Matts Torebring

När vi vaknar på Lyckarps Ställplats utanför Eksjö, står en björn och brummar på oss.

Lyckarps Ställplats har jag skrivit om så många gånger nu, men det är alltid lika ljuvligt att komma tillbaka hit.

Halv fem på morgonen vaknade jag till fågelkvitter.

I natt var vi bara två två husbilar, just nu är vi sex.

Långlördag i Eksjö och vi åker dit på förmiddagen.

Eksjö är, som jag skrivit många gånger tidigare, vår favoritstad.

Thimons har öppnat Café i Eksjö.

Birgitta & jag har minst tre missbruk att dras med, eller rättare sagt fyra. Vi är Husbilsmissbrukare, Cafémissbrukare, Jobbmissbrukare och Städmissbrukare. Thimons som har Café i Nässjö och Aneby, har nu även öppnat Café i Eksjö. Det var en av anledningarna till, att vi åkte till Eksjö, för att få besöka deras nya café.

Många är på väg till nya Thimons Café.

Det kändes som hela sta´n skulle till Thimons, detta trots att de öppnade för två veckor sedan.

Thimons & Torebrings är kunder hos varandra.

Torebrings köper alla bakverk som krävs vid speciella tillfällen och Thimons har köpt flera kaffemaskiner hos oss. Naturligtvis ville jag lämna över en blomma till Linda & Markus Ekelund och hälsa dem välkomna till sta´n.

Vem kan motstå denna bakelse?

Inte Birgitta & jag i alla fall. Det blev både denna och en stor kanelbulle med kaffe till.

Utmed Norra Storgatan fanns dessa blommor.

Krusagården Norra Storgatan.

Krusagården.

Krusagården

Byggnader till Eksjö Muséum.

”Hemma på Lyckarps Ställplats” tänder vi grillen.

Ingvar Mörnefelt 82, som har anlagt och sköter om Lyckarps Ställplats, har tänkt på allt. Till och med ett vedförråd och grillplats. Jag tände upp en liten brasa på lite björkved.

Jag minns inte när jag grillade på björkved senast?

Vi åt och njöt i solskenet och mycket saftigt och gott blev det.

Under mer än 40 år med olika campingfordon, så visst retar man sig på ibland att bordet lutar eller står ostadigt. Men inte nu längre, jag fick en idé i eftermiddag, de gamla nivåklossarna är ju alldeles utmärka, att lägga under bordsbenen. De är som gjorda för detta ändamål.

På jobbet hade vi årets stora styrelsemöte på fredagsförmiddagen. Jag brummade värre än en björn och fick bara fram enstaka ord, så hes och förkyld vara jag. Vad skönt att det finns dessa guldkorn nära hemma, så man inte alltid behöver åka så långt. När jag fått lite mat på fredagskvällen, stöp jag som en skjuten gris. Idag har jag varit betydligt bättre.

Rastplats Gyllene Uttern Gränna E 4

Jag vet att tre av mina favoriter, är egentligen rastplatser och inte definierade just ställplats, i ordets rätta bemärkelse. Visst är jag glad, bara det finns plats att stanna på och så citynära som möjligt. Platsen ovan skulle vi bo en enda natt, det blev tre nätter.

Rastplats Boråstorpet riksväg 40 utanför Borås.

Här skulle vi bo en natt för att möta sonen med familj, som kom med flyg till Landvetter. Det var så otroligt trevligt med, de gröna ytorna, promenadstråk, en anlagd damm, kaffestuga och grillplats, att vi blev kvar två nätter.

Rastplats Höganloft Tranås, riksväg 32.

När vi stått här en natt, fick jag verkligen en funderare, varför ser våra ställplatser ut som de gör? Våra bästa rastplatser är tio gånger bättre, än de flesta ställplatser. Jämför de tre översta bilderna med en så kallad Ställplats för husbilar, se nästa bild.

Ställplats Hjo city.

Är detta trevligt att stå så här? Mitt svar är absolut nej. Ändå köper vi ställplatsen som finns. (Platsen ovan är gratis) Oftast högst två meter mellan bilarna. Alltför ofta ser man bara en husbilsvägg, när man tittar ut. Vad ser jag på de tre översta bilderna? En underbar natur, i stället för en husbilsvägg.

Vart vill jag komma? Jo, vid anläggning av nya ställplatser, låt oss parkera ”på längden” istället för på kortsidan. Enkelt uttryckt en gata, varje ställplats är på  längden och alla bilar skall ha fyra meters avstånd. Alla kan då ha en fri yta, utanför husbilen, till dess att en ny rad kommer med nya bilar. Ibland kan jag förstå, att det inte går att parkera på ”längden” av utrymmesskäl. Ser det ut som bilden ovan, väljer jag mycket hellre, en rastplats om det finns möjlighet.

Det enda vi uppskattar, av allt det övriga, är en välskött toalett samt möjlighet till latrintömning och gärna en färskvattenkran. Duschar gör vi alltid i husbilen. Vi har stora klädskåp och mycket kläder med oss, så tvättmaskin behöver vi inte heller.

Jag efterlyser gärna en debatt, som förs upp på högre nivå, bland beslutsfattare och entreprenörer som anlägger ställplatser. Jag vill se och höra, vad ni alla andra Husbilskompisar och Bloggvänner tycker. Ni får gärna såga mitt inlägg, jag kommer ändå att föredra de tre översta alternativen, om möjlighet finns. Vad är ditt val, jag väntar på att höra vad ni tycker?

Minst ett tusen gånger har vi kört förbi här, men bara stannat tre gånger.

Bara tre mil från hemma i Aneby, ändå kör vi bara förbi, denna otroligt vackra rastplats Höganloft, vid riksväg 32, på cykelavstånd in till Tranås. Egentligen borde det bli vår favoritplats. Fredagens jobb var så intensivt, att det var nästan värre än värsta julrusch. Nu var det påskrusch istället. Vi åker inte långt i kväll, sa jag till Birgitta, jag vill bara komma ut och koppla av. Vilken skön kväll och natt det blev på Höganloft och vad otroligt vackert det är. Gör inte som vi gjort i alla år, bara kör förbi, stanna upp istället och bara njut av denna vackra plats.

Utsikt över Tranås och norra delen av sjön Sommen.

Alla ser de stora belysta stenblocken från riksväg 32.

Allt är väl upplyst när kvällen kommer och bra toaletter finns det.

Utsikt från vårt sovrumsfönster.

Vi vaknar till solsken och vackert väder efter en tyst och skön nattsömn. I mitt nya liv, går jag upp klockan 7 på lördagar och söndagar, trots att jag vill sova mera. Här har vi öppnat sovrumsfönstret och jag bjuder Birgitta kaffe på sängen. Kan en ledig lördagsmorgon börja bättre än så här?

De flesta av er har säkert kört förbi Materias stora byggnad.

Materias byggnad är enormt stor , läckert utformad i södra delen av fastigheten och ligger på andra sidan vägen vid Höganloft.  När jag besökte Materia för snart 20 – talet år sedan, höll de till i en trång gammal sliten vindsvåning, mitt inne i centrala Tranås.

På väg mot Ödeshög och vi kör den lilla smala vägen över Duvebo.

Till höger här inne ligger  Lysings Häradsallmänning, ett intressant natureservat med jättegammal skog, som vi besökt tidigare, i ett område av svårtillgänglig mark. Mycket intressant att klättra över nedfallna jätteträd.

En snabbvisit i Hästholmen.

Bara den trevliga blomterbutiken var öppen. Hade restaurangen varit öppen hade vi stannat kvar över natt.

Vi åker och parkerar på Ställplatsen i Vadstena. Det blir första utefikat för oss i år.

Vi som varit ensamma ute med husbilen i vinter, blev ganska förvånade över att möta en ganska välbesökt ställplats.

Vi ramlar in på en lokal mässa på slottsgården i Vadstena.

Det vore kanske tufft att ha med på semestern? Parkera på Franska Rivieran och sedan flyga upp i bergen i Grenoble, det vore nog en upplevelse. Men tänk om man inte hittar hem igen?

Från stolen i Cockpit styrs flygmaskinen.

Vi gick den lilla biten till Östensson och handlade för att kunna grilla.

Östenssons är några butiker i Östergötland. Det är verkligen förstklassiga butiker utan EMV (egna märkesvaror) som jag HATAR. Jag vill köpa Önos, Felix, Gevalia, Marabou, Guldfågeln, Scan och så vidare och inte ICA´s varor. Ibland matstrejkar jag, när jag ser att Birgitta köpt ICA sortiment. Detta var kanongoda karrékotletter av bästa kvalité, som vi lade på vår Cobb grill med potatissallad från deras delikatessdisk. Vi åt upp hela 986 gram kött, så gott var det.

Jag hade bara två bilder på detta unika tillfälle och ingen av bilderna blev bra.

En trevlig långpromenad runt sjön

Jag visste inte riktigt vart jag ville åka denna helgen. Vi åker till Eksjö, sa Birgitta. Ja sa jag, om du följer med och går Hunsnäsen runt, bara 6,5 km långt (+ in till stan & fika). På det glada 80- 90-talet, när vi hade husvagnen uppställd på Eksjö Camping, under försäsongen, gick  vi denna rundan ibland. (gröna linjen). Nu står vi på Eksjö Campings ställplats, vid röda pilens spets.

Vi vaknade till underbart solsken, men kortvarit.

I mitt nya liv (jag återkommer till det senare) får jag inte sova längre än till klockan sex på morgonen. Dessutom måste jag varje kväll vara uppe till klockan 23.30. (vidrigt) Lördag & söndag har jag dispens att sova till klockan sju. För oss som annars kan sova till klocka tio- elva i husbilen, blir det en massa ny tid att ta hand om. Jag bjöd Birgitta kaffe på sängen med öppet fönster i sovrummet.

Vi lämnar ställplatsen och börjar vandringen runt sjön.

Vad är ljuvligare att höra, än en porlande vårbäck.

Jag borde spelat in bruset av vattnet, så ni fått höra det.

Här i Koporten spelas det upp till dans på midsommarafton.

En midsommarafton i början på 90- talet, när vi hade vår hund Brownie. (Brun Schabrador)  Vi gick elljusspåret, tidigt på midsommaraftons kväll, som passerar här förbi Koporten. Brownie gick alltid lös med oss. När hon skulle göra sina behov, försvann hon in bland snåriga buskar. Efter en kort stund kom hon tillbaka grön av ”färsk koskit”, som hon rullat sig i.

När vi passerat Koporten och kom ned till sjön, tog jag av mig mina vita byxor, den vita skjortan, hängde upp kläderna på en trädgren, gick ut i bara kalsongerna och tog med mig Brownie ut i sjön, för att tvätta henne ren. Då spelade de ”Det var dans bort i vägen” i Koporten och på sommarterassen på Eksjö Camping spelade de ”Pärleporten”. Jag stod i vattnet i bara kalsongerna, mitt emellan Koporten och sommarterassen. Minst sagt blandad musik i öronen på en gång och en festlig syn för förbipasserande.

Koporten.

Jag tror inte att Sven Ingvars har uppträtt på denna scenen till höger i bild.

Det blommar i trädgårdarna till sommarstugorna runt sjön.

Tussilago blommar i dikesrenarna.

På den tiden när vi hade avtal med många kommuner om alla matleveranser, kunde man ganska ofta få frågan från ett dagis. ”Vi vill ha några vaser, vad har du att erbjuda?” Ska ni ha Tussilago eller höga gladioler i vasen, blev det stående svaret….

De flesta lantbrukare har så mycket skräp på sina gårdar, men inte här.

Själv är jag ”Städmissbrukare”, jag plockar skräp var jag går, rättar till i diskmaskinen, ser till att alla papper på skrivbordet ligger i linje, stolar och bord står rakt, plockar träflisor från pallar på golvet när jag går genom lagret, plockar upp papper på golvet på toa och så vidare…. Att se en gård som denna var ett ”rent” nöje.

Norr om sjön passerar vi villaträdgårdarna i Eksjö

Gamla I 12 området med byggnader i mängder.

Själv gjorde jag lumpen på Ing 2 som ligger ett stenkast från I 12.

Nu har vi kommit in på Södra Storgatan, mitt i centrum av Eksjö.

Eksjö är vår favoritstad. När vi fått våra nya elcyklar, kommer vi nog in till Eksjö igen och (trampar) ut till Skurugata, med flera platser. Här i Life butiken köpte jag Mandeloja, som jag läst om hos bloggvänner. Jag skall testa den på min torra hud.

Vi landar på Princess Café.

Sinnet behöver belöning med en Budapestbakelse, trots att andra delar av kroppen borde tacka nej till detta.

Hemma på ställplatsen igen.

Bästa tänkbara ställplats, en trevlig stad och en trevlig motionsrunda. Missa inte detta.