Matts Torebring

Efter att att ha åkt med Christina Brahe möttes vi av…Välkommen till Visingsö. Vättern låg spegelblank, molnfri himmel, + 15 grader  och det var underbart vackert.  Vindarna var iskalla på sina ställen, som speciellt nere vid Näs.

Vi lämnade husbilen uppe vid Rastplats Gyllene Uttern och tog Hondan över till andra sidan.

Vi körde runt på en massa småvägar. Smidigt att stanna och fota i naturen med en MC.

Öbergs Café är trevligt ställe att stanna till på, när vädret är som det var idag. Här är inte bara ett Café….

…utan även ett litet muséum över svunna tider. Bodarna är fulla av gamla prylar från 30- 40- och 50 talet.

Som t. ex. denna gamla potatissprätt. Hur många gånger har jag inte plockat potatis efter denna maskin? I uthusen står gamla traktorer som BM 10 och BM 20.

Väl nere i hamnen igen stod fåglarna nästan på rad, vana vid att alla matar dem.

Så lämnar vi Visingsö för denna gången. Kortet är taget från hamnpiren på Visingsö med mitt objektiv Sigma 70-300. Det är Gränna kyrka mitt i bild.

 I dag tog Birgitta och jag Hondan och körde åter till min uppväxttid, i Lommaryd utanför Aneby. Här där jag står, bland skräpskogen har jag plöjt, harvat och kört självbindare när jag var bonddräng åt pappa.

Alldeles intill den förra åkern ligger en annan åker som brukas fortfarande. Strax intill denna åker står denna gran som var helt enorm för 45 år sedan. Jag har tänkt så många gånger att jag måste fota den innan den faller offer för tidens tand.

Här poserar Birgitta vid foten av granen.

Så här ser grenverket ut rakt upp från foten av granen.

Funderar på hur gammalt detta träd kan vara. Fantastiskt att det klarat alla väder under kanske ett par hundra år.

Alldeles i anslutning till detta stora träd ligger ett högt berg, Lovaberget.

 På denna lilla vattenspegel uppe på berget brukade jag åka skridskor.

Så här ser många tallar ut uppe på berget. Vindpinade och knotiga…

När jag beställde tårtan i fredags förmiddag var det ett bra stycke kvar till 50 000 visningar av min blogg. Nu i skrivande stund, måndag kväll, börjar jag närma mig 50 400 och tårtan är uppäten. TACK alla Ni som läser vad jag skriver, Tack till mina favoritbloggar, Tack till alla vänner i Husbilsklubben, Tack till min familj som hjälpte mig att komma igång, detta är så otroligt roligt. Min blogg samt en iMac  var en 60- årspresent. Första året hände inte så mycket. Nu de två sista åren har det rullat på riktigt bra. Som mest 565 besök på en enda dag.

Men en liten önskan till finns kvar,  jag har så få som kommenterar. Var inte så blyga, skriv en rad ibland, jag tycker det är ”Busroligt” om ni gör det.

Sent fredag kväll kom vi i väg. Målet var att se om våren kommit längre söder över än hemma i skogarna i Småland. Och så har jag haft en längtan till Friden i Kivik, för att äta Sveriges godaste pizza (Världens godaste skrev någon på en blogg). Sagt och gjort och så här vackert var det när vi drog upp rullgardinen på morgonen i hamnen i Kivik.

Med på resan var vår nya Honda. Vi har aldrig provat innan att åka 2 på den. Nu med smala enkelriktade gator kändes det som gjort för premiärtur med Birgitta där bak. Först kändes det lite obekvämt, jag blir genomsvett, sa Birgitta. Efter en liten sväng i Kivik, körde vi ut till Mellby, där Friden ligger, c:a 4 km bort. I em åker vi tillbaka dit på Hondan. Det sägs att sommartid måste man boka bord 4 veckor före. Det ska bli spännande. Vi vet nu att det ligger på en lantgård vid vägens ända.

Sedan var vi hos vår leverantör, Kiviks Musteri, och sedan blev det ett par stora Mariabakelser till middagskaffet. Birgitta tyckte efteråt att det var roligt att åka MC. Ryggsäcken var kvar hemma och med packboxen full av kamera- handväska blev inköpen begränsade.

Här ligger Friden, en liten f.d. liten bonddgård skulle jag tro. Våran Honda står innanför staketet i trädgården. Läs mer och hitta hitta dit på www.friden.nu

Gissa om den var god… pizzabotten var så lövtunn som när man bryter sönder ett torrt löv och dessutom bara handpillade räkor, underbart gott!

Det var inte busenkelt att montera, sa Kjell på Bil & Mekanteknik, om AL-KO´s MC- ställ. Men nu är vi hemma igen på våran egen Ställplats på Skogsgatan. I morgon fredag em. drar vi till Kivik i Skåne för att se om våren kommit längre än i Smålands mörka skogar.

Jag var rädd att det skulle vara lågt, som en Kabe säljare sagt till en kund, ”montera inte detta på en Kabe 880, det kommer att skrapa i backen vid ombordkörning på båtfärjor”. Problemet var istället att det var högt så man får ta i för att rulla upp Hondan. Nu är vi redo för nya upptäkter.