När jag filade motorsågskedjan, kändes det som om jag inte gjort annat i hela mitt liv. Som proffs filade jag kedjan, flera gånger om dagen, ofta varje gång jag tankade. Nu är det bara ett antal småträd att plocka ned.
Det jobbiga är att jag vill samla riset i en hög, detta för att underlätta och spara tid för grävmaskinen. Jag känner ändå att jag mår väl av att få grovarbeta.
Vad ska jag med ännu mera ved till. Jag klarar inte förvara mer än det jag redan har.
Jag saknar min Stihl motorsåg. Nu var den för dyr att köpa för mina små jobb. Jag och Huskvarna trivs inte bra ihop. Det är Dinky Toys för mig. Stihl motorsågar håller till Matts, då håller de till alla andra också, sa min motorsågshandlare, till sin kunder på 60- talet.
Plus 24 grader och ingen skugga, var lite i överkant i kväll, för en numera avdankad skogshuggare. Jag körde bara ett par timmar efter jobbet. Det fick räcka.
På 60- talet och 70- talets början, var jag den mest beryktade och känd som den vildaste skogshuggaren i Småland. Av 600 skogsarbetare på Holmens Bruk, var jag nr ett på lönelistan, sades det. Vi hade bara accord och inte en enda krona i fast lön.
Matts Torebring 