så få här och badar. Ett vattenlandskap som detta, tilltalar även Matts.

Birgitta gillade inte minst den varma poolen och bubbelbadet.

Vi hade tänkt att gå tillbaka till Piscinan. Efter fikat satte vi oss i solstolarna och somnade och sov mer än en timma. Vi har markisen ute, samt två träd att sitta under, om vi vill ha skugga. Så försvann hela eftermiddagen i ett nafs. Klockan tjugo på kvällen, hade vi fortfarande +28 grader. Detta måste vara att njuta av semestern!

Lite jobb igår, med lite av varje, när vi satt i väntrummet  och väntade på solen.

Telias hemsida.

Räcker surfmängden till för mig, eller har jag en stor räkning när jag kommer hem? Jag vet vad reklamen säger, surfa som hemma, i Tyskland och Frankrike. Klockan var strax efter åtta, när jag ringde Telia Support på måndagsmorgonen. Jag ville vara säker! Min blogg och mina bilder, tar mycket utrymme.

Jag har ett företagsabonnemang på min mobiltelefon. Till detta har jag ett tvillingkort, som jag använder i vår router i husbilen. Detta har varit 100 % klockrent, var vi än har stannat. Jag har som mest varit uppe i 60- 70 Mbit/s. Jag läser våra dagstidningar och surfar mycket på Google Maps, samt mycket annat.

Surfa på bara, du har 55 GB (20 GB + 50 GB) kvar på din surfmängd i juni. När allt är förbrukat släcks det ned, så var inte orolig svarade Telia Support, återigen är jag Matts Glad. (Wifi på campingen kostar 35 € för två veckor).

Våra instruktionsböcker till vår husbil, den lilla (Iveco) på svenska, den stora väskan på tyska.

Någon känner säkert igen mig, ”Skruva först och läs sedan, är min devis”. Nu har vi haft vår fina bil i sex veckor, då är det dags att läsa. Den lilla pärmen är på 560 sidor och mycket text är oväsentlig. Som till exempel, ”Stanna bilen, genom att sakta ned farten” och så vidare. Detta läste jag igenom idag i gråvädret. Den stora väskan innehåller alla handlingar på tyska. Den har jag fått det viktigaste infon på svenska, på ett USB minne.

Ringde vårt försäkringsbolag och kollade upp alla våra försäkringar, samt laddade ned en app, uti fall att något oförutsett skulle hända.

Var i kontakt med Forsbergs och Iveco service, efter att ha läst instruktionsboken. Allt var ok.

Sedan lite byggfrågor uppe på det och kontakter med hemmaplan. Sedan somnade Matts i sin solstol. När jag vaknade sken solen…

Var finns finns en bättre campingplats?

Alltid, var vi än har bott i Frankrike, oftast på Les Castel Campingar, har vi haft grönt gräs och stora tomter. Så här vill Matts & Birgitta ha det på semestern. När vi kom till campingen i Biarritz, (ej Les Castel) var det nästan otänkbart att komma in, smalt och uppför en jättebrant backe, detta efter passage genom trånga och branta villakvarter. Tomten var inne bland buskar, ovårdade träd, sly, makadam och ogräs. Jag var chockad och flydde. Katastrof, sa jag till campingvärdinnan, som inte förstod vad jag menade.

Det har varit lite tomt på alla platser, men nu kommer folket säkert till helgen. Det har städats febrilt nu igår. Men vad tyst och gott vi har haft det här.

Mandelpotatis, matjesill, grädde, ägg, gräslök, dill, och Haricots verts.

Idag bjuder vi  alla våra läsare på lite minnen och svensk midsommarmat. Vi invigde även våra fina tabletter, som vi fick av sonhustrun i julklapp. (Vi sparade dem till nya bilen) Tack, tack säger vi, de gör oss ytterligare tacksamma för, hur gott vi har det Birgitta & jag. Maten kom vid sidan av tabletten. Hade jag ställt på maten, hade texten varit borta.

Det har förhoppningsvis varit, en av de sista kalla dagarna här nere nu. Vi fick nästan stå upp, för att äta frukost ute på söndagsmorgonen, så gråkallt var det (+14). På tisdag kommer ett högtryck med +30 grader flera dagar i rad. Vi stannar kvar på denna underbara plats tills på lördag morgon.

Vi hittade så mycket god mat när vi handlade igår, inte minst jordgubbar.

Jordgubbar med grädde, smakade minst sagt gott efter sill och potatis. Under de sista 20 åren, har vi firat bara två midsomrar hemma i Sverige. Under en följd av år, hade vi som mål att hinna till Nürnberg, för att äta sill och potatis på en rastplats på midsommarafton, på väg ned till Italien.

Förra året på midsommarafton, började allt det strul, med bara en enda dag gammal Kabe, som sedan skulle förfölja oss, tills dess att vi kunde skiljas åt på vårkanten. Tänk själva, bilen är en enda dag gammal. Det smäller till och vi hittar dörrhandtaget i golvbrunnen på förarsidan. Hela dörren är nedsmetat i kontaktlim. Gasolen blåser bara rakt ut, en gasolslang hänger lös i luften i gasolkofferten, inte ens fastskruvad. Samma gnissel som i den förra bilen, efter bara fem mil. Sedan bara fortsatte problemen på samma sätt, varje resa, nya problem. Nu sätter jag punkt för den resan!

Idag kan vi inte bara tacka Gud för maten, vi är även så Tacksamma till Forsbergs Fritidscenter, för att vi kunde göra affär på vår extremt fina husbil. Vår förra Kabe förlorar på precis alla punkter. Den som skapat denna bilen, måste vara född i en husbil,  växt upp och åkt husbil i hela sitt liv och endast haft en enda dröm, om att utveckla en produkt till absoluta toppklass.

Stadsmur i Lectoure

Hela landskapet här och på många mils avstånd, består bara av djupa dalar och höga kullar. Vår camping och även staden Lectoure, ligger naturligtvis även de, högt uppe på  kullar. Idag cyklade vi in till stan, den ligger bara fyra- fem km bort. Barbariska invasioner tvingade invånarna att höja väggarna och göra Lectoure till en högborg i århundraden.

Staden ligger högt belägen och med vacker utsikt.

Var vi än rör oss i detta landskap, är det höga kullar. När man väl kommer upp, är det vacker utsikt överallt.

Rast vila strax före centrum.

Birgitta tycker att alla branta backar är jobbiga, detta trots våra robusta elcyklar. Hon saknar fotbromsen, som hon har på sin vardagscykel. Det är inte uppförsbackarna hon skräms av, utan utförsbackarna och den myckna trafiken. Det sista var på gränsen att vi gav upp för, väg N 21 var riktigt otäck och vi gick ett bra stycke.

Ingen vacker stad

Jag tycker synd om dem son bor här inne. De skulle behöva bo i all grönska på vår camping.

Vi var bara uppe och vände.

Intermarche i Lectoure.

Själv var jag inte förberedd på att vi skulle handla. Men så sa Birgitta, ”Vad vill du ha till middag”? Då förstod jag baktanken. Jag hade redan vid ”skrivbordet” hemma i Concorden, lokaliserat mig och jag visste, var det fanns ett Intermarche. Fast nu kom frågan lite sent, så vi hade kommit ned för alla backar. Så tillbaka och upp för backarna igen.

En gigantisk mataffär.

Här hittade vi jordgubbar, dill, gräslök, chark och lite bakverk. Det gäller att planera väl, med bara två cykelväskor med oss. Det finns en stor Market på campingen, men mycket av kyl- & frysdiskarna gapar tomma ännu. Folket har inte hittat hit ännu.

Gott med en kall öl i riktiga ölglas när vi kom hem,

Vi var ute, gick och cyklade i fyra timmar, så hemma igen smakade det gott med en kall öl. Sedan somnade jag en stund.

Grillad entrecoté till middag.

Jag översatte etiketten på köttet från franskan, ”Kött på understa hyllan” stod det på etiketten. Men visst var det himmelsk god entrecoté.

Orienteringstavla.

Cyklar vi iväg fler gånger, kommer vi att välja den grå längre vägen. N 21 var riktigt otäck och inget bra ställe att cykla på.

Nu har jag orienterat mig och jag vet var jag kan tanka diesel och AD Blue, när vi åker på lördag. Tanka diesel och AD Blue, har varit ganska besvärligt i år. På grund av husbilens höjd, måste vi på flera ställen, välja lastbilstapparna i stället. Ingen är den andra lik. Antingen betalar med med kort, (på franska!) eller måste man gå in och säga att jag vill tanka gissningsvis 90 liter och betala förskott. AD Blue tapparna har flera gånger varit ur funktion. Tur att jag haft två dunkar på reserv.

Nytt i år är även, att de franska campingplatser som vi stött på, vill ha betalt i förskott. Jättejobbigt tycker jag! Nu kan man inte kännas sig fri längre! Vi vet ju inte hur länge vi vill stanna.