Så nu kan snön komma, fast jag hoppas det dröjer ett par månader till.
Vår Pinus Cembra Glauca fäller så mycket barr.
Det blev bestämt tidigt i veckan, Birgitta spelar i kyrkan på söndag, då stannar vi hemma för andra gången i sommar sedan 4 maj. Nu för tiden kan vi åka varje helg, nu när vi har en bil, som inte är på verkstad som tidigare.
Jag var ute i full fart vid halv åtta tiden, ändå var det precis på vippen, att jag blev klar med allt höstfix i trädgården till kvällen kom. Hade inte Birgitta kommit och frågat, om att få hjälpa till, hade jag inte klarat av det på en lördag. Jag kämpade på i ovädret, trots storm, hagel och kraftiga regnbyar ibland.
Jag har mycket stensättningar och bara lite rabatter. Idag var det ogräs precis överallt, efter regnet som fallit. Den stora nya slänten med Stefanandra var värst. Där fanns mycket våtsarv, grodblad och klöverplantor som sitter fast som berg. Birgitta rensade vår Pinus Cembra från nedfallande barr, spolade entré baksidan, tog in alla mina djur och utemöbler.
Uppe på jobbet känns det ändå deprimerande, allt det enorma arbete vi lagt ned under åren, satsat miljonbelopp på upprusning. Att uppe på allt detta, ha boende i området, som bara vill sabotera, när vi vill göra snyggt och trevligt runt omkring oss. För mig personligen kvarstår frågan, orkar jag bo kvar?
