Matts Torebring

Vi lämnade den trevliga ställplatsen Timmerö och trampade med våra cyklar, den lilla biten in till Boxholm. Skönt att kunna styra med en cykel och se saker som man aldrig ser annars.

Boxholms Kommun styrs av politiska krafter, som jag inte delar dess ideologi med, på något sätt. Det har jag känt till sedan jag började som säljare, i mitten på 70- talet. På den tiden fanns Konsum och det räckte. Ingen annan göre sig besvär! I dag är det seendet borta, men fler än varannan person här, drar åt vänster. Kanske trots allt, lite förståeligt förr, jobbarna hade säkert inga roliga dagar på Bruket. I dessa upplysta tider, borde det se annorlunda ut.

Kyrkan har jag inget minne på att jag sett tidigare. Den ligger utmed vägen till Malexander. Bruksmuséet har jag heller aldrig varit uppe vid. Det öppnade först vid klockan ett, så det får vi ta nästa gång.

Det var mäktigt att se Svartån forsa fram. Naturligtvis har den gett kraft till Bruket. Idag är det rent och fint, till och med badvatten, trots att både Aneby och Tranås kommuner uppströms leder ut allt avloppsvatten till Svartån.

har gröna ängar och stilla vatten.

Denna platsen kände jag inte till. Jag hittade den på Ställplatsappen. I vår jakt på nya platser kom vi hit. Till Boxholm centrum, har vi mindre är två km. Vi gillar landet, tystnaden, lugn & ro, vi tar gärna ett dopp, vi gillar en plats som denna. Den ligger på vägen ut mot Malexander. Pris 120: per natt, eller 600:- för vecka, + el för dem som vill ha det.

Jag måste bara få lugn och ro efter en hektisk arbetsvecka. Hela 40% av personalen har saknats på kontoret denna veckan, på grund av semester, mammaledighet och andra tragiska omständigheter. Min närmaste medarbetare kom in och jobbade en dag på sin semester. ”Jag hörde vad som hänt och klart jag hjälper till när jag kan”. Fantastiskt!

Utöver mitt vanliga jobb, ersätter jag en annan person, samtidigt som  jag har det ena byggmötet efter det andra. En vecka till, sedan går det på normala rullar igen, hoppas jag.

innan den blev verklighet. Så här skrev jag 10 maj 2011, Nu får jag plats med en Concorde!

Min egen ställplats utökad 2011.

Jag var faktiskt tvungen att le, när jag plötsligt ramlade in på ett inlägg sedan maj 2011. Jag hade då förlängt min ställplats hemma. Jag förstår att jag drömde om något bättre. Då körde vi Kabe 880 med enkelsängar. Hemska tanke, om vi hade enkelsängar idag, då blev det nog inte mer än en resa om året. Jag vill inte ligga och vinka god natt borta i ett hörn. Jag vill ha det som hemma. (Vi påverkas inte av andra, vi gör som vi tycker är bra)

Nu står den här sedan några månader tillbaka.

Vi tyckte det var så trevligt att komma till en ny annorlunda plats, som den i Norra Vi. Den har inspirerat mig, till att kanske bara åka på måfå under hösten. Stanna vid en granplantering i skogen och titta på en talgoxe kanske? Till helgen blir det ytterligare en ny plats och sedan har vi en till på lut.

När vi åkte sista Kaben, kunde vi bara stå en natt utan ström, sedan var vi strömlösa. Vilken tragik det var! Nu har vi stått som mest fyra dygn utan ström och bara använt tre procent av batterierna. Vad höll vi på med innan?