Matts Torebring

Morgonkaffe ute på ställplatsen på Lammet & Grisen, klockan halv åtta söndag morgon.

Alla måste gå förbi oss, men ingen säger något.

Idag har jag slutat att heja på alla husbilar. Heja när man sitter i en husbil går bra, men gå in i din mussla när du stannar. Alla här gick förbi oss, men ingen sa något, bara någon enstaka hejade. Jag har jättesvårt att vara tyst, men man måste heja först för att kunna prata vidare. Inte ens ett hej, så nu hejar jag inte på vägen heller, (om det inte är en Kabe, eller bloggvän förståss)

Så mycket besökare här på Lammet & Grisen har vi inte sett tidigare.

Vi satt vid bordsändan på ett långbord i restaurangen. Vilka trevliga familjer (i 30- årsåldern), vi fått som grannar, tänkte jag flera gånger. De kom in med två minst sagt jättelass med mat, så då tänkte jag, de är lastbilschaufförer, men det var fel. Så sa den ene av grabbarna, ”Jag tar frontlastaren och kommer ned och hjälper dig”. Då kunde jag inte vara tyst längre, ”Jag är nog den ende här inne, som vet vad en frontlastare är”, sa jag. Ja vi är bönder och bor på landet, söder om Kalmar. Jag ser det sa jag, ni verkade så skötsamma och trevliga. Så var snacket igång om priser på kött & fläsk och mycket mer.

I stenröret intill oss växer dessa bär, men vad heter de?

Vi måste åka tillbaka i vår till Öland och fara runt med våra cyklar. Det finns så mycket växter i dikesrenarna överallt. Vår gode vän och medarbetare, Christer  talade om att, de röda bären och den blå blomman nedan  hör ihop, Besksöta som är en potatissläkting.

En liten blomma som knappt inte syns i stenröset, hör ihop med bären bilden ovan.

På kvällen rullar dessa ihop sig.

På dagen ser de ut så här och är full av insekter.

Den vita blomman är troligtvis en Ammi Majus = Slöjsilja. Ganska ovanlig som vildväxande.

En skål härliga jordgubbar inköpta i Löttorp.

Förra året stod en gammal man och sålde i Köpingsvik och vi stannade och köpte. Han stod kvar i år också, men vi körde förbi, för han såg inte trevlig ut. I stället köpte vi på infarten till Löttorp, de mest underbara jordgubbar och med Jätteråge på paketet.

På varje ”200 meter” finns ett ”Loppis”

Det jag inte gillar på Öland är att i varje gammal vedbod och skjul, finns en outlet eller ett loppis. Jag har aldrig stannat och handlat något förrän idag. I Löttorp skulle jag parkera husbilen och där fanns gott om plats utanför ”Löttorps Boa Loppis”. Så jag tittade in genom dörren och bad om ursäkt för att jag parkerat på deras parkering. Precis innanför dörren stod denna hatthylla, i nyskick för endast 200:-. Tack Löttorps Boa för en god affär. Jag har varit i flera butiker och letat, utan att finna det jag sökt. En enkel klädhylla till våra medarbetare på logistik. När de blir för varma, läggs gärna tröjan på en pall, vilket jag ogillar.

Plats nr 13 på Löttorps Camping.

Denna plats, längst upp i hörnet på Löttorps Camping, hade vi i cirka 12- 15 år som vår sässongsplats. Det hände att vi kom så sent, som halv tre på natten, efter jobbet en fredagskväll och gick in och la oss att sov i husvagnen här.

Plats nr 13 på Löttorps Camping.

Ingen enkel plats att parkera på med en jättestor husvagn som vi hade då. Precis framför draget är en stor stenmur.

Vår utsikt under nästan alla år på Löttorps Camping.

Helt ofattbart i dag, att vi kunde bo så här under 26 somrar i rad.

Här inne har vi varit på 100- tals tältmöten.

Här växte våra barn upp i en kristen miljö, utan droger och alkohol. Vi själva kopplade av, till olika sångare och talare i tältet.

Förr var hela detta gärde camping. Nu odlas det spannmål.

Här cirklade vi fram till tältet bland alla husvagnar, nu är det avstängt.

Nybyggt lekland för barn och nytt för året på Löttorps Camping.

Strax intill det röda huset tittade vi på en sommarstuga.

Tänk alla bloggvänner om vi köpt sommarstuga på Öland, vilket tråkigt liv det hade blivit av detta.

Restaurang Sjöstugan i Byxelkrok, ett ställe vi åter kom till.

Vi åt mat här inne en Mors Dag. Jag berömde kocken och sa, ”Vilken god mat och vilken service, så här brukar det inte vara när vi varit här i juli månad”. ”Under juli är det utfodring, det är nu det är roligt att jobba” svarade kocken.

I Byxelkrok, där har vi sovit många gånger med husbilen.

Färgeläget i Nabbelund, är nu en stor Jättefin ställplats.

Denna måste jag rekommendera, så tyst, så härligt, grönt gräs eller asfalt, på land eller ute på hamnpiren, parkera var du vill. Toa, dusch, tystnad och en underbar natur.

Naturligtvis fikade vi med bakelser från Bageriet i Böda.

Vår badplats på Öland under alla senare år.

På badpatsen på Löttorps Camping ligger badgästerna som sardiner i en burk. På Lyckesand i Bödabukten, någonting helt annat. Här finns även ett par hundra meter, med ”rumpstek” (textilfritt) på ett naturligt sätt.

Bageriet i Böda, många, många besök här, så även idag.

Orranäsasjöns rastplats.

Resan hem kräver nästan alltid en kafferast, så även idag. Det brukar variera mellan Glasriket i Nybro eller denna rastplats.

Mjölk & Bullar (Wienerpekan från Böda) till eftermiddagsfika.

Detta var ett par tre timmar nostalgi, av totalt 40 år på Öland. Jag har knappt skummat på ytan idag.

Tänk om vi visste hur många hundra gånger vi kört denna vägen?

1974 var första resan till Öland, Niklas var 3 år och Candra var ett år. Vi hade  Simca 1100 Special och drog en Opio husvagn. Målet var att komma till Bröderna Samuelssons Camping på Löttorp. På den tiden var det helsidor i Expressen, om ”Livet” på campingen. Vi ville se hur det var och blev fast, i hela 26 år i rad. Vi försökte få med barnen till Norrland och så vidare, ”Då kan ni åka själva”, var svaret. Senare år hade vi största Öggestorp President husvagn. Stor och tung, som inte gick att rubba för hand, ens på plana garageinfarten hemma. På den tiden körde jag långtradare med släp och att backa in den på de mest konstiga platser, var ingen match för mig. Mycket finns dokumenterat under My Story.  Under 10- talet år stod vi uppställda på campingen hela sommaren, med otaliga resor varje helg

Favorit i repris, Rastplats Glömminge, Öland

Efter att ha kört drygt 20 mil efter jobbet, är det skönt att stanna på första bästa plats på Öland.  Detta är en av de mest underbara rastplatser att stanna på. När vi kommer från söder måste vi köra förbi och vända bilen, för att sedan kunna köra in på rastplatsen.

Ingen trängsel idag på rastplatsen.

Detta är vår favoritruta. Tänk om de har lämnat den tom tills vi kommer. Visst, det var bara att backa in.

Starter.

På Camping Galinée i Frankrike, åt vi detta som starter en kväll i restaurangen, fast då med pocherade ägg. Vi stekte äggen och lade dem på de skurna grönsakerna, samt tärnad bacon till. Helt otroligt makalöst gott och så otroligt enkelt. Vi blev proppmätta med lite ost och kex till.

Bakom oss börjar det skymma över Kalmarsund.

Solen lämnar oss denna dag.

Klockan är nästan 23, snart dax att stänga av tv och sova.

Vår Kabe står här till vänster och bara tv´n lyser upp där inne. Bilden är inte korrigerad, men väldigt svårt att återge allt det som naturen bjuder på. (Jag tog mängder av kort, med olika inställningar, men inget blev riktigt bra)

Solen har gått ett halvt varv och möter oss till en ny dag.

Vi har sovit med öppen taklucka, vaknade efter 7, 5 timma sömn (100 nätter nu, utan mediciner för mig). Klockan är snart tio, vi bara sitter under taket och njuter. En slät kopp kaffe vid åttatiden. Nu är det nog dax att äta frukost. Klockan 17 har vi bokat bord på Lammet & Grisen på Löttorp.

Ps. Birgitta fortsätter att  krya på sig och vi är så glada och tacksamma för livet vi har tillsammans, hemma, på jobbet och i husbilen. Kan man må bättre än så här?