Vi mer eller mindre avslutade vår Finland/ Norra Sverige semesterresa för två år sedan i Jämtland. Redan då sa vi, det kan inte vara fel att komma tillbaka hit. Idag kom det magasin jag skickat efter.
Restaurang Timmerflottarens Ställplats.
Vilken ställplats, vilken restaurang, som jag har längtat tillbaka hit. Vi kom hit av bara slumpen, vi skulle stanna en natt, vi stannade en hel vecka. Härifrån till Vemdalen är det bara fyra mil. Vi kan vandra i fjället, det finns en massa utflyktsmål. Vemdalen har fördel hos mig, det enda jag är rädd för är vattenloppor i sjön Rätarn.
Restaurang Tullhuset Hönö
Fotö och Hönö var också en upplevelse, när vi kom dit för ett par år sedan. Rädslan för trängsel, mycket människor och pandemin ger Vemdalen pluspoäng. Dela gärna erfarenheter med oss om ni har.
För strax två år sedan åkte vi på semester till Finland. Före den resan hade vi slitet som vargar, med att tömma vår förra bostad på allt onödigt och fram för allt städa inför fotografering och försäljning. När vi kom hem började vi den stora flytten, som höll på i tre månader, bara all ved tog fem, sex hela lördagar i anspråk.
När flytten var över hade vi lugn och ro i en månad, sedan kom julruschen. I julhelgen blev jag jättesjuk i influensa. Det tog fem, sex veckor innan jag var återställd. Strax efter att jag var återställd kom Corona och vi stängde in oss.
På hösten började vi bygga vårt drömhus. Detta tog nio månader innan vi kunde flytta in. Vi stängde in oss på våra kontor, vi rörde oss inte ute mer än det vi absolut nödvändigaste. Jag levde dock hela tiden med alla hantverkare varje dag, men var inte ute och handlade, åkte med husbussen eller var på restaurang.
Nu har det gått två år, som vi nästan kan säga har missat allt trevligt uteliv. På torsdag är det tre veckor sedan vi fick vaccin nr 1. Kan vi tjuvstarta nu med munskydd på? Idag på hemvägen stannade vi till på Jysk i Eksjö. Vi har länge behövt köpa någon som av solskydd när vi sitter och äter i greenroom. Detta var en av de få gånger som vi gått i en butik för att titta oss omkring. Känns förfärligt att skriva om solskydd, vi har ju svinkallt och behöver varje solstråle som finns.
Är ni flera än jag, som tycker att ett år eller mera bara fallit bort?
Det första man tror, när man kommer utanför dörren en iskall morgon som idag är, så här kallt som idag har det aldrig varit här tidigare. Så här såg det ut sista gången vi var här 4 maj 2019. Idag gick det åt vinterjacka med neddragen luva, Goretex mössa och varma handskar, när vi gick en och en halv km, tur och retur, upp till Ljusoden i Hult.
Kalt och mycket ljusare när skogen avverkats
Jag ogillar inte att det avverkas skog, det är ett måste, så även här. Det var det roligaste jag visste då, i nio hela år. Kalt & kallt, men så ljust det blev. Jag sa just i fredagskväll, vi har 22,5 grader i bussen, men det är inte den riktigt goa värmen. Vi fick komplettera 2 kw el med gasol och då blev det den sköna goa värmen i bussen igen.
Ljusboden Hult (Arkivbild)
Det blev ett kostsamt besök i Ljusboden efter som det var ett uppdämt behov. Vi gillar Ann-Charlotte´s ljus, de rinner inte som de flesta andra ljus gör.
Utegrillen i Lyckarp.
Att grilla ute med björkved det gillar jag, inget att diska efteråt, bara så gott och sedan klart.
Vi har respekterat ”Anders & Stefan”, när de vädjat till oss att vara hemma. Dels på grund av att vi velat vara solidariska så långt det varit möjligt, vi har flyttat in i vårt drömhus under sista året och vi är 70 ++, därför har vi hållit oss hemma. Sedan förra besiktningen förra året, har vår buss rullat mindre än 200 mil inkl. semesterresa. Det kändes som lyx att besikta idag, men nu är det gjort.
Ställplats Lyckarp Eksjö
Det känns nästan lite lyxigt, att bara åka några få mil till Eksjö och att få njuta av naturen och tystnaden. Ingen trängsel idag, gästerna har nog blåst bort i de iskalla vindarna.
Fyra meter till grillen
Det känns nästan lyxigt att öppna vedlåren intill grillen och där finns den finaste ved att göra en brasa på, för att sedan grilla. Iskalla vindar, varma glöd och en stekhet korv, det känns inte kallt längre.
I morgon ska vi gå upp till Ljusboden strax intill. Vi har haft ärende dit sedan jul, men avvaktat på grund av epidemin. Nu kan vi inte vänta längre, vi måste gå dit.
Vad smidigt det blir att fylla nya förrådet med ved. Jag kan backa ända fram till dörröppningen och dra in hela pallar med ved. Som jag skrivit innan, har vi 22 meter parkeringsyta från boden till gatan, om någon vill sova över natt i sin husbil när de hälsar på oss. 16 amp. el finns på väggen.
Vår son har exakt samma Attefalls hus
Jag räknade med två man i två dagar, för att resa upp detta Attefallshus, samt ett par timmars ytterligare småjobb, men vad hände? Inget fel på jobbet, men vilken tid det tog!
Snöoväder i natt.
Jo det hände knappt någonting. På tisdagskvällen var taket inte ens tillräckligt täckt. Efter mycket påtalande till byggfirmans ägare, kom han själv sent på kvällen och täckte över taket. I dag hade det varit förstört om det inte varit täckt. Jag har plockat plastsäckar på två granntomter, var finns ordning och reda? När jag vänligt påpekat brister, får jag bara höra, gör det själv då! Du är ju världsmästare på det mesta (Kan det vara avundsjuka?)
Jag var med och byggde exakt samma hus för tio år sedan. Det huset reste en erfaren snickare och jag som hantlangare, upp på en lördag. Sedan återstod bara lite plåtar över vindskivorna till nästa dag. Nu kalkylerade jag med två dagar och två man inkl. det lilla extra arbete som jag hade. Nu har snickarna varit hos mig i tre och en halv dag utan att ens göra klart. Jag kände att jag blev tvungen att avbryta bygget och göra det sista själv.
Jag har sagt det tidigare många gånger, skulle vi som Handelsföretag, behandla våra kunder som några hantverkare gör ibland, skulle vi inte ha en enda kund kvar. Det ska sägas att en av snickarna var duktig och trevlig.
Det är dags nu för oss, att köpa en riktig postlåda, så jag får ta ned ”Byggpostlådan.” Ja ni vet, jag sitter hemma i vardagsrummet och beställer det mesta. Lite annorlunda var det denna gången, det gick inte att beställa postlådan utan att designa den.
Denna postlådan Flexbox var inte megastor utan mitt emellan. Byter postlådan adress eller ägare, går det troligtvis bara att köpa en ny plåt och skjuta in, mycket smart. Leveranstid två dagar. Det fanns ett helt redigeringsprogram, jag får titta på det och beställa en ny frontplåt. Denna duger så länge
Det sägs att man skall svettas in våren. Det är inte lätt att klä sig, när jag går till och från jobbet. På morgonen är det -4 grader, kallt om öronen, när jag traskar hem, barhuvad med uppknäppt vinterjacka, är det +16 grader. Inne hemma är det +28 och ute i greenroom +43,5. Vilken skön kvällsfika vi får varje dag.
Min vedbacke, precis som på landet
Jag är så himla glad att jag gjorde en uppgrusad vedbacke, precis som vi hade det förr på landet. En oöm yta att såga, snickra och ett plats att vara på för plantering med mera.
Insidan
Jag hade räknat med att snickarna skulle varit klara idag, men icke. Jag har inte varit hemma och drivit på heller.
Jag har varit med och byggt ett Eka Skog Attefallshus innan. Passform och snabb leverans är i särklass. Så här långt hann mina snickare till frukost idag.
Vid lunch idag
Så här långt hann mina snickare till elva kaffet.
Vid hemdags idag. Här på gaveln kommer det att bli en jättefin dörr.
Snart kommer jag att kunna köra hem så mycket ved jag behöver under min tid. Räcker det inte köper jag till resten. Nu har jag den bästa tänkbara plats för den, skottkärra, den stora snöslungan, min klyvsåg och lite till.
Nu ska den stora nockplankan 45 x 200 samt två bärlinor till 45 x145 på plats. Sedan blir det råspånt, papp och rött tegeltak. Detta bör nog stå pall i alla väder.
Detta är för oss ett av de första och bästa vårtecknen, äta en god pizza på Pirkro i Gränna. Det var inte kallt heller, att sitta ute på terassen mot badstranden. Birgitta är inte lika förtjust i att äta pizza som jag är. Denna gillade vi båda. Halva var inbakad och resterande var mest parmaskinka och ost
Banantårta Haglunds Konditori Gränna
Kaffe på maten ingick, men vi valde att ta det på Haglunds Konditori. När jag fick se min favorit, Banantårta, sa Birgitta. Du älskar ju dessa, köp och ta med hem. Med andra ord blev det två noll till mig, jag fick två av mina favoriter idag.
Vi diskuterade på vägen hem, kommer vi att sova på Rastplats Gyllene Uttern i fortsättningen? Ja det är klart vi gör om vi inte är ensamma, sa jag, Birgitta var tveksam. Vår buss är inte så enkelt att bryta sig in i. Inga framdörrar och när trappan är indragen, är det högt att ta sig in genom den enda och kraftiga dörren.
I höstas stängde jag till ventilen uppe i taknocken på vårt greenroom. Det skulle jag naturligtvis inte gjort, det blev ingen ventilation och det blev för tätt. Vi har sett att det varit fullt av små gråa fläckar på glasrutorna på insidan. Med lite gnuggande har de gått bort. Naturligtvis var det mögelfläckar.
Idag var allt inplanerat för att ge oss i kast med detta. Efter ett antal flaskor med fönster putsmedel och arbetande med vår fönster putsmaskin, syns inte glasen längre. Vi kan tycka att utsidan skulle varit smutsig, efter alla maskiner kring markarbetet, men icke. Vi putsade tak och väggar på insidan, samt hälften av väggarna på utsidan.
Det konstiga är att det var inte smutsigt på utsidan, inte ens taket, så vi lät det jobbet vara.
Matts Torebring 