Matts Torebring

Är naturligtvis att det ligger så nära oss, men det finns så mycket mera att upptäcka.. café, bageri, den goda maten, restauranger och inte mist av allt, cykla.

Ett bageri ett stenkast bort.

Vi kunde inte låta bli att cykla tillbaka till Bageri & Café som ligger nära oss. Vi köpte så gott matbröd där i förrgår, att man kan knappt tro att det sant, samt danska wienerbröd och bakelser.

Jordgubbsbakelse och kaffe.

I går ville vi inta en kopp kaffe och något gott på plats. Detta känns som riktig semester, cykla i ett plant, vackert landskap, lite kallt var det, men då smakade det ännu bättre med fika.

Fiskaffär i hamnen.

Birgitta inhandlade utsökt goda rökta makrillfiléer i en fiskaffär i hamnen, som vi avnjöt till middag.

Sønderstrand

Sønderstrand ligger nära oss på ställplatsen, bara någon km bort.

Sønderstrand

Det finns inget slut på stranden, den känns oändligt lång. Igår blåste det kallt och var knappa 18 grader.

Vi kommer att återvända hit, men absolut inte till denna helautomatiserade ställplats.

Här kom vi i  söndags eftermiddag från fastlandet.

Jag trodde att det skulle vara en bro över havet, men i stället var det en vägbank rakt över vattnet.

Vi cyklade ut till västerhavet vid Lakolk.

Fina cykelbanor hela vägen ut och helt plan mark. Att bada i havet lockar inte, så långt bort genom sanden. Vi bara beundrade den enorma sandstranden.

Campingplatsen Lakolk.

Vi vill göra en research över om vi vill återvända hit. Denna platsen lockar inte den heller. Dyrt och trångt, fast havet finns bakom kullen.

På platsen där vi är nu, blev jag kallad dum i huvudet, av en dam som borde ha ett annat jobb. Jag frågade bland annat varför vi blev strömlösa klockan tre mitt i natten. Du har för stor bil, du har fyllt på för lite på kontot, är du dum i huvudet eller? svarade hon!

Ett bageri i Danmark lockar mer än mycket annat.

Jag tog inga foton på godsakerna jag inhandlade, för att inte fresta er andra, vi åt upp allt jag köpte i stället.

Orienteringstavla.

Att cykla här var ett rent nöje. Vackert väder, fina cykelbanor och städad trafik.

Äntligen Tyskland

Vi lämnade vår fina slottscamping på lördagsmorgonen, där vi stortrivts sista veckan. Kanske har vi ändå blivit lite mätta nu, av allt det goda i Frankrike. Kanske inte, men det är väldigt långt att resa, ned till södra Frankrike. Nu har vi rest utmed alla kusterna och vi har besökt mycket av inlandet, inte minst i år. Kanske stannar vi i så fall till, på några guldkorn i norra Frankrike ett annat år.

På vägen ned, körde vi över bland annat Köln. Vi upplevde enorma vägarbeten och resan, tog en och en halv dag längre tid än planerat. Därför valde vi att köra över Frankfurt hem, som är bara fyra mil längre väg enligt Google Maps.  Det var så drygt innan vi kom till tyska gränsen, att jag trodde stundtals att vi kört fel.

Aral bränslerappar är ett föredöme.

Före Frankfurt började jag leta efter diesel i riktigt god tid. Det tog flera timmar innan vi hittade denna tapp och då hade jag fyllt på reservdunken. Leta efter ARAL tappar, de är verkligen bra. För första gången i sommar, kunde jag tanka fullt utan kreditkortspärrar, samt betala när jag tankat klart.. Enkelt att komma in och ut. En Shell tapp i Frankrike, kan ta en kvart, att komma ut från, genom körning i alla chikaner ut. Helt Otroligt Sanslöst Dumt!

Birgitta tar över ratten.

En felaktig inställning av min GPS, gjorde att den ville ha in oss i ”Stadsmitte” i Frankfurt. Det tog en stund innan vi kom på rätt spår igen. Jag vaknade med huvudvärk och den blev inte bättre av denna fadäs.

Vill du köra? sa jag till Birgitta, som inte kört nya bilen ännu. Hon körde sedan ett tjugotal mil, genom bland annat Kasselbackarna. Birgitta körde aldrig vår förra Kabe med luftfjädringen, för den stod ju mest på verkstad. Hon tyckte nya bilen gungade mycket, men ack så smidig att köra.

Nattparkering strax norr om Göttingen

Resan ned körde vi mitt i veckan. De sista två långresorna hem, har vi kör i veckoslutet. Lite, lite mindre med tradare, men ändå mycket trafik. Som vanligt sover vi hos de stora pojkarna med hängslebyxor.

Orienteringstavla.

Målet var att vi skulle ha kommit till en ställplats på ett hotell, fyra mil norr om Hannover, där det även serveras en utsökt frukostbuffé på hotellet när man vaknat. Det hade blivit 1050 km att köra och det blev för mycket för oss, efter felnavigeringen i Frankfurt. Nu har vi ändå nästan 500 km kvar, till Sør Jyllands västkust, där vi planerat att stanna till och se lite solnedgångar, vid västerhavet under några dagar.

 Compléte (fullsatt)

I det bruna till synes fula huset ligger en 1:a klassens restaurang.

Vem tror mig om jag skriver, att här ligger en restaurang, med absolut högsta betyg? Restaurang La Halte Nautique. Fägelvägen ligger den några hundra meter från campingen. Däremot måste man gå en omväg, för att komma dit, på grund av stångsel och vattendrag.

Fult och tråkigt som alla andra stenhus

Fult och tråkigt som alla andra stenhus, dessutom skräpiga uthus.

Foto från vårt förra titta in besök.

Lägg märke till stolarna av ”glas”.

Då drack vi en öl på terassen.

Vi sa alla samma sak, hit måste vi gå tillbaka. Det gjorde vi igår på fredagskvällen. Vi möttes av compléte (fullsatt). Hela altan var uppdukad till kanske 70- 80 gäster. Jag som ägnat timmar åt att översätta matsedeln.

Slottscampingens restaurang

Vi gick hem till campingens slottsrestaurang. Även den brukar vara fullsatt, fast inte i går kväll. Vi har ätit här ett par gånger tidigare, men menyn är svår att förstå.

Birgitta är färgad av promenaden ned till stranden, i det heta solskenet och värmen ute.

Vi valde som vanligt ett säkert kort, Rumpstek, för att undvika grodlår och sniglar. Inte speciellt mycket mat, fast en riktig köttbit mättar.

Nu har vi siktet inställt på Sør Jylland och rullar norröver…

Birgitta pustar ut i en liten båthamn utmed floden Saóne .

Det blåste rejält nere vid floden, så det blev ingen lång cykeltur idag. Denna hamnen ligger bara några hundra meter bort från campingen.

Själv njuter jag av den mäktiga floden.

Saône stiger vid Vioménil vid foten av Faucilles klippa i Vogesna i en höjd av 392 meter och flyter in i Rhône i Lyon vid en höjd av 158 meter. Dess längd är 480 kilometer (300 mi). ^[2] Dess största bifloder är Doubs ; Uppströms om att ta emot Doubs i Verdun-sur-le-Doubs i Saône-et-Loire kallas Saône ”Petite Saône” (mindre Saône), vilket speglar Doubs stora bidrag till Saône. Faktum är att Doubs genomsnittliga årliga flödeshastighet är något starkare än den för Petite Saône, 175 kubikmeter per sekund (6 200 cu ft / s) jämfört med 160 kubikmeter per sekund (5 700 cu ft / s); vissa hävdar att det faktiskt är Saône som flyter in i Doubs. Saône har emellertid en väsentligt större vattendel än Doubs, vid 11 500 kvadratkilometer (4400 kvm) mot 7.500 kvadratkilometer (2900 kvm).

Vid 30 000 kvadratkilometer har Saône den största vattendomen i någon fransk flod som inte strömmar direkt i havet och täcker ungefär 1/18 av storstadsregionen Frankrike .

En trappa upp från hamnen ligger en förstklassig restaurang.

119 km till Lyon stå det på väggen, Gigny är orten här, Barrage översätts dammen.

Det gick inte att motstå en kall öl med den utsikten.

När Birgitta och jag sitter här och njuter, kommer även Micke och Gunilla gående. Inte de heller, kunde motstå en öl med denna utsikten.

Måste vi inte gå tillbaka hit?

Lite ruffigt i hamnen, lite ruffiga hus runt omkring, men sedan en jättefin restaurang.

Ett stor lastpråm kommer medan vi sitter där.

Vad mycket man får se från en tvåhjuling. Här kommer en stor lastprom i bra fart.

Promenad utanför campingen.

Vi gick en promenad igår utanför camping inhägnaden. Jag ville se den stora floden Saóne, som svämmade över för några år sedan. Då dränkte den nästan hela campingen.

Jag ville se den stora floden Saóne

Bara ett stenkast utanför campingen flyter denna stora flod fram. Det blir nog en cykeltur utefter floden. På kartan ser det ut att finnas cykelväg ända ned till Lyon, 120 km bort.

”Campingens maskiner”

Jag gillar traktorer och lantbruksmaskiner. Själv kanske jag köper en BM 230 Viktor, en IH, eller i värsta fall en Massey Ferguson, någon gång i framtiden. Tänk vad skönt att ha när snön vräker ned.

”Campingens maskiner”

Det behövs kraftfulla maskiner till ”Slottets odlingar”.

Ett trevligt besök från Sverige.

I Marbella såg vi en svenskregistrerad bil vid ett tillfälle. I Frankrikes sydöstra hörn, på gränsen till Spanien, kom en svensk familj in på campingen och vi fick en pratstund. För övrigt ser vi, eller möter vi inga svenskar här nere i juni månad. Camping Rubicone, Italien, inte inräknad. Vi har rest i Sydeuropa, varje sommar utom en, sedan 2001.

Därför var det extra roligt att få en pratstund, med Gunilla & Micke med bloggen, Våra Husbilsresor. Tack vänner att ni kom, stannade till och pratade. Kvällen bara försvann. Ha en fortsatt trevlig resa söderut. Själva fortsätter vi norrut i veckoslutet.