Vi reser i bra väder genom den fantastiska skärgården.
Till middagsmålet i kväll fylldes restaurangen
De flesta har nog gått till sina hytter, men vi satt kvar hela dagen, i hela nio timmar.
En trevlig semesterdag är slut
Målet var att komma till Kristinestad i kväll och det gjorde vi, efter drygt tjugo mils körning, på för det mesta riktigt bra vägar. I morgon ska vi träffa våra ”Finska kamrater”, som reser ned tio mil, för att visa oss Vasas skärgård.
Nattparkering ABC Restauran & Bränsletapp.
I skrivande stund är klockan halv tolv finsk tid och ljust som mitt på dagen.
För endast 30:- per dygn har vi parkerat här. Här har vi allt vi behöver just nu. En soptunna!
Häftigt att följa alla tradare, som kör på båten som gick ut 21.15.
Under cirka två timmar pågår lastningen, av nästan ändlösa rader av tradare.
Minnesplats
Ett minnesmärke som har rests av bland annat, Hembygdsföreningen i Kapellskär, nere vid havet.
Camping & Ställplats 1 km bort
En riktigt trevlig camping & ställplats, på gångavstånd endast 1 km bort.
Riktigt trevlig camping & ställplats
Det finns 22 styck ställplatser, som utan el kostar 150:-. Med el 190:-. Det fanns en fin tömning av grå- & svartvatten tankarna. Här kommer jag nog att stanna till vid tillfälle. Det ingår även ett presentkort till någon av båtarna.
Jag sov själv elva timmar natten till söndag, med endast en kort ”teknisk paus”. Sedan har vi haft en riktig slappardag, promenerat, tittat på havet, ätit en fantastiskt god rödspätta i restaurangen, läst och suttit ute i solen. En bra början på semestern.
Vår GPS visade att vi skulle vara framme i Kapellskär, lördag kl. 16.06. Det stämde precis på minuten. (385 km) Väl medveten om, att båten går först kl. 9.15 på måndag morgon. Jag ville vara ute i god tid om något händer, eftersom det är en ny plats för mig att färja ifrån. Dessutom ville jag ha en ”ledig dag”, mellan varven.
Jag vet att ”gamla Norrtäljevägen”, som förr började vid Valhallavägen inte finns, i sin gamla sträckning. Jag gillar inte tunnlar, som jag tror att det är nu. Därför tog jag rätt övers vägen vid Ulriksdal, Bergshamra och fram till Norrtäljevägen.
Grått och småregn på parkeringen
Det har varit på gränsen, för mycket stora projekt de sista två veckorna. Jag var så trött i fredags kväll, att Birgitta sa, ”Du har suttit hela kvällen, utan att säga något”. Det tog hela 30 timmar att ”döstäda huset”, (plus jobbet på dagarna) sedan flera möten med fastighetsmäklare, arkitekt, entreprenörer och en halv dag fotografering, så långt det gått att avsluta företagets stora entreprenad, rita upp ett nytt hus, om vi säljer vårt nuvarande, byggnadslov, förberedande av husvisning. Dessutom hjälpte jag dem, nästan en dag på lagret i fredags, med sista inflyttningen och bygga pallstallage. Nu blir söndagen en riktig vilodag!
Vi fick ett tips av gode vännen Henrik att köra denna vägen.
Oj, vad det var mycket, som skulle komma på plats idag. På grund av förberedande försäljning av vårt hus, har jag inte haft någon tid tidigare. Jag var uppe tidigt och tvättade lillbilen och sedan tvättade jag husbussen. Så kom en god vän och till lika ett datasnille, som skulle hjälpa mig att datera upp GPS´en med nya kartor. Efter två timmar misslyckades detta.
Så måste jag plantera nya sommarblommor hemma och på våra gravvårdar. Allt annat var klart ute hemma. Allt finns året runt i husbussen utom förtältsmattan, men måste ändå kollas upp. Nu har vi full tank diesel, vatten, AD Blue, spolarvätska, motorn fick lite ny olja och cyklarna är fulladdade.
Att lasta kläder denna gången gav en liten tankeställare. Uppe i Kilpisjärvi, (Treriksröset) är det fortfarande runt nollan som kallast. Nu har jag lastat mycket tröjor, långbyxor, kängor och andra varma kläder. Ändrar sig inte temperaturen, kanske vi vänder tidigare.
Vi åker norröver på lördag förmiddag. Vi kan inte åka förrän det har blivit den 1:a juni. Birgitta måste göra klart alla löner i förväg och innan hon kan göra detta, måste det bli en ny kalender månad. ”Arbetstokiga familjen: Jag åker till jobbet efter kl. 24, och gör klart”, sa Birgitta. Det får hon naturligtvis inte göra för mig.
Vi lämnar Kapellskär på måndag morgon. Sedan möter vi våra finska kamrater i Vasa. Då hoppas vi lite försommarvärme.
Parkerad i Aborraviken med Aborragölen i bakgrunden.
Första natten denna helgen sov vi gott, på Vetlanda kommuns fina ställplatser mitt i centrum. Vi hade lite ärende på stan, sedan Vänhem, Korsberga, där vi spelade äventyrsgolf. Efter detta sov vi middag, på den fina rastplatsen vid Boskvarnasjön utanför Lindshammar. Eftersom vi skulle jobba i dag, styrde vi en bit hemåt, till Aborravikens rastplats i Eksjö.
Vi fick bra tv bild i Eksjö. I Vetlanda var den inte bra.
Efter bidrag nr 14 somnade vi. Själv vaknade jag vi tre- tiden och kollade resultatet på text tv.
Jag trivs med att få vakna i skogen.
En stor tall en meter utanför dörren, det gillar jag.
Frukost i Aborraviken.
Jag önskar att jag alltid kunde fricampa. Så här vill jag vakna i Husbilen. En stor tall, en meter utanför dörren, Aborragölen ligger och glänser i skogsbrynet. En god frukost med jordgubbar gör inte saken sämre.
Ställplats Ardechois Frankrike 5 € per natt
Så här vill jag inte vakna, även om det är nästan gratis. En grusplan som lutar åt två håll. Alldeles för nära inpå varandra. 35 grader varmt ute, ingen el till AC´n för att kyla ned. Själva bodde vi denna gången på en camping, några hundra meter bort, klassad som nr 5 i Europa.
Nu har vi trots allt, bestämt oss och biljett är bokad och betald. Det vi inte hinner göra före semestern, gör vi när vi kommer hem. I månadsskiftet reser vi. Våra fantastiska Finska Kamrater, möter oss i Vasa och visar oss skärgården där, innan vi reser till Jakobstad, där våra kamrater bor. Jag har varit i Jakobstad i affärer, vid ett par tillfällen.
Jag har mött många personer från Österbotten och alla har varit minst sagt lika trevliga. Jag påtalade detta för någon och fick till svar, ”Det är därför jag tagit min hustru därifrån.
Vi satt på samma ställe på stranden i Rubicone, Italien, under flera år i början av 2000 talet. Så började vi talas vid och på den resan är det. En sommar besökte vi Dubrovnik tillsammans. En sommardag kan det knacka på dörren till kontoret, eller knackar det på dörren till husbilen på Elmia. Utanför står Marianne & Fredrik och småskrattar. Vad roligt att träffa våra kamrater på hemmaplan.
Jag tog i hand och tackade, Forsbergs, Hyssna, när jag lämnade dem, strax före lunch idag. Nu har jag två digitalboxar, som funkar till vår parabol. (Detta var missat i leveransservice för ett år sedan). Det var ett stort jobb idag. Vi har inte brytt oss så mycket, vi tittar så lite på tv. Vi har haft de fria kanalerna. I kväll har jag tecknat abonnemang från Viasat. En av de få leverantörerna som har Kanal 10.
På vägen hem svängde jag in till Skeppsbron Verkstad, i Jönköping, för att komma till rätta med mitt dieselläckage, ovanpå dieseltanken. Jag hann knappt framföra mitt ärende, förrän Port nr 2 öppnades. Fem minuter senare konstaterades att röret upp från tanken hade en spricka. Iveco byter ut alla delar från tanken, ända fram till spridarna. Ett ganska stort jobb och ny tid bokad, inom tio dagar.
Inte alls lika roligt att tala med Viasat, samtalet tog nära en timma, för att komma fram och göra beställning. Samtalet spelas in och är bindande. Sådant gillar inte jag. Men jag har två veckor ångerrätt.
Det blev en road trip, mitt i veckan för mig. När mina kollegor på jobbet, åkte till Kølnmesse, åkte jag Forsbergs i Hyssna. Jag har kört sträckan Aneby – Kølnmesse, tur & retur många gånger. Denna gången jobbade jag hellre hemma. Jag säljer inga kaffemaskiner nu för tiden. Grabbarna flyger, men hade jag varit med, hade jag tagit bilen. Det tar bara en dag att köra ned.
Inom lås & Bom
Numera finns ingen övernattningsplats på Forsbergs, som det fanns tidigare. Grinden var öppen och det fanns gott om plats att köra in, så då gjorde jag det. I morgon ska HERDEN få en digitalbox till parabolen. Jag visste inte förrän nyligen, att det skall ingå i leveransen. Daniel klämde in mig, trots att det egentligen inte fanns tid, förrän mitten av juni månad.
Som vanligt hela backen full av husbilar
Det är verkligen inga bekväma ytor, som de har för sina mängder av husbilar.
Nära Kilpisjärvi ligger Treriksröset. Dit måste man ta sig per fot drygt tre km, samt åka båt. I annat fall får man gå runt sjön, och då är det drygt tio km. Våra finska kamrater berättar för oss, att sjön ligger frusen ännu, och att ta båt över sjön går först efter midsommar.
Naturligtvis vill jag också hälsa på Tomtefar i Rovanijemi. Hur vi åker sedan, vet vi inte, kanske ut till Tromsö, kanske åker vi inlandet hem. Allt hänger på om vi kan åka.
Så här hade vi planerat vår semesterresa. Just nu vet vi inte hur det går, om vi kommer iväg. Det är så många pusselbitar, som skall falla på plats, och jag tvivlar just nu, på att de kommer att göra det. Det är markarbeten ute på jobbet och golv inne, som skall läggas om. Jag har ingen att lägga över detta på. Vi skulle ha åkt i månadsskiftet eller sista dagarna i maj. Så är det att vara egenföretagare.
I fredags kom ett nytt Grattis på 1 års dagen, från Forsbergs i Mantorp.4 maj 2018
I går lördag, var det ett år sedan, vi hämtade vår fina husbuss, på Forsbergs i Mantorp.
Gyllene Utterns Rastplats 5 maj 2018
Jag har frågat Birgitta många gånger under året som gått, sedan vi hämtade vår fina husbuss. Är det något du saknar, fanns det något som var bättre i den förra bilen? Vad skulle det vara, det finns inget jag saknar, det finns inget som var bättre, i den förra bilen, säger Birgitta, som oftast är mer tystlåten än vad jag är.
Nu har vi haft bilen i ett år, vi har kört knappt 1300 mil och vi har sovit drygt ett hundra nätter i den. Hur har denna fantastiska husbuss varit att köra och äga?
Att köra är den är lika smidigt, som att köra en liten folkvagn, den vänder på en femöring. Att bo i den är helt underbart och golvet är lika varmt överallt den kallaste vinterdag och inte bara fläckvis som innan. Inte lönt att jämföra ens med förra bilen, denna vinner i allt. Den förra var en som en ”säckkärra”, som man får skjuta på i uppförsbackarna.
Har det varit fel på bilen? Vi lämnade den förra bilen ifrån oss, med fem fullskrivna A 4 sidor med fel. Punkt efter punkt, sida upp och sida ned. Vi satt och grät i bilen över alla fel. I denna bilen har en knopp på en lucka i badrummet spruckit och gått bort en flisa. Detta är allt på ett helt år. Fantastiskt! Det ska knappt kunna hända!
Matts Torebring 