Det vi nästan skrattat åt innan, stortrivs vi med idag, Byxelkroks ställplats. Så enkelt, bara en soptunna, stora platser för en hundring, gräs, grus, total tystnad och nära in till byn.
Idag cyklade vi och hälsade på Långe Erik. Bästa cykelbanor, bara en massa trevligt och härligt cykelväder.
Ölands N. UddeBygg din egen stenEn knotig tallTrevlig cykelvägLånge ErikHamnen ByxelkrokÖlandsbåtenPetters RestaurangDen största idagNästan fullsatt i hamnen
Fram på eftermiddagen blev jag precis som vanligt hungrig. Då har vi lika nära ned till Byxelkrok.
Igår kände jag inte igen mig när vi var nere i byn. Idag parkerade vi cyklarna och gick och nu klarnade bilden.
Ställplats Nabbelund har under många, många år, varit vår favorit. Några få har hittat dit och vår favorit parkering intill havet har alltid väntat på oss. Så var det inte idag när vi kom dit. I stället för gräs där vi brukar parkera, var det grov makadam och många nya platser och med ganska korta avstånd. Vi vände vid grinden. Vi njuter inte av att ha en trång plats.
Vi åkte tillbaka till Byxelkroks ställplats, som vi ratat tidigare. Mindre än halva priset, dubbelt så stora platser på gräs, soptunna och Svish, precis som vi vill hade det. En positiv överraskning!
Det är fina cykelbanor ned till Byn och Långe Erik. Idag cyklade vi ned till Byn och möttes av en knastrande och torr vegetation utan en enda blomma. Vi har parkerat många gånger under åren i Byxelkroks hamn, inte heller den lockar oss längre. Vi vill inte ha plats 14 av 28 i en lång tät rad. Jag tar helst ändplatsen.
Flera av er kanske minns när vi 2018 hade kört ända ned till Biarritz, i Biscayabukten. Den gången flydde jag därifrån samma dag i panikångest, när jag såg trängseln.
Vår ställplats idagVår ställplatsVår ställplatsVår ställplatsStällplats ByxelkrokAllt nedvissnat Foto Candra Torebring i Små Dalarö
Samma hav som hos oss, men lite längre norrut. Vilken fantastisk regnbåge. Jag har aldrig sett något liknande. I denna riktiga regnbåge är det 7 färger, i människans regnbåge är det bara 6 färger. Håll tillgodo med detta fantastiska konstverk.
För mig skulle det saknas något, om jag skulle bryta traditionen sedan mitten av 70 talet, och inte besöka Lammet & Grisen i Löttorp. Första åren vi var där, kunde man få en stor köttbit, äppelmos och en stor bakad potatis. Så är det inte idag, utan det serveras en stor buffé med en massa goda sallader, tillbehör och naturligtvis ät så mycket grillat du vill.
För att allt skulle bli fulländat önskade jag mig Öländska jordgubbar och grädde när vi kom fram. Alla de bord utefter vägen som vi brukar köpa vid var stängda. Inne i Löttorp fick Birgitta se en pojk som satt och sålde jordgubbar för ”35 kr litern” och jag kunde dessutom stanna bussen. Så fina gubbar och så billigt.
Vår plats de senaste årenÖländska jordgubbarStällplatsenParkeringenKockarnaHej & VälkommenDags att smaka påDet inre rummetKockarnaSolaltanGrillningFullt i varje rumPå solaltan after dinner
Vi har under åren suttit på olika platser i byggnaden, i stort sett varje år. I år fick vi sitta inne i det allra heligaste, med fina bord och stolar. Det var skönt för mig när det inte var så bullrigt.
Vi avslutade kvällen med en drink uppe på altan. Som allt annat har priset stigit avsevärt i år. Vi har ju gratis ställplats, så då är det inte så dyrt ändå.
Jag var först en knapp timma på jobbet på morgonen, för att röja undan då vi är kort med personal just nu. När jag kom till marknadsplatsen 10 minuter över 6 var det full rulle, men bara +8 grader varmt. Fram på förmiddagen var det nästan för varmt.
Men hur orkar dessa marknadsknallar? Plocka upp varor i 3 timmar och sedan packa ned igen i 3 timmar, som min granne sa. Det kom mycket folk, men intresset att handla var lågt. ”Det var en intressant bok, jag kommer förbi när jag går hem,” sa nog 40- 50 personer, men de kom aldrig förbi på hemvägen.
Marknadsgeneralen och jag gnabbas alltid med om rätt eller fel politik. Ja ni ser själva vilken kupp han gjorde denna gången. Vänsterpartiet till höger om mig och de andra röda till vänster, och så skulle jag stå som saltet mitt emellan dessa läger. Den kuppen kommer att straffa sig. 🤨
Min lilla monter3 timmar att plocka uppKanske samma härEtt helt blomsterlandMycket folk.En blå bil skulle jag haftLindshammars rastplats
Trots en lång dag, före och efter marknaden på jobbet, och en lång dag på marknaden, samt 2 timmars gräsklippning hemma, startade vi Herden och styrde mot Öland. Vi hade som mål att nattparkera på rastplatsen i Lindshammar. Det fanns gott om plats.
Då ses vi på Lammet & Grisen i Löttorp i morgon kväll …samt Öland en hel vecka framåt.
Steyr Traktor tillverkad i Österrike på 50- 60 talet
I säkert 10 år, kanske det dubbla, har jag sökt på nätet efter pappas gamla traktor från början av 60 talet. I dag hittade jag den när jag sökte på Veteran Traktor Steyr.
Jag kan inte tro att någon mera av er har hört, eller ännu mindre har sett denna traktor tidigare. Troligtvis var den billig på den tiden och då köpte pappa den. Pappas traktor var röd, men annars exakt likadan. Lägg märke till avgasröret under traktorn som alltid kördes sönder. Sätt på full skärmbild och fullt ljud. Kanske minns någon den, när vi träffas på Lommaryds Marknad i morgon.
Ni måste starta traktorn här och känna doften av dieselröken, detta har ni aldrig hört förr:
Lommaryds Marknad före pandemin. Bild Smålands Tidningen
På fredag är det dags för Lommaryds Marknad. Du får i år träffa bondpojken från Björnaryd, som var bygdens värsta skogshuggare på 60 talet, som sedan blev långtradarchaufför, en stor entreprenör och företagsbyggare i 46 år och som håller på än. På marknaden signerar jag min nya bok … En sann entreprenör under den Högstes beskydd.
Läs om fattigdomen i slutet på 30- 40 och 50 talet, om resor med husbil och husvagn i hela Norden och ute i Europa under 48 år, företagare och entreprenör som håller på än, ett ständigt byggande och utvecklande liv. Det sista bygget har just startat. Kalla det ”Klassresa” om du vill.
För ett 20 tal år sedan satt jag med ett headset från LG Telefoni. I bland kunde jag sitta och ringa hela dagarna. De höga och helt onödiga upppringningssignalerna skar in i höger öra. En skyddsingenjör mätte upp signalerna och sa med bestämdhet, att de var för höga men ingen åtgärd. Jag kunde ju lyft bort headsetet i de kritiska ögonblicken, men så blev det inte alltid. Idag är jag hörselskadad sedan ett antal år tillbaka.
En av hörapparaterna har lagt av helt och hållet sedan en vecka tillbaka. Vi har varit lågt bemannade på jobbet, så jag har inte kunnat åka till Audionommottagningens tekniska support i Jönköping. Fredag fm. förra veckan ringde jag för att höra om det var öppet. På nätet stod det att det var öppet, men vem kan man lita på idag så jag ringde. Ja ni vet svaret …”Vi ringer upp dig på måndag morgon kl. 8!” Efter ett par minuter ringde de upp mig och sa: ”Jag ringer dig nu för jag har så lite att göra!” Ja du kan komma nu i eftermiddag. Jag var nästan på väg att åka när telefonen ringer igen. ”Det finns ingen bemanning i eftermiddag!”
Jag ringde idag också för att kolla, men utan att någon svarade, jag har trots allt 10 mils resa t.o.r. Enligt nätet var det öppet och så var det när jag kom dit, fast då satt det helt andra tider på dörren. Jag fick plats nr. 15 i kön och just då hjälpte de nr 8. Jag fick i alla fall hjälp innan de stängde. Denna gången måste de plocka isär min hörapparat och det tar tid, men nu skickas den sedan hem till mig.
Man lär sig leva med allt, men visst är det jobbigt att inte ha full hörsel. Med stengolv och trä i taket hemma, har vi nog inte de bästa förhållande för en hörselskadad person. Jag får alltid fråga om Birgitta: ”Sa du ja eller sa du nej?” Det kan bli ganska tokigt om jag hör fel.
Det var länge sedan vi tände upp i vardagsrummet redan vid 18 tiden, idag gjorde vi det. Det mörknade utanför fönstren, så jag gick ut och spanade efter regn … kanske skulle det komma lite nu i alla fall, utöver det lilla som kom på morgonen.
SMHI har varnat för kraftiga skyfall på Småländska Höglandet, men de molnen måste tagit en annan väg. I skrivande stund har vi fått 3 mm regn idag.
Vi sådde om vår gräsmatta en vecka innan vi reste på semester. Det var omöjligt att någon skulle vattna när vi var borta och dessutom var det varmt. Sista veckorna har vi spridit ut över 40 m3 kommunalt vatten, bara för att rädda de nysådda delarna.
Toreman har fått tjänstledigt sedan slutet av maj månad. Gräset har jag klippt en gång i veckan med min gamla Stiga klippare. Det har sagts mig att gräset bör vara 8- 10 veckor innan vi startar Toreman.
VardagsrummetUtanför fönstrenMot badvikenDet börjar grönskaLedigt ikvällLite våttDet såg bra ut en stund, men regnet kom av sig
Det kom ett rejält dagg men så mycket mer blev det inte. Å andra sidan gläds vi över varje droppe som faller från molnen. Jag tror att jag har räddat gräsmattan. Nu är vi inne på 3:e året i vårt fina hem och nu önskar vi inget hellre än att det ska bli grönt.
Ni vet att jag skrev om ljungfruresan med motorbåten och att vi fick ro i stället. Nu kom Storfiskare Linus hem igår, efter tre veckors semester med far och mor. Det gick inte bra för honom heller att få motorn att starta, utan han tog årorna och rodde ut på sjön så vi kunde fika. Vi måste lösa detta att inte motorn startar, sa pappa Niklas och storfiskaren Linus. De rodde ut på lite djupare vatten och Vips så startade motorn direkt vid första rycket. Vi hade försökt starta på för grunt vatten, propellern kunde inte snurra runt. Idag erkänner jag vårthandhavandefel!
Först hade vi tänkt att sjösätta båten i badviken, men det var så lite vatten och jag vågade inte backa ut tillräckligt långt. Vi fortsatte till Båtrampen i Målsånna camping, men samma sak där. Aneby sjön har just nu 50 cm lägre vattenstånd ön normalt. Då åkte vi till sjön Ralången och en fin ramp att sjösätta vid.
Linus rorMatts & BirgittaLinus & NiklasLinus tog en Abborre Motorn startarPå väg att hämta ossBra krut i motornBirgitta blev blöt av farten
Vad roligt vi fick, det var bra krut i motorn och ganska snabbt hade vi kommit till norra delen av sjön. Ralången är idag en jättefin sjö och ligger så vackert placerad. Fram till slutet av 60 talet släpptes dock allt avloppsvatten orenat ut från samhället, samt allt avloppsvatten från Sveriges största privatägda slakteri som låg i Aneby. Det sägs att Svartån var färgad röd av blod från slakteriet vissa dagar. Naturen har naturligtvis inte läkt alla sår men ganska mycket.
Vi fick en härlig tur på sjön i ett underbart bar väder. Linus stortrivdes med att ge full gas på båtmotorn och vi andra hade jätteroligt. Nu lär vi oss lite nytt varje gång.
Jag startade bilen för att köra ned båten till vår badvik. Jag hann bara utanför garaget så startade vindrutetorkarna. Då lät vi båten stå, tog lillbilen, körde och spanade in flera campingar och ställplatser i Eksjö, Lyckarp, Hult och Movänta. Dessa platser har vi besökt många gånger under åren.
Det kändes som att det var 10 tals år sedan, vi var uppe vid Kaffestugan intill slalombacken. Skidbacken är oftast fullsatt vintertid vid bra väderlek. Det är riktigt brant upp till kaffestugan.
Under många år var det vänner till oss som drev kaffestugan så länge de orkade. I år har den fått liv igen genom en ung familj som satsar all sin kraft där. Så jättetrevligt och gott att fika däruppe.
Det är bara att rekommendera att ta en tur hit. Ta av från stora vägen nere i Ingatorp och följ skyltarna upp till toppen. Nere i Ingatorp ligger även en restaurang, som såg riktigt spännan ut. Den får vi testa nästa gång.
Matts Torebring 