Matts Torebring

Sent fredag kväll kom vi i väg. Målet var att se om våren kommit längre söder över än hemma i skogarna i Småland. Och så har jag haft en längtan till Friden i Kivik, för att äta Sveriges godaste pizza (Världens godaste skrev någon på en blogg). Sagt och gjort och så här vackert var det när vi drog upp rullgardinen på morgonen i hamnen i Kivik.

Med på resan var vår nya Honda. Vi har aldrig provat innan att åka 2 på den. Nu med smala enkelriktade gator kändes det som gjort för premiärtur med Birgitta där bak. Först kändes det lite obekvämt, jag blir genomsvett, sa Birgitta. Efter en liten sväng i Kivik, körde vi ut till Mellby, där Friden ligger, c:a 4 km bort. I em åker vi tillbaka dit på Hondan. Det sägs att sommartid måste man boka bord 4 veckor före. Det ska bli spännande. Vi vet nu att det ligger på en lantgård vid vägens ända.

Sedan var vi hos vår leverantör, Kiviks Musteri, och sedan blev det ett par stora Mariabakelser till middagskaffet. Birgitta tyckte efteråt att det var roligt att åka MC. Ryggsäcken var kvar hemma och med packboxen full av kamera- handväska blev inköpen begränsade.

Här ligger Friden, en liten f.d. liten bonddgård skulle jag tro. Våran Honda står innanför staketet i trädgården. Läs mer och hitta hitta dit på www.friden.nu

Gissa om den var god… pizzabotten var så lövtunn som när man bryter sönder ett torrt löv och dessutom bara handpillade räkor, underbart gott!

Det var inte busenkelt att montera, sa Kjell på Bil & Mekanteknik, om AL-KO´s MC- ställ. Men nu är vi hemma igen på våran egen Ställplats på Skogsgatan. I morgon fredag em. drar vi till Kivik i Skåne för att se om våren kommit längre än i Smålands mörka skogar.

Jag var rädd att det skulle vara lågt, som en Kabe säljare sagt till en kund, ”montera inte detta på en Kabe 880, det kommer att skrapa i backen vid ombordkörning på båtfärjor”. Problemet var istället att det var högt så man får ta i för att rulla upp Hondan. Nu är vi redo för nya upptäkter.

En restaurangägare här vid torget i Gränna berättade för mig hur han gick ut på altan till restaurangen en eftermiddag efter det att sommarruschen var över. Han såg inte en enda bil, det enda han såg var prästen som kom och gick i svart kappa. Då utbrast han för sig själv, ”Nu har Digerdöden kommit till Gränna.

Riktigt så folktomt var det inte denna första lördag i april 2011. Säkert hälften av butikerna har dock inte öppnat än. På stora hamnparkeringen var t.o.m. toaletterna stängda. Jag förstår inte hur de tänker. Alla vi som har husbilar är ute och rullar, har man inte fattat än, att vi finns och gynnar handeln när vi stannar till. Kommunala förvaltningar verkar leva i gamla drömmar.

Brahe Hus är en av våra favoritrastplatser. Det skulle bli sol och mer än + 15 grader, så denna helg, kom stolar och bord samt även snöskyffel med för säkerhetsskull. Men vilken grå dag det blev, ingen sol i sikte. Vi har i alla fall tänkt premiärgrilla ute i em. Denna vackra och så utnyttjade rastplats med fina asfalterade gångvägar mellan alla bord. Men det går inte att gå en meter utan uppsikt. Hundbajs så långt ögat når. Usch vad ledsen jag blir.

Jag hade hoppats på att finna lite vårblommor att fota i Gränna, men icke. Krukan på bilden är en mini mini kruka köpt på Husvags Svensson i Lidköping förra helgen. Nu pryder den bordet i husbilen.

Äntligen grillpremiär. Denna gång vid Brahe Hus. Gissa om det smakade gott.

Bakom trädtopparna där vi står parkerade, snurrar den eviga kraften. Väl medveten om att så många ogillar dem, men det gör inte jag. Inget avfall, ingen nedsmutsning, bara ren grön el.

… sa grannen, ”ni jobbar och sliter ute och inne och så kommer fredag kväll och då lämnar ni allting och bara far iväg”. Visst har han rätt, det är så vi kopplar av från ett hektiskt företagarliv. Denna fredag kväll har vi parkerat vid Västgöte Rastplats, strax utanför Habo. Ingen bra rastplats att sova på då det lutar åt alla håll, men vacker utsikt över Vättern. Målet i morgon lördag är Scandinavian Foto i Bankeryd. Vi har sms´at våra vänner Inger och Göran i Bankeryd, som vi inte träffaat sedan husvagnstiden, det vore kul om de är hemma, annars åker vi vidare till Hjo.

När Inger & Göran inte svarade, körde vi till Mullsjö och bjöd vår gode vän Sven på kaffe och tårta. Han blev änkeman för en kort tid sedan. Med ett nytt teleobjektiv på kameran var det sedan naturligtvis roligt att besöka Trandansen i Falköping.

Tack & adjö sa hon, och vände rumpan till. Lite kul att läsa om detta på nätet, ”en gång och aldrig mer åker jag dit” eller ”det är ett absolut måste varje år”.

Jag fattar bara inte hur man kan räkna dem alla, eller hur tranorna hittar hit varje år.

Lika bra vi kör in till Lidköping, vi är ju så nära, och lite smått hungriga. Det blev Wok House på Källaregatan med en kycklingsoppa till förrätt.

Så kom Wokbiffen in. Aldrig någonsin har jag ätit ute och fått så mycket mat. Inte konstigt att 10- 20 personer stod i kö för att hämta mat eller äta på plats. En portion hade räckt gott och väl för två och dessutom bara 320:- för 2 soppa, 2 wokbiff och 2 lättöl.

Vårt älskade Rådhuscafé på torget i Lidköping. Nu var det så kallt och blåsigt idag att det blev till att bilen ända fram.

Inte konstigt att vägen hemma säger, ”En i taget”. Man måste njuta när man är ute och reser. Samtidigt tränar jag på mitt nyinköpta objektiv. Jag gick så långt bort jag kunde inne i Rådhuscaféet, men Birgitta kom inte med ändå. Kortet är taget på 6- 7 meters avstånd.

Döm om min förvåning när jag gläntade på rullgardinen denna fredag morgon. Mer än 30 cm ny blötsnö hade kommit under natten. Snabbt rensades garageinfarten med snöslungan. När vi backade ut vår bil i den oplogade gatan kom vi inte ur fläcken, så mycket snö hade vräkt ned. Åka till Böda Hamn på Öland, som vi pratat om, är nog inte att tänka på. Så blev det mildväder under dagen och gator och vägar blev ganska rena. Vi gav oss iväg vid femtiden…

När vi parkerade på Böda Hamns ställplats vid halv nio tiden var det i alla fall måttligt med snö. Vi möttes av en otroligt trevlig, vänlig och pratsam ”Ställplatsvärd” som inkasserade avgiften. ”Jag är initiativtagaren till detta”, sa han. ”Nu har jag fått skottpengar på mig från alla håll, nu senast även från Hotell & Restaurang”. Detta är inte klokt, sa jag, vi kommer att stötta dig från alla håll i positiv riktning. Nu måste vi driva på, för att få behålla vår frihet. Ni som har tid i Husbilsklubben, agera och gå upp till kamp. Tillsammans är vi starka.

Jag har aldrig varit på Öland under vinterhalvåret. Jag väntade mig inget öppet vatten utan bara is. Men så var det inte. I morgon lördag har det utlovats en stor sol, det ser vi fram emot.

Vi vaknar upp till en fantastisk lördagsmorgon. Jag kunde inte drömma om att havet var så öppet vatten redan. Detta snödjup känns precis lagom.

Det är första gången vi bor i Böda Hamn. Detta var riktigt bra och vi kommer att återvända många gånger.

Våra vänner Anita & Håkan, från Aneby, som har byggt sin sommarstuga bara ett par km bort, var just på Öland denna helgen och kom över och hälsade på oss. Vad roligt att ha vänner lite varstans

Den 19 mars passerar månen jorden på ett avstånd av 365 578 kilometer, vilket den inte gjort på två decennier.

Månen kom snabbt upp från horisonten.

Men bara standardobjektiv och stativet liggandes hemma, blev det inte bättre än så här.

Så här nära var den i Böda Hamn på Öland.

Jag vaknade vid halv nio tiden söndag morgon. Jag drog upp rullgarden och tittade ut. En minut senare tog jag denna bild sittande i min säng. Kan man vakna mer ljuvligt?

Vi kom inte längre än till Borgholm på väg hem. Vi hade får smak av våren och tänkte fika ute, men vinden var lite kall. Vi köpte karrékotletter och tänkte grilla vid nästa stopp. Vi körde hem och grillar i utegrillen, men ack i alla denna snö, det blev grillpannan på spisen.

Kalmarsund var ganska fruset ännu. För oss var det första gången att se is från Ölandsbron.

För första gången i hela mitt liv sitter jag på en motorcykel som förare. Pratade i går med min bror Egon, som hade en Jawa 250 cc när han var ung. Kommer du inte ihåg sa Egon, när vi var ute och åkte en gång och du satt där bak och frös. Ett litet dunkelt minne finns, men ganska svagt. Denna premiärtur var busroligt, även om det inte var vårvärme och på gränsen isfria vägar på ett par ställen.

Det blev en runda över Ralingsås, Frinnaryd, Hullaryd, Lommaryd och ett stopp hos vänner i Aneby som skrattade gott åt mig. Drygt tre mil blev det. Min slalomdress funkade bra i kylan. Ögonen rann så jag såg knappast. Kanske måste det bli ett par extra glasögon.

Idag när jag cyklade till jobbet var sista isfläckarna i stort sett borta på kommunens gator. Efter en förmiddags arbete kunde jag tvätta båda våra bilar. Husbilen känns som ny igen efter att vinterns äventyr är borttvättade.

Husvagn- & Husbilsblubb Gemenskap samlades denna helg till vintertrtäff på Hjortsbergagården utanför Alvesta. Vi kom dit sent fredag kväll och allt var mörkt och svart. När vi drog upp gardinerna visade det sig vara en fantastiskt vacker plats. Vi hann med att gå en timma innan samlingen började kl. 14.

Det var nästan vår i luften när vi gick strandpromenaden utefter sjön.

Sjön är bara en 1,5 meter djup och är säkert bottenfrusen vid detta laget.

Vi serverades kaffe med en riktigt god semla, vi hade tipspromenad med otroligt svåra frågor, vi fick höra ett av krigsbarnen från Karelen berätta om sitt liv, vi serverades en riktig festmiddag, musik och underhållning, en  god andaktsstund och alla sist kaffe och bakelse. Totalt var vi 85 personer som samlades. Vi var bara 2 familjer som åkte husbil, alla andra körde hem. Tack alla vänner för en riktigt trevlig gemenskaps dag och Tack alla ni som jobbat med denna träff.

På MC Mässan hos MC Guiden i Vetlanda idag, blev vi första kund på plan att köpa vår nya Scooter. Det var sista maskinen av 2010 års modell, vilket gjorde att vi slog till direkt. Det känns så otroligt roligt. Nu hoppas vi få njuta ännu mera av våra resor ute i Europa. Tala om att jag längtar till snöfriavägar nu. Den är fotväxlad + automat och har fotbroms, vilket är ett stort plus. Otroliga 60 miljoner tillverkade och 5 års garanti känns tryggt. Nu har vi utrustat oss med hjälmar, lastbox, pakethållare och ett riktigt kättinglås. Blir det vår i naturen snart nu?

Jag har köpt 2 st nya husbilar av marknadens dyrare bilar. Ingen av dem har haft en temperaturgivare i cockpit som visar ute tempen när man kör. När jag konfronterat Kabe med detta får jag detta dumma svar: ”Du skulle ha valt automatlåda, då hade du fått en tuffare ratt och utomhusgivare till panelen”. Helt otroligt dumt! Säljaren skrämde mig dessutom från att välja automatlåda. Det kan många gånger vara riktigt trafikfarligt att inte veta ute temp när det närmar sig nollstrecket. Det är inte enkelt att komma ut med kablar för en utegivare, för oss som inte skruvar i bilarna. Nu har jag inhandlat en innetermometer med utesensor.

Men var ska den sitta för att vara skyddad och inte ta emot värme från motorn? Ja där uppe på taket sitter den, utomhusgivaren nu. Ganska diskret och skyddat.