Matts Torebring

Vi har inte ätit ute här nere innan i år, men i afton blev det fest på riktigt.

Jag som har sett alla som varit i Spanien under vintern och även i sommar, jag har också läst om vad de ofta äter när de har fest. Lite skeptisk var jag, men har alla andra överlevt, så ska vi väl kunna testa också. Sagt och gjort efter att ha hämtat in kunskap från internet. Vi beställde in två Big Beer och…

Paella för två personer.

Det var så gott, jag törs nästan säga att det var bland det godaste jag ätit på restaurng. Servitören svarade att de i Restaurangen på Camping Rubina Resort är ”Bäst i norra Spanien” på att göra Paella. Jag törs nästan tro att han har rätt. Det var så otroligt gott och så mycket mat att vi orkade inte äta upp allt.

När vi fått var sin jätteportion var ändå hälften kvar på pannan.

Nu väntar Birgitta bara på mig, sedan gäller det bara att äta så mycket vi orkar.

Visst är det roligt med bloggen. Vi har fått tips om en bra camping från bloggvänner och har bara stortrivts, våra bloggvänner har dessutom talat om vad de äter. Det var så makalöst gott alltsammans.Tack alla bloggvänner, vi är så glada att ni finns.

Klockan är 21.30 och det mörknar borta i Roses, 5- 6 km bort.

Förra året skulle vi lämna området där vi är, Katalonien, just den 24 juni. Vi fick inte en blund i ögonen på en stor del av natten. Det small och small som det varit krig. Detta höll på så långt in på småtimmarna. I år var vi förberedda med nyladdade batterier i kameran. Vi gick ned till havet vid klockan 21.30 och var hemma klockan ett.

Barcelona Sant Joan är det midsommarfirande 2012 i också kallas Festival of Saint John. Många namn har Sant Joan. Det är oftast kallas ”Nit de Sant Joan” som betyder St Johns natten, men ofta efterlyst ”The Revetlla de Sant Joan” på katalanska, spanska eller på Kallad ”Verbena de Sant Joan.” Eller bara de händelser ”Nit de FOC” – night av brand. Alla namn hänvisar till samma händelse – festivalen fest Johannes Döparens att fira vintersolståndet midsommarafton spanska under kvällen och natten 23 juni varje år!

Klockan 22 skulle det börja i Roses och hos oss här i Empuriabrava klockan 24.

Nu går månen ned i ”Stand by” läge, så nu börjar det.

Jag tycker det är kul att fota i mörker, så jag var väl förberedd, med flera objektiv och stativ.

Jag tog ett par hundra bilder, några delar jag med mig.

Trots det var så långt borta, kändes det nära oss.

Hela Roses på andra sidan havet låg inbäddat i rök.

Klockan 24 var det vår tur i Empuriabrava.

Som jag skrivit tidigare är Empuriabrava en av världens största småbåtshamnar. Nu tog alla sina båtar och lämnade sina bryggor och gick ut och lade sig i havet med sina gröna och röda lanternor lysandes. Det var en festlig syn att se i mörkret. Att sedan se dem komma på rad, mullrandes med sina stora motorer i mörkret, var nästan ännu mera festligt.

Man vet knappt var man skall vara, det bara smäller, i ett hav av fyrverkeri överallt.

Denna bild får bli avslutning på en fin festkväll & natt i Empuriabrava.

Den nya poolen på Camping Rubina Resort, vattenyta 1000 m2.

Ni som känner mig och vet vad jag brukar skriva om på våra resor, hittar mycket lite skrivet, om livet kring poolen. Jag älskar havet, vågorna som rullar in och tystnaden ute på lite djupare vatten. Denna pool inne på vår camping, lockade dock in mig. Det gröna gräset, skuggan under träden eller stekande sol, bara att välja, blommorna runt omkring, salt vatten, storleken 60 meter lång att simma i, på 1,5 meter djupt och ljummet vatten. Det var den bästa pool jag varit i, sa Birgitta.

Denna pool har allt man kan önska. Dessutom Bar & Glasscafé bakom ryggen.

Små uppbyggda kullar till vänster med lek för de mindre samt en lågvattendel i bortre kortsidan.

Mycket blomknoppar av olika slag, några är utslagna.

Blommande träd och buskar.

Visst inbjuder det till att läsa en bok i gröngräset.

Jag var först i att simma iväg.

Birgitta kom snart efter.

Denna pool kommer säkert att locka hit oss flera gånger.

Idag har vi ”Hondat” från Empuriabrava till vägens slut, ut efter havet.

Till Roses har vi bara nio km. Sedan fortsatte vi kustvägen till dess att den tog slut, där vitt blir grönt på kartan. Allt är så vackert, så det är obeskrivbart. Det var behagligt att köra efter kusten, även om det var ganska kuperat. Nästan hela sträckan var det hastighetsbegränsat till 40 km. Underbart att åka MC och +29 grader ute.

Vi parkerade Hondan mitt i centrum vid playan och detta konstverk.

Centrum av Roses ligger intill beachen.

I stort sett bara restauranger var man går, bara större eller mindre.

Känns som bilen var utlånad från Motala Motormuséum?

Vi kar kört runt havet och vår Kabe står 100 meter till höger om det blå båtvarvet. Kortet är  taget med teleobjektiv, det blå båtvarvet var bara en blå prick för ögat.

Allt var så underbart vackert, att jag borde filmat varje steg vi tog.

Så här ofattbart klart är vattnet i hamnen, på cirka tre meters djup.

Tänk om man kunde fått åka med till Gibraltar?

När vi gått en bra runda blev det ”Kaffe Americano” och varsin stor baguett.

Sedan körde vi någon mil till kustvägen tog slut vid en vändplats.

Det fanns en meter fritt mellan husen så jag kunde ta detta kort.

Det svårt att stanna och ta kort på allt vackert, även när man åker på en MC.

Jag kommer att drömma hemma i vinter, om allt det vackra vi passerar.

Det finns många fler båtvaruhus än mataffärer.

Till slut hittade vi grädde och potatis till vår midsommarafton.

Idag har vi suttit bakom muren och stängslet på vår baksida.

Vi har haft hemmasittarväder med moln idag, men ändå skönt att sitta ute. Jag har suttit och beundrat muren och stängslet som man byggt runt hela campingen, kanske två km eller betydligt mera. Jag förstår inte att det skall behövas, varför alla dessa skydd mot inbrott?

Dessa bär, jag vet inte vad de heter?

När vi bodde på Camping Les Tamaris på Franska Rivieran för två år sedan, hade vi dessa bär i massor. Det är mycket bär här också, men här kalasar fåglarna på dem hela tiden, och sjunger sedan för oss. Får man dem under skorna är de som Toy och svåra att få bort. Träden de växer på är tre till fyra meter höga.

De kommer i hela flockar och bara äter bär.

Tyvärr släpper de sedan sina behov på husbilen. Jag skurade en kvart för att få bort allt på vindrutan i går kväll.

När de är mätta sitter de och bara sjunger för oss semesterfirare.

”En i taget” kommer säkert vågen att säga när vi kommer hem.

Vi älskar att prova på alla goda bakverk vi ser. Fast denna var verkligen annorlunda. På utseendet att döma kunde man tro att den var gjord på en frukostfralla, men så var det inte, utan en grövre mördeg av något slag.

Den var hård, men god och gick inte att äta med sked.

I morgon finns det säkert ett 20- 30 tal nya bakelser att testa i bageriet, men vi tar en i taget. Visst är det gott. I love Spain.

Vi har ett mycket sällsynt väder som idag, fem regndroppar i timman.

Mycket sällan eller knappast aldrig går solen i moln som idag. Än så länge har den gömt sig totalt idag, men kommer nog snabbt fram igen. Det är ju inte speciellt varmt heller. Har vi tagit med oss smitta hemifrån?

Vi stannade först vid en sovenirbutik.

Det är faktiskt riktigt roligt att våga sig ut i den spanska trafiken med våran tvåhjuling. Kameran hade jag hängandes om halsen för att snabbt få upp den. Visst får jag lasta 1100 kg i husbilen, men dessa stora cementstatyer får vara kvar i butiken för vår del.

Här borta vid gatans slut bor vi.

De ena villan slår den andra i påkostad stil och utsmyckning. Kan inte vara billigt att bo här.

Jag var tvungen att ta med lite tallkottar och blanda med alla båtar.

Vem skulle inte vilja bo så här, en fin bil på framsidan och båten vid vardagsrummet?

Eller bo så här, hörntomt och båt vid vardagsrummet?

Det står National Park lite varstans man åker. Jag köpte karta, jag surfade på internet, men blev inte riktigt klok på var den var. Jag pratade med min trevlige Holländske granne, han svarade det är HÄR. Hela detta stora område var träskmark tidigare. Det har byggts ut till att bli en av världens största småbåtshamnar, läste jag på nätet. Det är därför det är både gata och en kanal till alla hus. Varuhus efter varuhus som säljer bara fritidsbåtar.

100 meter söder om vår campingplats ser det ut så här.

Empuriabrava (heter platsen vi bor på) är en av de största småbåtshamnar i världen. Det ligger vid kusten i Girona  Katalonien, Spanien.

Alla verkar ta båten hem på kvällen.

Alla verkar ha en båt.

Båtar i alla storlekar.

Finns det någon som inte har en båt?

En del har en större båt.

Säkert välbeställda människor som bor här.

När jag vred kameran ett kvarts varv åt norr ligger vår beach.

Birgitta poserar vid hamninloppet.

Här kommer alla båtar in och ut.

Vår beach.

Birgitta som fyrvakt.

Hela vår beach.

Hit bort skall vi åka motorcykel en dag.

Så är vi hemma igen om 100 meter.