Jag har två Paradis äppelträd, så totalt fulla av blomknoppar. Kanske var det bra att det blev lite svalare, annars hade de säkert blommat över, på en enda dag. Nu hinner vi se förändringarna i naturen.
Det finns även två styck Purapelträd i vår trädgård. Dessa är vackra i sitt lövverk. En tulpanknopp fick komma med, trots att jag fotade dem häromdagen.
Det sista av den gamla veden brinner upp.
För en vecka sedan hade vi högsommarvärme. I lördags satt vi i lä vid husbilen och var rädda för, att bränna oss mera av solens strålar. När vi kom hem från Kosta igår, var det bara 13- 14 grader inne och riktigt kallt. Innan vi for hade jag felaktigt stängt av vår värmepump. Den skall gå hela tiden fick jag reda på idag, men man kan sänka temperaturen så lågt man vill.
Birgitta läste instruktionsboken, jag snurrade och tryckte på knappar. Men ingen värme kom ut från pumpen. Vi eldade i öppna spisen, vi hade elfläkt på hela natten, men ändå var tandcremen stel idag på morgonen. Vi hade ett kraftigt åskväder och strömavbrott två gånger i fredags eftermiddag. Det bör vara den troliga orsaken till att ett kretskort gått sönder i värmepumpen.
Men inget ont utan att det har något gott med sig. I brasan brinner nu sista veden från reparation och nybyggnad hemma och på jobbet, under de sista tolv åren. Stackars Birgitta har sugit upp en hel hink med spik ur askan. Nu är det slut med det! Nu har jag bara min jättefina vedflo kvar, cirka 45 m3 fin ved!
Ute temperaturen idag har inte varit över +5 grader. Vi får ändå vara glada, i Örebro har det kommit ganska mycket snö. I morgon ska det bli tre gånger så varmt som idag. Då behöver jag inte elda.
Mitt mjölkabord.
För mig är detta mjölkabord, mycket mera än två mjölkasåar. Så länge pappa var bonde till slutet på 60- talet, ställde han ut dessa mjölkasåar, vid landsvägen eller byvägen. Där stod mjölken ofta i timmar, för vidare transport på ett öppet lastbilsflak till mejeriet. När mjölkasåarna kom tillbaka, var de ofta fyllda med vassle från mejeriet. Sedan skulle de diskas noga. Pappa och mamma hade flera diplom, för leverans av felfri mjölk. Bereoende på mjölkens fethalt, fick pappa betalt för sin mjölk. Jag minns att pappa var nöjd, när han fick en krona litern för mjölken.
Nu har mina mjölkasåar stått inne en tid. I veckan har jag slipat bort rost, tvättat dem och gett dem två styckningar med Hammarlack. Nu är de fina igen. Visst får man vara nostalgisk och blicka tillbaka ibland.
Inget utesittarväder idag minsann, på vår solaltan på kontoret. Strax efter lunch på jobbet, tog jag vår bil, för ett kort ärende på samhället. Skönt att jag bara skulle åka ett par km.
Detta mötte mig när jag kom hem.
Egentligen inget konstigt med snöfall i slutet av april, så är det nästan varje år. Skönt att ”Fino”, har tak över huvudet nere i vänstra hörnet av bilden.
Min grävmaskin kom i afton för att bryta upp stubbar.
När snön kom var det inte roligt att vara ute, trots att jag älskar att gräva, speciellt med en grävmaskin.
Påskliljor som normalt hamnar i komposten.
Varje år planterar säkert många av oss påskliljor på våra gravvårdar. Jag tycker det är synd att slänga dem, när de blommat över. Har jag lite öppen jord någonstans, petar jag ned lökarna i jorden när jag kommer hem.
Nu när de blommar i år igen, är det kul att se att alla blommorna vänder sig mot söder. Titta på ett stort fält med solrosor, varenda blomma är vänd mot söder. Blommorna är som vi människor, vi vill ha ”söderläge” och sol vi också.
Många är de gånger, jag arbetat med hjälp av fullmåne. Jag gjorde det ofta när jag var yngre. Nu är det vår, mycket skall pysslas om hemma i trädgården och på de gravvårdar vi sköter om. Till skillnad från bilden ovan, som behövde lyftkraft, har jag behövt månsken sena arbetskvällar. Nu får det ta den tid det tar. Oavsett fullmåne eller inte. I slutändan vill jag inte vara utan vårt hus och trädgård.
Vi firade påskhelgen i Tandådalen och skulle stannat kvar ytterligare en dag. Påskafton fick jag besked om, att den kombinerade kap- & klyvmaskinen var uppställd på ”vedbacken” hemma. Vädret var dåligt, så vi reste hem en dag tidigare. Jag jobbade undan på kontoret, raggade upp goda vänner till hjälp och tog semester torsdag, fredag & (lördag) i stället.
Vad skönt det var första torsdagskvällen. Jag var trött i kroppen, inte trött i huvudet. Fredagskvällen var jag helt slut och orkade inte ens öppna min dator. (Då har det gått långt).
I går kväll fick jag en ny maskin till vedbacken. En riktig vedklyv som inte var att leka med. Den förra kombinerade kap- & vedklyven, klarade bara stockar upp till max 27 cm. Nu hade jag två traktorlass kvar att kapa med motorsågen. Min gode vän Roine kom på lördagsmorgonen, med traktor och skogskärra. Största stockarna var drygt 50 cm. Inte en enda stock hur vresig och kvistig den än var, var minsta problem i klyven. Nederst till vänster är dagens resultat. (Klicka för att bläddra i bilderna)
Idag kunde jag inte kalla in extra arbetskraft. Bara jag får köra min egen motorsåg och samma gäller klyven. Jag är inte trött, men går bara två- tre steg i minuten. Jag är helt stel! Lyfta upp så mycket stora kubbar på klyven, en hel dag sitter inte utanpå. I kväll blir det Voltaren för hela slanten. Nu har jag bara tretton tre meters stockar kvar. Nu börjar jag skönja resultatet, cirka 40 m3 klyven ved.
Strax före klockan sju kom gode vännen Roine Lindén med traktor och skogskärra.
Vad skönt att denna stora vedtrave snart är ett minne blott. Roine gjorde ett berömvärt arbete, med att sortera bort de tyngsta och grövsta stockarna. Sågklingan idag klarar bara 27 cm grovlek på stockarna.
Överst till vänster, så här såg det ut på morgonen på vedbacken. Nedan till vänster gode vännen Håkan Andersson vid kapen och gode vännen Magnus Arnesén staplar ved. (Klicka upp bilderna för att se mera)
Jag stod vid kapen hela dagen och Håkan hjälpte till att lyfta upp all ved och stockar på sågbänken. Även om det är skydd så långt det går att skydda, så finns det i alla fall en sågklinga och en automatisk hydraulisk klyv. Det gäller att se upp och tänka sig för.
Redan som barn, i tio- tolv årsåldern, fick jag vara med och arbeta framme vid sågklingan och den livsfarliga vedklyven. Ingen sa något om att akta sig och vara försiktig. Idag är allt farligt!
Ytterligare ett traktorlass med ved.
Dessa stockar ska jag kapa upp med min motorsåg. De är för tunga att lyfta upp på kapmaskinen. Sedan skall jag hyra en klyv, som klarar grova stockar. Jag var orolig för om att hinna klart detta stora projekt till lördag kväll. Om inget tillstöter, kommer vi att vara klara på halva tiden. Fast då är dessa stockar kvar. Det tycker jag är bra jobbat! Detta blev en riktigt skön semesterdag!
All denna ved kommer från slutavverkningen, jag gjorde i höstas på granntomten. Om det trots allt blir en parkeringsplats för PB 2 bilar på tomten, kommer det att finnas ved att elda grillen med i många år.
Första spadtaget! Nej det är inte så roligt, som det låter. Jag hade hoppats att vara igång för fullt nu, med att bygga garage och bygga parkeringsplats för ”PB2 bilar”. Avslag på att bygga ”Parkeringsplats” har jag överklagat till Mark- & Miljödomstolen. Avslag på att bygga garage har jag överklagat till Länstyrelsen. Jättetråkigt att det skall vara så! Otroligt! Det måste vara sämsta kommunen att bo i!
Jag har 50- 60 m3 ved, att ta hand om utanför min tomt. För att komma ned till min jättestora vedtrave, är jag tvungen att bygga en enkel väg ned över tomten. Sedan har jag hyrt en stor automatisk kap- & vedklyv utrustad med en lång transportör. Efter som bygget är försenat nu, kommer jag att stapla upp veden på granntomten i stället. Rätt skönt att ha lite mer än en villatomt att röra sig på.
Klockan 6.40 fredag morgon.
Det var ingen aha upplevelse att titta ut idag. Tio cm tung blötsnö täckte skog och mark. Snön måste kommit sent på morgonen, för det mesta var oplogat, när jag pulsade iväg till jobbet.
Vår Kabe är fortfarande inlagd på ”Vårdcentralen i Öggestorp”
Visst hade vi planerat att åka ut i helgen. Men ”Vårdcentralen i Öggestorp”, har haft så mycket att göra, att bilen blev inte klar till denna helgen. Nu får jag jobba undan lite på jobbet istället, när det är tyst och lugnt.
Matts Torebring 