Matts Torebring

En sommarbild från Rastplats Boråstorpet riksväg 40, Borås, aug. 2010, när blir det grönt igen?

Vi lämnade den härliga solen i Spanien i början av juli månad 2012. Vi reste vidare till Andorra, Normandie i norra Frankrike, Holland, Tyskland, Danmark och hem. Under dessa 11 dagar regnade det varje dag. Regnade, ja ibland, men oftast rena skyfall. Så kom hösten, nu måste solen komma fram igen, nej mera regn och mera skyfall. Nu blir det väl en torr och solig vinter efter detta ihållande regnande. Nej, nej, snöskottande varje kväll man kommer hem, två spår till Birgittas bil ut från garaget på morgonen, ibland med snöslungan, ibland räcker det att putsa till med snösläden.

I början av detta århundrade var det oändligt tjatande om alla gröna vintrar. Jag har inte hört ett ord om detta på flera år nu. Jag funderar samma sak varje år, hur skall solen kunna förvandla denna snötäckta och kalla nord till grön grönska igen? Hur blir vår och sommarvädret hemma i Norden? Nej det är bäst att ta det säkra för det osäkra och dra ned till Spanien. Egentligen skulle jag vilja dra redan nu, lämna allt och bara fara iväg. Jag bara njuter av alla sommarbilder, alla bloggvänner lägger ut från Spanien och Marocko.

Jag har inte känt så här tidigare, är det dags att börja på att fira vintern i Spanien även för mig? Är det dags att sluta jobba? Fira jul känner jag inte för där nere,  men att åka Trettondagen och kanske vara kvar där nere, tills det börjar våras hemma, skulle nog passa mig också, eller har jag fel?

Idag lördag, har jag tvingats till att jobba med revision av vårt Miljö- & Kvalitetssystem, FR 2000. En rent spel för gallerierna och så urbota tråkigt, allt bara för att få en stämpel på ett papper att företaget är certifierat. Vår ambition är att vara betydligt bättre än ett företag med en stämpel på ett papper. Att jobba med detta en vanlig arbetsdag är helt uteslutet på grund av alla störande element. När vi blev certifierade första gången 2004, hade jag lagt ned runt 550 timmar på detta. Min dokumentation, (Torebrings Instruktionsbok) var från början mer 160 sidor. Idag har jag bantat ned så mycket det går.

Tänk om man fick lämna allt detta tråkiga och möta sommaren i söder, kanske på Playa Levante i Benidorm?

Ps. Klicka gärna upp bilden ett par gånger, den är ganska somrig och skön.

Cadaques konstnärsbyn i norra Katalonien, Spanien, sommaren 2012.

Sommaren 2012 reste vi från Camping Rubina Resort, Empuria Brava. Min fru och jag startade vår MC, en Honda 125 cc, och körde upp i bergen. Först passerade vi högt över hamnstaden Roses, med en bedårande utsikt över staden och medelhavet. Sedan klättrade vi vidare upp i bergen med vår MC. Efter en bra stund började vi nedstigningen mot havet igen, på slingrande bergsvägar i ett helt kalt och bergigt landskap. Efter mängder av slingerkrokar, kom vi ned till denna helt fantastiska plats, konstnärsbyn Cadaques, längst upp i nordöstra Spanien. Det var tur för oss, att vi lämnade bobilen kvar i Empuria Brava. När vi rullar in på de så smala gatorna står en stor skylt, Förbud mot Husbil. Aldrig tidigare har vi tagit oss för en resa på nära 10 mil på en MC, och fått uppleva något så fantastiskt, som denna lilla by.

Vi tycker detta är Årets Bild, därför att det krävdes så mycket utanför det vanliga att komma dit, att så få, kanske varit där och fått uppleva denna by, det är inte bara en bild, det är en upplevelse och det är mycket kultur.

Inlägget ovan är mitt bidrag till tävlingen Årets bild, i en tävling anordnad av Freedom Travel och   http://www.vistaprint.se/fotovaggkalender.asp

En ny positiv artikel i Smålands Tidningen.

För någon vecka sedan skrev jag på min blogg om den positiva inställning som finns i Eksjö Kommun till oss husbilsturister. Mitt inlägg lästes av en av mina bloggvänner, Lars Permelin i Hässelby, Stockholm. Lars Permelin tog helt enkelt kontakt med Smålands Tidningen och utvecklade ett positivt samtal. Idag kan vi läsa en ny artikel på samma tema. Birgitta och jag kommer att ha ställplatsen på Eksjö Camping, vid sjön Hunsnäsen i Eksjö, endast sju till åtta minuters gångväg in till city, som vår vinterfavorit. Själva och flera med oss lovordar dessutom ställplatsen vid Lyckarp, några km utanför city, på vägen mot Vimmerby. Rastplatsen vid Aborraviken vid infarten från Vetlanda och Nässjö är en bra plats den också att övernatta på. Grattis till er alla Eksjöbor att ha en sådan framsynt kommunledning.

Vår nya drömbil är snart klar…

Vi har köpt fem nya husbilar av Torgny Ekman, 72, Östgöta Camping, Mantorp. Igår eftermiddag sålde vi din förra bil, berättade Torgny. Det fanns en bil till, av samma årsmodell och betydligt billigare, men kunden valde din förra bil, på grund av den var så välvårdad. Vår förra Kabe såldes två dagar efter att vi lämnat den. Visst lönar det sig att hålla ordning på sina prylar. Vidare berättade Torgny att din nya bil skall vara klar vilken dag som helst. Från början var vi lovade leverans i mars – april. Senare har det datumet ändrats till vecka 7.

Jag har nog aldrig tidigare så sett fram emot en leverans av en ny bil som just denna gången. Jag gläder mig åt garaget, där vår Honda skall få åka med, alla stora utrymmen och garderober, Qweensbed, en riktig gasolkoffert med ett väl tilltaget utrymme att kunna byta vilken flaska man vill, utan att lyfta ut den ena först, bort med hängande sladdar på utsidan, rätt placerad toatömning, dubbelbädden framtill, en riktigt ombonad förar- och passagerarmiljö, fem års garanti och inte minst automatlådan och den stora motorn. Jag tycker det skall bli såååååå spännande.

Idag ska du väl inte cykla?, sa Birgitta, det är – 22 grader ute.

I dag har vi haft den kallaste dagen hittills på Småländska Höglandet, minus 22 grader. Jag gillar att hålla igång med motion och är sällan främmande för någonting. Det är kul att se var gränserna går. Lite kallt om kinderna, var det allt, när jag cyklade över Svartån, på väg till jobbet, en kvart före sju på morgonen. Hem i kväll kändes som rena mildvädret med bara tio minus grader. Nu har det varit kalasväder att cykla i. Värre blir det med all snömodd nästa vecka, när det blir plusgrader. Naturligtvis har jag dubbdäck på cykeln och jag har inte ens känt halka när det varit ren isgata. Jag har bara knappt en km att cykla till jobbet, så det  är inte mycket skryta med.

Kameran har varit med till jobbet varje dag denna veckan, uti fall att solen kommer fram. Möten, telefon och mejl har gjort att jag inte kommit ut. Idag struntade jag i mitt skrivbord, telefon och mejl, jag åkte ut och såg soluppgången. Sagt och gjort , jag tog Birgittas bil och körde runt lite i den nära omgivningen och nedan följer en massa vinterbilder. Hur många gånger får man se naturen så här vacker som idag?

Ps. Klicka gärna på mina bilder, för att på riktigt se naturens under.

Solen på väg upp borta i öster. Foto från mitt kontor.

Solen lyser redan på grannens tomt.

Ridklubbens hästar på Aneby Gård.

Solen på väg upp över Aneby Gårds gärdet.

En allé delar det stora gärdet.

På väg ned mot Bredestad.

Solen kommer inte fram över trätopparna överallt.

Bredestaddalen utanför Aneby

Bredestaddalen utanför Aneby.

En liten småväg strax söder om Aneby.

Sunneränga utanför Aneby.

Sunneränga utanför Aneby

Sunneränga utanför Aneby.

Sunneränga utanför Aneby.

Sunneränga utanför Aneby.

Sunneränga utanför Aneby.

Sunneränga utanför Aneby

Sunneränga utanför Aneby.

Stalpabacken ned från Blå Grindar.

Stalpabacken ned från Blå Grindar.

Stalpabacken ned från Blå Grindar.

Ängs beteshagar, Stalpabacken ned från Blå Grindar.

Södra delen av sjön Ralången.

Stalpet Aneby.

Soluppgång sett från Sommarhemmet Stalpet.

Stalpets vattenfall finns bakom träden.

Ralingsås utanför Aneby.

Här i Härjestad byggde en god vän en villa för många år sedan.

Utsikt från villan vid Härjestad.

Soluppgång över sjön Ralången.

Hoppas du orkade med kylan och alla bilder och att vi ses snart igen!

Vadstena klosterhotell, kan det vara något mitt i vintern?

Jag satt på torsdagskvällen och småsurfade efter ett lämpligt resmål över helgen, men inte för långt bort. Själv har jag jobbat fyra dagar i mellandagarna när alla andra varit lediga. Nu ville jag komma hemifrån och koppla av lite. Två nätter på Vadstena Klosterhotell för 1450:- SEK inkl. frukost i dubbelrum, stod det på nätet. Det priset måste vara per person, sa alla vid lunchen på fredagen på jobbet. Jag blev mera nyfiken och ringde upp efter lunch. Tjejen som svarade och sa att, det priset är för två personer och två nätter. Då måste jag bara fråga Birgitta, om hon följer med, sa jag. Vi åkte direkt efter jobbet.

Här inne på plan två vaknade vi till en kall vinterdag.

Utsikt från vårt hotellrumsfönster.

Här ligger Kungssalen till vänster, från vårt fönster, alla hotellgäster äter frukost här.

Bastanta och gedigna möbler på rummet och tjocka ytterväggar.

Fina möbler, sköna sängar men lite med skåp.

Alla hotellgäster äter frukost i Kungssalen, byggd år 1250.

Vi var riktigt frukostsugna.

När vi kom på fredagskvällen gick vi ned i restaurangen för att äta något. Det fanns bara två tre rättersmenyer att välja på samt att man kunde välja vilken rätt man ville. Vi valde ugnsbakad rödingfilé med oxsvanssky, rotsaksterrine, picklad romanesco och blomkål. Det var gott, men jag blev inte mätt och det var inte billigt. Jag ville äta upp chipspåsen i minibaren, men hejdade mig. Vi åt så mycket mera till frukost, så det gav rejäl valuta för pengarna.

En av de bästa frukostbuffér jag smakat på.

Den rikliga frukostbuffén och miljön gjorde att det smakade så bra.

Tillbaka på väg till vårt rum. Här kan man bara sitta och umgås. Vi satt en stund och åt frukt.

På väg till vårt rum.

Strandpromenaden i Vadstena

Strandpromenaden i Vadstena

Strandpromenaden i Vadstena

Strandpromenaden i Vadstena

Strandpromenaden i Vadstena.

Strandpromenaden i Vadstena.

Strandpromenaden i Vadstena.

Strandpromenaden i Vadstena ut på hamnpiren.

Strandpromenaden i Vadstena, det måste ha varit hård vind och kyla, som piskat upp vattnet till is.

Strandpromenaden i Vadstena ut på hamnpiren.

Strandpromenaden i Vadstena, till vänster om kyrkan bor vi.

Strandpromenaden i Vadstena ute vi småbåtsinloppet.

Det var kallt, minus 13 grader, att gå strandpromenaden i Vadstena.

Inte en enda husbil på ställplatsen  men, finns det ström denna tiden på året?.

Förmiddagskaffe på vårt stamfik, efter lite affärer på stan.

Vadstena har en riktigt bra skoaffär med Ecco skor, Engholms Skor. Birgitta passade på att förse fötterna med varma stövlar. Själv har jag köpt mina bästa skor där.

Vad ska vi ta till kaffet?

Inte nog med fika, vi köpte med oss två styck supergoda Ciabata till rummet också.

Tillbaka på hotellet med det vi handlat på sta´n.

Hur många hundra tusen människors steg krävs för att slita ned en stentröskel som denna?

Den enormt stora Klosterkyrkan i vinterskrud.

Inne i kyrkorummet.

Hur kunde man bygga dessa byggnader förr, utan dagens tekniska hjälpmedel?

Birgitta hade gärna provspelat på denna enorma orgel.

Det var mäktigt att höra tonerna av denna stora orgel.

Inte mindre än tre olika stora orglar i kyrkan för olika samlingar.

Först den jättestora orgeln, sedan denna mindre till vänster i bild och ytterligare en orgel till höger i bild längst fram i kyrkan.

Vi var riktigt imponerade när vi lämnade kyrkan.

Eftersom jag alltid jobbar när solen skiner, hade jag hoppats på sol denna dag, men så blev det inte. Det är vackert ute i naturen, utan sol också.