Det blåste kraftig motvind halva vägen, när jag gav mig iväg på skogspromenad. Du får gå själv, det blåser för mycket, sa Birgitta och det gjorde jag.










Det ena bamsestora trädet efter det andra.






Det blåste kraftig motvind halva vägen, när jag gav mig iväg på skogspromenad. Du får gå själv, det blåser för mycket, sa Birgitta och det gjorde jag.










Det ena bamsestora trädet efter det andra.






Vår dotter med familj frågade oss, om vi ville komma över till deras stuga på Vånö, som ligger nästan längst ut i Stockholms skärgård och fira midsommar. Eftersom vi inte har någon husbil tackade vi ja på stående fot. Dessutom fick vi ett trevligt ressällskap av vårt barnbarn Linus, som älskar livet på Vånö.
Om det varit bilväg till Vånö då skulle jag också återkomma oftare, nu tar bara båtresan minst 30 min. Jag var stolt när vi var hemma, över att jag klarade av att köra hela vägen (33 mil) från Dalarö utan att bli trött. Jag minns med fasa när det var otäckt att köra bil till jobbet (3 km).




Avlastning på traktor med vagn vid den egna bryggan

Utsikt från altan på på kvällen

Vårt boende i gäststugan




En syrenkvist blommar på berget










Ett Jättestort Tack till vår dotter med familj för en fantastisk midsommarhelg.
Jag hade kunnat stanna kvar en vecka till.

En annons, Ett Jobb för dig, på sensommaren 1976 i Tidningen Dagen, kom att totalt förändra livet för en liten grupp människor och inte minst för mig och min familj. Det var Roines i Hallsberg som sökte säljare till sin Fruktindustri och handel. Företaget var ett stort misslyckande och hade inga framtidsutsikter, utan allt gick över styr våren 1980.
Vi var ett drygt 10- tal som gick på niten och började jobba hos Roines i Hallsberg. Det gjorde också Magnus Magnusson, som då bodde nära Gränna. Inte nog med att vi jobbade tillsammans på olika distrikt, så fattade Magnus & Junia tycke för varandra. Junia är dessutom syster till en av oss säljare.
Magnus gjorde som jag och startade eget efter Roines konkurs. Ni som läst min bok (på 400 sidor) kan hela storyn. Det som jag är oerhört stolt över än i dag, är att vi i vårt idag familjeföretag, har 100- tals kunder kvar sedan mitten av 70- talet. Inte nog med detta, vi har minst en kund, som handlat i stort sett varje månad under alla år sedan min första dag på nya jobbet i mitten av sept. 1976. Fantastiskt!
Strax efter skolavslutningen på torsdags eftermiddagen, kom våra vänner och stannade till hos oss.

Sista gången som vi hade fysiskt kontakt med varandra var i mitten av 80- talet. Så har Magnus sett min blogg och ville läsa min bok. Vi måste komma och hälsa på er, skrev Magnus i ett sms. I samma stund höll jag på att färdigställa vår Drängstuga. Nu blev Magnus & Junia ”första paret ut,” som sov över i Drängstugan.

Magnus & Junia hade ”läst på” inför besöket hos oss och sett att vi bor granne med kossorna Highland Cattle. Dessutom har hon fått med dammen, utmed Framtidsvägen fram till oss.
Ett jättestort Tack, detta var verkligen uppskattat av mig, för lite bonde finns det fortfarande kvar i mig. Stort Tack för ert besök och välkomna åter …

Skolavslutningarna avlöste varandra ute i Ralingsåskyrkan, strax utanför Aneby, under torsdagen. Själv får jag lite av dåligt samvete, p.g.a. att jag missat så många skolavslutningar under åren. Min egen skolavslutning 1962, minns jag inte om mina föräldrar var med. Denna gången var familjen på plats när vår Linus slutade 9:an.


Klass 9 C före avslutningen i kyrkan.

Farmor & farfar är så stolta över vår Linus. Under samlingen i kyrkan avtackades Linus med så fina lovord för sitt uppdrag som Elevrådets ordförande.
Farmor & Farfar önskar Dig Linus allt gott som finns och lycka till i nya studier till hösten.
Tidigare i veckan bokade vi ett hotellrum på Stadt i Lidköping från fredag till lördag. När jag kom hem från jobbet på torsdag eftermiddag, frågade jag min kära hustru, kan vi inte åka i kväll redan? Ja ringde och frågade, den vänligaste människan i Lidköping svarade, klart vi måste lösa det. 3 timmar senare var vi där.
Vilket rum vi fick, nej vi fick 2 rum på 3:e våningen, ett sovrum och ett vardagsrum på tillsammans 45-50 m2. (Under 1200 kr per natt för 2 personer)

Stadt i Lidköping

På just denna P platsen på Stadens Gamla Torg, har vi sovit över i husbilen, under många nätter i början av 2000- talet. Nu och då också, Gratis Parkering. Berömvärt!

Hotell entré och entré till restaurangen.

Utsikt över torget från hotelrummet.

Här sov vi gott under 2 nätter.

Som en fin 2:a i stan.

Matrumsbord och 4 stolar. Totalt fanns det 5 fåtöljer, 1 soffa, 1 skrivbord, 2 TV apparater, 1 klaffbyrå och ett soffbord.

Skrivbord.

Stort badrum

En dusch hade passat bättre för oss, men detta var helt ok.

Vi visste inte om att hela hotellet var bokat av alla studenter på fredagskvällen.

En enorm kö ända från torget över bron, fram till hotellet. När vi skulle gå ut på kvällen fick vi hjälp att komma ut på bakvägar genom lager och lastutrymmen.

Själva firade vi Nationaldagen från Skansen, i vardagsrummet på vårt hotellrum.

På grund av studentfirandet, kunde vi inte äta i hotellets restaurang. Till slut fastnade vi för en Asiatisk Restaurang nära ICA Hjertberg på Läckögatan. och där fanns det parkering utanför. Väntetiden för att få mat var lång. Det var så gott att det förklarade den långa väntetiden på mat.

Nu har vi fått ett Volvo kort, där bilen själv väljer ut närmsta laddstolpe. Äntligen funkar det att ladda bilen.

Vi åkte ut till Spikens Fiskeläge och Ställplats. Där har det verkligen hänt stora saker. En ny större och fint planerad ställplats med tömning och servicehus.

En ny gigantiskt stor parkering för personbilar.

Ställplatsen sett från sjösidan. Alla bodar var öppna och hade servering och försäljning i full gång.

Torget lördag förmiddag, med säkert en ”blomstrande” försäljning.

Ett konstverk i parken … En fågel i handen är bättre än 10 i skogen…

Fredags fika i Rådhuscafét

Lördags fika i Rådhuscafét.
2 dagar i Lidköping är alldeles för lite, men bättre än inget alls. Visst saknar vi att parkera husbiilen på Krono Campingen och sedan cykla runt i Sveriges planaste stad. Bara Rörstrandsbron är en meter högre än övriga stan.
På min 60 årsdag, i mitten av augusti 2007, fick jag en MacBook av familjen och en blogg upplagd av Niklas. Bloggen har under åren sysselsatt mig 10- tusentals timmar. I början kunde jag inte ens lägga in bilder, utan det blev bara texter. Sedan har jag utvecklat det mesta själv, dock inte tekniska detaljer där flera vänner varit med på resan. Har du gott om tid kan du följa min blogg sedan 2007. (börja att söka på 2007)

Utan Niklas kunskap och Birgittas tålamod, över att jag förr alltid satt med min blogg om kvällarna, hade inte denna resan varit möjlig för mig. I skrivande stund står räkneverket på 2 500 841 visningar.

Otaliga platser som vi kommit till, som t.ex. Fotö, där det kom fram en person till husbilen och sa, ”Är det du Matts, jag läser din blogg varje dag?”
Min blogg har inte varit en enbart reseblogg, utan jag har haft flera olika kategorier, som t.ex. familjen, företaget, foto, min story, resor, debatt, ställplatser och reseberättelser.

I början hände det ingenting, men efter hand kom det upp ett antal bloggar. Som mest var vi nog 10- 15 bloggar som följde varandra, skrev och kommenterade varje dag. Nu har några lämnat jordelivet, några har lagt ned sin blogg, men en handfull bloggare lever vidare och är fortfarande aktiva.

Under 2018 ledde jag vårt största byggprojekt genom tiderna och jag hade mycket byggande att skriva om.

Flera gånger har jag tänkt att lägga skrivandet på hyllan. Men … Birgitta & jag har fått så många fina och goa vänner genom bloggen, så jag fortsätter att skriva, men skriver inte så ofta och inte så mycket längre. Har jag inget positivt att skriva om, så försöker jag vara tyst.
På bilden, som skall föreställa Nordkap och Gibraltar, var bloggen 15 år, nu är den 18 år. Det återstår att se hur fortsättningen blir …

Under 18 somrar besökte vi de flesta länder i Sydeuropa. Infällt i bild upp till vänster, ett 40- tal Les Castel campingar i Frankrike. Vi satte upp ett mål att besöka alla, för på dessa förstklassiga platser trivdes vi, men det klarade vi inte av. Vilka härliga minnen vi har och som vi har delat med oss under resan.
Tänk att vi ändå var så förståndiga att vi började resa när vi var unga (50 år). Röda nålar är platser för övernattningar. I Rubicone, Italien, övernattade vi ett 100- tal nätter, innan vi förstod att upptäcka hela Europa. Att köra från hemma hamnen i Aneby, ned till Basel, Schweiz, på ett dygn, det kommer aldrig mera på tal. Nu är vi glada över att röra oss i syd- och mellan Sverige.
Vi sålde husbilen, när spiltan var tom sökte vi en mindre husbil, som har nästan allt. Den väntar vi på fortfarande. Vilken tur att vi har semester i aug. i år.
Ett Stort Tack till alla medskapare till min blogg, Tack för all teknisk support, Tack för alla snälla och vänliga kommentarer, det är Tack vara er som jag har fortsatt att skriva.
Allt Gott från Matts & Birgitta Torebring
Birgitta hade en kväll under våren 2015 varit på syjunta. När hon kom hem strax före midnatt, satt jag uppe och väntade. Birgitta blev minst sagt förvånad över att jag satt uppe. ”När du har varit borta har jag sett ut mitt drömhus och jag har letat upp min drömtomt, i morgon börjar vi bygga!” ”Du är inte klok, gå och lägg dig!” sa Birgitta. Fem år senare (vi måste sälja vårt förra hus också) började vi bygga vårt drömhus på vår drömtomt ute på landet.

Jag njöt i fulla drag när jag avverkade all skog under 6 kvällar.




Tomten är en gammal sjöbotten sedan 1860 då Anebysjön sänktes ett par meter. Det blev höga tomtkostnader, men vi älskar tomten och vi är så Tacksamma över den.





Detta är ett par dagar före Mors Dag sista veckan i maj 2020, när Juneexpressen kommer med hela vårt bohag.

Här sitter vi bland schaktmassorna och äter Mors Dag middag.

Det har tagit 5 år innan allt blev bra.

Idag 1 juni 2025 firar vi våran 5 årsdag i vårt fina hus med en enkel räksmörgås.
När jag läser den 23:e Psalmen i Bibeln läser jag min egen text …
Han låter mig vila i sköna sängar på gröna ängar
Vid vatten där jag finner ro, o.s.v.

Vi ville äta glass i Söderköping utan att köra 30 mil, tur och retur hem samma dag. Vi valde helt rätt dag och fick uppleva en fantastisk försommardag i Söderköping. Birgittas pappa var här på 60 talet, badade och fick hjälp mot sin reumatiska värk.

Söderköpings Brunn är en fantastiskt anläggning, med fantastiska byggnadsverk, fantastisk natur, god mat och supersköna sängar i ett stort hotellrum.





Ställplatsen syns i bakgrunden. Den har inte fått så goda betyg däremot.




Förra året när vi var här var det mitt i sommaren, då var det 25 meter kö för att få ett bord på Smultronstället. Idag var det ingen kö, men fullsatt hela tiden.

På vägen hem gjorde vi flera avstickare, bland annat till ställplatsen i Norsholm. Jag skrattade när vi kom ut på gamla sträckningen av E4:an och jag kände igen ett av mina favoritställen att stanna och äta på när jag låg ute på vägarna. Idag var det ett åkeri som övertaget lokalerna. Jag har ett minne därifrån som jag aldrig glömmer … man ska inte stressa …
Tidigt 70- tal … Jag tyckte att frukosten tog alldeles för lång tid att få serverad, det talade jag om för köket och lämnade planen utan att äta. En timma senare fick jag motorstopp, som tog resten av dagen i anspråk.

Mors dag firande på Norraby Golfkrog, Tranås, detta var Birgittas eget förslag och hon bokade tid och plats. Vilken fest det blev med Grilbuffén ute i det fria, de gröna banorna utanför fönstret och en vik av sjön Sommen strax intill. Närmare en golfbana än så här, kommer jag nog aldrig…

Så himla gott att jag blev proppmätt …


Niklas hade sin vana trogen inhandlat Trisslotter av alla de slag och lagt dem i en massa olika paket. Någon gång måste det bli vinst, men inte några storvinster denna gången heller.
Birgitta säger alltid att hon har allt och det är nog med sanningen översvämmande. Inte ens jag kan komma på någonting. Men en Budapestårta skulle nog få säga nej till.

Jag har stött och blött i månader, vad ska jag göra åt grusgången utanför vår tomt, som gror igen av ogräs och förstör naturligtvis även intrycket av våran gård. Jag har googlat runt efter en harv som denna och en åkgräsklippare (utan klippbord) eller en minitraktor, men de som finns är oftast 20- 30 mil bort. jag söker vidare …
Så kom vår gode vän Christer, mångårig medarbetare och som hört mig prata om detta, in på mitt kontor och sa, ”Nu står det en harv hemma på er gård. Fantastiskt!” Men skulle det trots allt funka …?

Först tänkte jag att ytan är hård och harven går inte ned men icke, det gick hur fint som helst. Det gick åt bara 1 % av batteriet i bilen innan vi var klara.

Efter att vi parkerat bilen och harven, tog jag en kratta och skottkärran och räfsade ihop ogräset på en liten stund.

Nu har jag löst halva problemet, nu gäller det bara att hitta en minitraktor, en BM 230 Victor är för stor och vårt garage rymmer inte både nya husbilen och en sådan.

Detta medlet köpte jag på Granngården, ogräsättika med extra tillsats. Jag duschade på maskrosorna för ett par veckor sedan, på bara några timmar var de nedvissnade och idag räfsade jag bara bort dem.

Idag hann jag även med att städa upp i garaget, byggrester från byggandet av Drängstuga för ett år sedan. Vår nya husbil borde snart komma…? Ordern tecknades 24 sept. 2024 och enligt utsago skall den ha tillverkats under veckan. Challenger tillverkar i Frankrike cirka 14 000 enheter varav husbilar (8620) och (5420) husvagnar per år.

Ett stilla vårregn är så njutbart och nu lovar SMHI regn varje dag under veckan. Det tycker vi om som bor på landet och har kossor och hästar runt omkring oss …