Matts Torebring

Vi hittar ett nytt varuhus i Le Croisic.

All energi i går, gick åt att hitta cykelverkstad, som kunde laga min punktering. En matvarubutik kommer vi att cykla förbi tänkte vi. Trots att vi var ute i två timmar hittade vi ingen. När vi kom hem googlade jag och såg, att om vi fortsatt ett par hundra meter till, när vi vek av till cykelverkstaden, hade vi kommit hit. Det blev en ny liten cykeltur på ett par tre km.

Återigen ett mäktig matavdelning i en stor butik.

Campingbutikerna hittills i år, har bara haft bröd, mjölk, vin och lite kex. Då måste man komma till en riktig matbutik. Här fanns massor av bra paketerat kött, pålägg, ost samt manuell chark, fisk och ost.

Återigen blev det fest på färska räkor, från fisk & skaldjursavdelningen.

Krabba har vi inte lärt oss att tycka om. Vi skall göra ett nytt försök när vi kommer hem, tillsammans med våra vänner, som älskar att äta krabba.

Fisk av alla sorter.

Så välfyllt kylskåp som vi haft i år har vi aldrig haft. Detta tack vare tre riktigt stora varuhus.

Suis-je stupide ?

Har jag blivit dum i huvudet? (Suis-je stupide). När vi skulle logga in på wifi, på vår campingplats i tisdags em, kom denna bild upp (utan min text naturligtvis). Det tog två timmar för mig att kunna logga in. Jag fick fråga två gånger på min engelska och så fick jag svar på deras fransk/engelska.

Är detta logiskt eller har jag blivit dum i huvudet på semestern? Numret jag skrivit in står på min ”wifi biljett”. På min login står torebring 1, (ändra till matts) på Birgittas står ingenting. matts måste skrivas med gemener. (andra raden är redan ifylld, men skall ändras till numret på min biljett) Den tredje raden skall inget fyllas i. (Sista raden godkänn i vanlig ordning) När jag väl förstått, att det skulle vara så, var det inga problem längre.

Idag faller några regndroppar ute och det är bara runt 20 grader ute. Det lättar nog på vid lunch.

Karta över vår plats där vi bor.

Vi har bara ett par hundra meter till havet och vi har i stort sett varit runt på halvön nu. Igår gick vi fem km trots att Birgitta inte gillar att gå.

Detta mötte oss igår vid infarten till campingen.

Vattenlandskapet på Camping L´Ocean, ligger ute på en halvö nära Le Croisic. Det är enormt stort och det måste vara ett paradis, för de som är lite mindre än oss.

Stranden var inte den vi drömt om.

Det finns stora sandstränder längre bort, men jag är osäker på hur man kommer dit. De ligger på andra sidan vattnet.

Mycket tång och svarta klippor, men lite sandstrand finns.

Vassa klippavsatser hela vägen utmed havet.

Här hängde det på cm att vi kom fram med husbilen igår.

Här var det trångaste passaget, vi hade att passera igår med husbilen, i en skarp vänstersväng.

Vi har hittat till den efterlängtade cykelverkstaden.

Jag fick en bristfällig karta i receptionen igår. Med den och med Google Maps, hittade jag till denna cykelverkstaden, för att få min punktering lagad på min cykel. Det såg mörkt ut därinne när vi kom, men dörren öppnade sig till min stora glädje. Inte ett enda ord engelska kunde han, men förstod mitt problem. Han var mycket vänlig och gick ut och hämtade Birgittas cykel på gatan och ställde in i butiken och pekade på klockan tolv. Återigen en trevlig fransman.

Cykeln är på verkstad längre fram på gatan.

Vi körde denna gatan igår, fast på andra sidan huset, på grund av att den var enkelriktad. Nu pustar jag ut efter tre km vandrande med cykeln i hand. Hade det varit stängt hade jag fått gå hem igen.

Jag beställer två Cafe Americana och två  kallt vatten. Hon förstod inte vad jag menade med ”cold water”,  då jag var ganska törstig i värmen. En person som som hörde samtalet mellan oss, gick fram till kassan och förklarade att jag önska kallt vatten att dricka, fast på franska.

Cykelreparatören.

Jag kunde inte känna att jag hade slang inuti i mitt däck, men så var det i alla fall. Han visade mig att slangen hade spruckit och då hjälper inga punkteringsfria däck i världen. Jag tog i hand och sa: Merci & bockade, Merci & bockade, Merci & bockade. Kostnad endast 13, 50 €.

Mme Torebring.

Fru Torebring på en gågata i sta´n.

Hamn & turiststråk i Le Croisic.

Restaurang efter restaurang & ölcafé efter ölcafé.

Nu har vi varit runt i stort sett hela halvön, vi har letat efter Food Market i flera timmar, utan att hitta ännu. Fortsättning följer…

Punktering bakhjul.

Idag hade vi bestämt, att cykla in till sta´n, bara för att se, om vi kunde hitta ett konditori för att fika. När vi kommer in till Matignon, känner jag på en gång, att bakdäcket tappat luften. Det händer utanför en bilverkstad och jag frågar en kille på verkstaden, om han vet om en cykelverkstad. Det visar sig att den ligger bara 150 meter bort. När jag kommer fram till dörren står det VACATION.

Vi går upp till centrum, där jag tidigare sett att det finns Turistinformation. Där inne sitter en  Supervänlig dam, hon följer med mig ut på gatan och tittar på min cykel. Ur hyllorna plockar hon fram, en förpackning med en stor fotpump. Men pump hade jag innan. Hon letar vidare och kommer ut med ett reparationsset för cykelslang. Jag har slanglöst och måste tacka nej. Säg inte att fransmän är otrevliga.

Det är 26 grader varmt, klarblå himmel och bara 4- 5 km hem, det är bara att börja gå. Skönt med en promenad också. När vi köpte cyklarna stod det i reklamen att det var ”punkteringsfria” däck. Men allt kan hända och är det bara så små problem som detta, är det inget att bry sig om. Till sanningen hör att vägarna varit fulla av sylvassa stenkorn.

I morgon tisdag lämnar vi denna plats och far vidare till Camping de L´Ocean, Le Croisic. Detta blir det sista slottet vid kusten innan vi styr norröver igen. Det blir ett slott till i nordöstra Frankrike och sedan ett industribesök i södra Tyskland. Där skall vi besöka, en ny porslinsleverantör till oss i företaget hemma.

Idag ville vi se havet igen.

Vi förvånades över all trafik på vägen, när vi kom fram, förstår vi att alla andra hade samma mål som vi.

Vi lämnar livet innanför denna gigantiska Thuja ”häck”.

På norrsidan omgärdas Camping Chateau de Galinée, Bretagne, France, av denna gigantiska Thuja ”häck”

Vi bor ett litet stenkast ifrån den.

Nästan ogenomtränglig, men det finns portar att cykla ut.

Vi cyklar mot denna plats.

Vi kommer till den första beachen och tycker den är imponerande.

Jag går i vattnet till knäna och tycker det är ljummet som badvatten, men var är allt folket, kanske lunchtime?

Vilken strand, men var är folket?

Gott om rastplatser att stanna på.

Vi cyklar ett stycke till.

Vi kommer till rena picnic platsen.

Våra nya elyklar förgyller vår semester, vilken plats vi hittar.

En ny beach, norr om vår utsiktsplatå.

Inramningen med träden, kunde den vara bättre?

Ett minnesmonument.

Troligtvis ett krigsminne.

Så fantastiskt vackert vid detta världshav Atlanten.

Ett felsteg här och havet nästa, ned för stupet i värsta fall.

Det är ebb och vattnet kommer nog snart in.

Dags för lunch på balkongen i villan till vänster?

Hela den långa beachen.

Vi visste inget om denna plats, vi hade bara tur att hitta detta. Foto okänd Fransman.

Mycket rosor är överblommade, men det finns knoppar kvar ännu.

Vackra blommor i massor, men kan inte namnet.

Vacker men kan inte namnet.

En av många tusentals rosor som inte blommat över.

En jätteros som är nästan överblommad.

Finns lite vackra rosor här och där.

En stor buske översållad av dessa blommor

Så mycket rosor, men få är vackra.

Jag började intressera mig för foto för några få år sedan. I sommar har jag läst fyra böcker av Scott Kelby, ”Foto med Digitalkamera”, totalt över 900 sidor. En julklapp av familjen. Jag kommer aldrig att kunna ta till mig allt detta, som står i dessa böcker. Lite tips och råd här och där blir det. Jag har en enkel kamera, en Canon EOS 500 D och ett favoritobjektiv som är mer än dubbelt så dyrt, ett Canon 24-105 1:4. Detta harmonierar inte fullt ut med kameran, så det blir nog ett kamerahus till så småningom, samt ett allroundobjektiv Canon 18-200. I kväll testade jag med att montera på en Canon konverter EF 12. Jag missade att ta med stativet ut i kväll och det blåste lite för mycket, så skärpan kunde varit bättre.

Bilderna är tagna på vår Camping Chateau Galinée, Bretagne in France.

Vi trodde i vår enfald att detta var en gång- & cykelväg till havet.

En smal väg, ofta bara ett par tre meter bred, viker av mot norr utanför vår camping. Utan att kolla på Google Maps innan, trodde vi att detta var en cykelväg till havet. Visst hade vi kommit till havet om vi hade fortsatt.

Om vi hade fortsatt var vi halvvägs till havet.

Vi var snart på samma plats, som vi var på igår när vi handlade, fast nu kom vi direkt in i centrum.

Vi vände tillbaka när vi kom till centrum.

Vi var inte hungriga efter en rejäl frukost, med färska jordgubbar & mjölk, en nybakad baguett, kokt skinka, juice, te och en god fransk ost. Dessutom hade vi halva jordgubbstårtan kvar från midsommarafton, hemma i kylskåpet. Vi åker hem och fikar, jag kollar kartan på Google, så cyklar vi iväg igen sedan…. sa jag.

Vi fikade, pumpade cykeldäcken lite extra, med tanke på alla matinköp vi gör och eventuella överlass. Batterierna sattes på laddning, då vi hade bara en ”pinne” kvar på dem. Nu har laddningen varit på i 4,5 timma och bara ett batteri är klart. Birgittas är alltid klart lite snabbare, kanske beroende på att hon är betydligt lättare än jag och kräver mindre ström när hon cyklar.

Nu passade vi på att ladda batterierna själva också. Jag har läst i en av mina många böcker, sovit en god stund i solstolen och det samma har Birgitta gjort. Detta måste väl kallas att, ”ladda batterierna”. Pappa hade nog sagt på sin småländska bonddialekt: ”Har du ta´t hälit ida?” (Har du tagit helgledigt idag?)

I morgon skall vi cykla till havet, fast då har jag sett ut en ny väg. Återigen, vad vi är glada över våra elcyklar. Vi bara blåser förbi en hel familj som är ute och cyklar. Jag var lite orolig i början för Birgitta, hon har aldrig kört med 27 växlar och aldrig kört utan fotbroms tidigare. Det har inte varit det minsta lilla problem för henne och hon susar fram på högsta växeln, men har även varit nere på lägsta växel i en brant uppförsbacke. Hemma under markisen har vi haft strålande solsken, med risk för brännskador och runt    + 25 grader.

Vi kom hit till Camping Chateau Galinée i Bretagne igår.

Detta är det 5:e slottet vi intar i Frankrike, Camping Chateau Galinée, Bretagne. Alla som vi besökt, ligger ute på landsbygden, omgivna av en härlig grönska och stora slottsträdgårdar. Det är fyra stjärnor på skylten, men i år är campingen femstjärnig.

Vi gick till restaurangen i går kväll och började med en starter.

En riktigt exellent och god grönsallad med pocherade ägg och bacon.

Jag bjöd Birgitta på musslor hon väntat på så länge.

Birgitta har önskat att få äta musslor. Jag avstod för att i stället äta en bit lax.

Denna poolen är 2,10 djup så kanske jag tar en simtur  lite senare.

Mycket rosor som är överblommade, men inte denna.

Detta är nog den största ros jag sett, säkert minst 15 cm i diameter.

Homme är servicebyggnad för herrar. (Femme damer)

På insidan.

Tvätta händerna!

Diskavdelningen.

Blommor utanför servicehusen.

Vi letade mataffär på nätet och vi frågade fransmän men fick inget bra svar.

Fransmän utanför campingen kan sällan engelska, och när vi frågar efter Food Market, förstår de nog inte vad vi menar. Vi valde att cykla åt vänster, i stället för åt höger vid stora vägen. Efter en stund var vi här. Vilket varuhus vi mötte !

Fisk- & skaldjuravdelningen.

Småfisk nästan mindre än handens fingrar.

Mera skaldjur.

8,90 €/ kg för färska räkor & 5 € extra, för foto sa denna glade man.

Denna trevlige man pratade engelska och det gick att skoja lite med honom. 8,90 kg för färska räkor och vi köpte 6 hg.

En liten del av köttavdelningen.

En del av yoghurt avdelningen.

16 kassor vid utgången.

Jätteglada kan vi cykla hem igen.

Så här mycket mat rymdes i våra cykelväskor.

Matjesill finns i kylskåpet importerad hit från Sverige. Vi saknade bara potatis och jordgubbar. Vi fick med oss så mycket mera gott hem. Jordgubbar, bönor, jordgubbstårta, tomater, gräslök, yoghurt, färska räkor, grädde, karrékotletter, grillkorvar, mjölk, en flaska cider från Bretagne, choklad doppade kex och en stor påse potatis.

Så köpte vi tre vykort i en annan kassa och talade om att vi önskade ” three stamps” och pekade på rutan för frimärke. Det tog en lång stund innan damen fattade vad vi menade och jag tror det blev fel frimärke i alla fall.

Endast 5,40 € för denna stora jordgubbstårta

Vi har 26 grader varmt i skuggan, en molnfri himmel, vi är så tacksamma för livet vi får leva och att bara få njuta av allt det goda.

Vår lilla cykeltur idag.

Les Castel Camping in France, är nog bland det absolut bästa att bo på, inom allt vad camping heter. Men utan cyklar blir det säkert tråkigt. Våra nya elcyklar gör boendet till rena drömmen. Idag blev det bara en 10 km tur och retur.