Jag hade planerat att bara göra ett enda inlägg om Lidköping, men hjärnan kunde inte sluta att fundera över flera saker … Första funderingen var, kommer det att komma några knallar idag lördag i kylan?
Vi gick till Wookhouse
Wookhouse ligger bara ett 100- tal meter från Rådhustorget och vi går ofta dit. Vi gör alltid samma fel, vi beställer in 2 portioner, trots att det vore bättre att dela på en portion. Hur ska vi klara av att äta upp detta berg av friterade räkor, en stor skål med ris och en stor skål sötsur sås? (Birgitta fick lämna 3 st) Funderar vidare, varför göra så stora portioner?
Ett av de få torgstånden idag
Bara några få stånd på torget idag. Jag stod länge och funderade på detta ståndet. Först funderade jag över den kolossala storleken, resning av tältduken, ordna belysningen, ställa ut alla bord och alla dessa mängder av varor. Dessutom så gott som folktomt på torget. Kan det löna sig?
Hur många timmar tar det att sätta upp och ta ned detta?Baksidan
Baksidan ger en bättre bild av storleken. Vilket jobb, hur orkar man? Funderar på om det blir något över på detta slit?
Jag har varit lite tyst på bloggen ett tag, kanske mest p.g.a. sjukdom i familjen … idag har vi verkligen 2 högtidsdagar att fira. Klockan 9 idag blev Birgitta helt friskförklarad av sin läkare, samma dag som vi firar 56 år tillsammans. Fantastiskt …!
Rådhushotellet Lidköping
Vi åkte till vår älskade stad Lidköping, där vi hittade ett för oss, helt nytt jättetrevligt boende.
Hotell Rådhuset LidköpingMin kära hustru på bemärkelsedagenGratis kaffe, wienerbröd och en kyl full av smörgåsaroch kokta ägg
Kaffemaskin till vänster, i mitten av bilden ett stort vrålfika för den som önskar och till höger i bild en hel kyl fylld med smörgåsar, mjölk och ägg. Allt ingår i övernattningen som har ett fördelaktigt pris.
__________
En onsdag eftermiddag för drygt tre veckor sedan, kom Birgitta in till mig på kontoret och sa: ”Du måste skjutsa ned mig till Vårdcentralen i Byn...” Birgitta hade fått enorma blödningar.
Jag skjutsade henne senare in till Höglandssjukhuset i Eksjö. Det var på gränsen att hon klarade gå 50 m från bilen till entrén, det rinner blod ned i skorna, sa Birgitta. Det togs massor av prover och jag lämnade Birgitta kvar på Höglandssjukhuset senare på kvällen. Klockan 2 på natten kördes hon in i en ”taxi” till Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Eksjö kunde inte hjälpa henne. Några dagar senare röntgades hon på nytt. Hon grät och var orolig för svaret på vad de kunde ha sett.
Att leva i ovisshet i en och en halv vecka var enormt påfrestande för henne. Skulle det visa sig vara en allvarlig cancer? Idag kl. 9 på morgonen ringde Birgittas läkare och sa till Birgitta: ”Du är helt och hållet frisk!” Du har bara haft en mycket kraftig urinvägsinfektion.
Vi kramade om varandra, klappade i händerna, tackade Gud och satte oss i Lillvolvon och körde till Lidköping. När jag lämnat Birgitta på kvällen i Eksjö, fylldes jag av en inre frid, jag kände mig som 25 år när jag körde hem på kvällen, trafiken och långtradarna i mörkret bekom mig inte ett dugg. Jag kände mig trygg, detta kommer att bli bra, oroa dig inte Matts. Så blev det också:
Den 8:e febr 1969 gifte vi oss och i helgen är det 56 år sedan dess. Fantastiskt! Vi gick i samma söndagskola i början av 50- talet och vi har känt varandra sedan dess i över 70 år. Dessutom har vi arbetat tillsammans i snart 50 år.
När kyrkan invigdes och togs bruk åren 1971- 1972 var det fullsatt hus och oftast 3 hela gudstjänster varje helg. Under slutet av 80- talet gjorde vi en jättesatsning och då byggde vi till Café Freden samt en stor församlingsvåning. Många har flyttat från orten och många äldre har fått flytta hem. Idag är vi mindre än ett 40- 50 tal aktiva. Trots detta har vi en ganska god ekonomi. Offerviljan är enormt stor. Alla är vi övertygade om att kyrkan kommer att fyllas igen. Sekulariseringen kommer att brytas och det goda segra.
Vi har under de sista 25 åren utnyttjat oss av kommunens fjärrvärmenät. Mot slutet, till för oss skyhöga kostnader. Under hösten borrade vi 2 hål á 250 meters djup. Sedan ett par veckor tillbaka har vi varmt och gott i kyrkan igen, men med egenproducerad värme från berget under oss. Helt fantastiskt att vi kunde genomföra detta. Jag började i mitten av maj månad att jobba med detta stora projekt.
Vi lägger nytt tak
Betongpannorna på taket har legat där sedan 1971. Tack gode Gud att de har hållit så länge. Nu kommer vi att lägga ett nytt tak med betongpannor. Även detta är en stor kostnad för oss. En person som rest i många kyrkor i vårt land uttryckte: ”Det finns inte en kyrka till i Sverige som ligger mitt på torget, som denna kyrkan gör.” Förra sommaren göt vi (till en stor kostnad) en ny kyrktrappa. (till höger i bild) Fantastiskt att få vara med även om vi är få. Känner du för Aneby, kom över och hjälp oss. Gatorna i centrum är inte de bästa, kanske de sämsta i landet, men vi har en underbart vacker natur och inte minst en fin kyrka.
Så himla skönt att gå hem från jobbet i fredags kväll, medvind och ren nordanvind i ryggen. Annat blev det på lördags morgonen, när jag försökte blåsa snön tillbaka åt norr, då fick jag allt tillbaka på mig.
Frukost, eftermiddagsfika & middag på Viktoria Hotell i Jönköping
Det har nästan blivit tradition för oss att fira in nyåret på Clarion Viktoria Hotell i Jönköping. Förra året var det också snöstorm och ishalka och samma i år. Det gick inte att gå ut. Men det gick ingen nöd på oss, en jättegod frukost, eftermiddagsfika med hembakad äppelpaj och middag på kvällen. Så otroligt god mat serverades att jag backade 2 gånger båda dagarna. Allt till ett överkomligt pris.
För mer än ett och ett halvt år sedan började vi fundera, ska vi fortsätta med att trängas med alla andra husbilar ute på vägarna, ställplatser och campingar? Vill vi hålla på och tvätta en stor buss efter varje resa? Vill vi åka 35 mil för fukttest? Vill vi åka 10 mil för dyra oljebyten och service? Dessutom besiktning varje år. Svaret blev nej och det var ett jättestort steg att sälja vår fina buss…
Vi har haft den bästa husbil vi skulle kunna ha och att byta ner sig är inte lätt. Vi kollade in en totalutrustad plåtis på nyåret, det tog bara 2 minuter att avfärda den, det passar inte för oss. Vi har tittat på husvagnar, men då får vi dra bara 1400 kg med Lillvolvon. Vi har bara småtittat efter en sommarstuga, men inget är bättre än där vi bor. Jag har tittat på mängder av tester av Mercedes Marco Polo och WW California, men vi är till åren komna och vill inte ha det så trångt. Vi har tittat på flera husvagnar, men kommer vi att vara där? Kvar är nog bara att bo på hotell, eller bo några dagar i en riktigt fin stuga… Det vet jag att Birgitta vill och så blir det nog…
Solnedgång över badviken en eftermiddag i december 2024
När solen går ned kommer den upp igen nästa dag, men man ser den inte varje dag. Så blir det i fortsättningen med min blogg också. Förr kunde jag ägna ett par timmar om dagen, med att skriva varje dag på bloggen, samt kommentera på ett 10- tal andra bloggar. Vi har 4 digitala dagstidningar som jag läser lite olika mycket och mer hinner jag inte med utöver mitt jobb.
Ja vi får se om fortsättning följer, det vet jag inte själv … just nu är jag är trött på att ge stoft till illasinnade personer.
Vårt Greenroom – ett stort kylrum för all julmatDukat & klart för familjen att samlasMycket mat på bordetHela köksön är full av matMaten är serverad, var så goda …Våra fantastiska barnbarn
Det hängde på ett hårstrå att familjen skulle kunna samlas på julafton p.g.a. sjukdom … men Oliver, vårt barnbarn gav sig inte, utan kom hem till oss. Så fantastiskt att få fira julen med hela familjen samlad.
Marbäcks kyrka. Arkivbild
Vi är alldeles för trötta för att gå på julotta. I stället tog vi en middagsrunda till kyrkogården i Marbäck och Aneby kyrkogård. Vi har inga löften om morgondagen och Birgitta & jag har börjat att tala om saker, som vi aldrig nämt till varandra innan… Så skönt att samtala om det och planera så inte allt blir till en chock.
Jag har i hela mitt liv älskat Marbäck socken och jag har bara ljusa fina minnen av allt från min uppväxt i Marbäck fram till 10- årsåldern. Wasa knäckebröd, Kalles kaviar, Abba fiskbullar var något av det som inte fanns hemma på köksbordet, men som fanns på ”skolbespisningen” i Marbäck …
Marbäcks skola. Arkivbild
På nedersta våningen bodde min supersnälla fröken Ann-Marie Jönsson och på våningen över försökte min lärarinna, Ruth Gustavsson, lära oss de första grunderna i klass 1.
Här började livets skola 50 m bort …
Här kände jag idag en sådan stillhet, mina första skolår på andra sida backen i bilden till höger, kyrkan i mitten av bilden och sjön Ralången till vänster. (finns inte med på bilden) Livets cirkel skulle knytas samman här …
Marbäcks kyrkogård är en av de mindre och om den dagen kommer vill jag vila här … Så skönt att samtala om saker som varit så långt bort genom livet …
Birgitta & jag vill önska er alla en Fantastiskt fin julhelg
Hemma hos oss på Framtidsvägen 3
Några bilder från vårt fantastiska boende ute på landet.
Sett från FlisbyvägenHemma hos oss på Framtidsvägen 3Hemma hos oss på Framtidsvägen 3Hemma hos oss på Framtidsvägen 3Hemma hos oss på Framtidsvägen 3Hemma hos oss på Framtidsvägen 3En present från våra Finska kamraterKanske är det Tomten som blir vår dräng i framtidenJultallrik 1:a advent gamla Stan Café i Eksjö
Så mycket mat, att jag hälsade till köket och sa, ”halvera maten på tallriken eller halvera priset (210:- + dryck) Så mycket av allting att jag höll på att inte klara av att äta upp allt. 2 stora rågbullar dessutom som vi tog med oss hem.
Nu väntar vi bara på att hela familjen samlas till julfirande
Jag bromsar in bloggen mer och mer och jag är snart nere på tomgång. Allting har sin tid …
För några år sedan köpte vi ett antal tomtar på julmarknaden på Sägnernas Hus, i Sandhem utanför Mullsjö, som vi verkligen gillar, inte minst till vår julfotografering. Nu ville jag utöka familjen, men det fanns ingen utställare kvar med det sortimentet …
Flera av er har kanske varit här på dans och inte på julmarknad …
En kraftfull spis finns det på logen i stället för höBirgitta sitter och väntar på kaffe och en julsmörgåsDetta lönar sig säkert mycket bättre än att odla vallfoderDet kändes inte som en julmarknad, utan bara som en marknadVäldigt mycket folk hade kommit till ”Julmarknaden.”Många utställare ute på gårdsplanenBirgitta valde ut en varm mössa
Det bjuds på ostar, pepparkakor, dryck och godis, men allt detta har vi pallvis av hemma på lagret. Prylar har vi ingen plats för. Själv köpte jag en platta med svagdricka, gott att ta fram på julafton när familjen samlas.
En ren njutning att få fira Fars dag tillsammans med familjen …
Smörgåstårta för 8 personer
Smörgåstårta försöker vi att hitta på lite olika platser. Oftast är alla så goda en gång, men det krävs variation. Denna gången valde vi att beställa från konditori Gamla Stan i Eksjö.
Inte enkelt att börja. Foto Niklas
Jag har inte varit med om något liknande, det kändes som att bära en motorsåg (7-8 kg) på raka armar över Torget i Eksjö, den var så extremt tung. Våra gäster fick lyfta den och känna på vikten. Alla sa, OooooooooooJ vad tungt.
Hur ska jag klara av detta?Foto Niklas
Vi firade 2 pappor, men jag fick börja på denna p.g.a. ålder sas det …
En tårtbit får alltid plats
Det smakade förföriskt gott med den Midsommartårta som Niklas hade med sig. Hur mätt man än är, smakar en dessert alltid lika gott. Vi är så stolta och glada att få arbeta ihop med vår son, hela hans familj och att ha familjen bara ett par km bort. Det känns så tryggt, för helt plötsligt känns det som att vi blivit lite äldre.
Solen var på väg upp när jag gick till jobbet en morgon under veckan
Min egen Fars Dags hälsning … Allt är inte svart i världen, som Svartån på bilden. Solen gör allt vad den kan, för att vi skall njuta och ha det bra. Vilken fin Fars Dag vi fick, både Niklas och jag.
I det fina höstvädret på Allhelgonadagen, åkte vi ned till Jönköping för att besöka Restaurang Jensen Böfhus. Alla Jönköpingsbor som äger en bil, var säkert ute och körde omkring, eller hade de parkerat den på en parkeringsplats. Så mycket bilar överallt. Vi hittade till slut en parkeringsplats på Gjuterigatan, ett bra stycke från restaurangen på Västra Storgatan. Det var underbart att få gå ett stycke, efter denna fantastiska mat med en härlig Brylépudding som dessert.
Sedan åkte vi hem
Någon mil från Aneby i trakten av Knohult, kom det upp ett stort älghuvud framför vindrutan, framför Birgitta som satt bredvid mig. Birgitta & jag såg bara det stora 🫎 älghuvudet och sedan var det tyst. Jag bara hann tänka, varför är det tyst? Varför smäller det inte? Vart tog älgen vägen? Jag kollade bilen noga hemma, men inga spår av någonting.
Det första jag googlade på när jag vaknade idag var, kan älgar hoppa? Ja, de hoppar lätt 2 m högt, fick jag till svar. I efterhand säger Birgitta, att hon upplevde att älgen reste på sig för att hoppa och drog in frambenen. Hoppade den över oss, var det verkligen Änglavakt. Vi körde tillbaka idag för att se efter ev. spår, men vi såg inget.
Jag hoppas att ni har kopplat upp er på TBN Nordic och tagit del av mitt en timma långa samtal med Stefan Claar, TBN Nordic. (f.g. inlägg) Nu fick vi återigen uppleva Guds beskydd, eller om du vill kalla det Änglavakt. (Ladda ned gratis appen TBN Nordic, så är det enkelt att se en chockartad intervju om min uppväxt och livet i stort.)
Matts Torebring 