Här bor vi som de flesta redan vet, men på andra sidan denna grannens ödetomt ligger en skidbacke, ja just det, en skidbacke 25 meter bort.
Här lärde sig våra barn att åka slalom, för mer än 30 år sedan. Under alla gröna vintrar har det varit tyst i backen. I lördags blev det fart på tekniker och elektriker för att starta upp liften igen och det lyste vackert på kvällen i backen. Många familjer som hade barn som växte upp på sjuttiotalet har lämnat området. Nu har många barnfamiljer har flyttat in igen. Så visst är backen ett välkommet inslag. Själv skulle jag vilja åka till Val D´isere i södra Frankrike. Hur många i Sverige bor mitt i pisten?



Vad häftigt med skidbacke med lift så nära. När våra barn var små var det ett kärr på andra sidan vägen där vi bor. Där plogade vi upp en skridskobana som barna åkte på. Kärret är för länge sedan uttorkat men ofta när jag går förbi där så tänker jag på när barnen var små och åkte där. Jag tror inte att barnbarnen skulle ha hållit tillgodo med den skridskobanan, nu förtiden ska det ju vara rejäla grejer, men på den gamla goda tiden för si så där drygt 30 år sedan då var det helt ok.
Riktigt kul att läsa…. När jag gick i skolan (för mer än 50 år sedan) gjorde vi samma sak. Finns nog inte ett kärr i kommunen utan att jag varit med och spelat ishockey på det. En gång skulle jag stå i mål (vilket jag aldrig gjort förut)
Vi spelade mot grannskolan med flera talanger i laget. Mitt lag förlorade med 0-45. Sådant glömmer man aldrig