Nu har våren kommit till oss på Skogsgatan.

Det ligger fortfarande en del snö kvar i vår trädgård. Nu kom vårsolen fram, och jag gav mig ut med kameran, för att leta efter första växtligheten eller en blomknopp. Gräsmattan känns fortfarande som ett betonggolv att gå på. Jag har ett par Ädelsyrener, ett par Paradisäppelträd, ett Japanskt körsbärsträd och ett Hagtornsträd planterade. Innan jag planterade dessa grävde jag en stor grop, fyllde med kompostjord och överst lade jag en 60 cm stor cementring. I mitten planterade jag trädet och sedan lökar runt omkring inne i ringen. I ett par av ringarna ligger fortfarande snön kvar. Ändå tvingar sig sig påskliljan upp genom is och snö. Visst är det helt otroligt.

Detta var var inte gott sa nog fåglarna och lämnade det halvätet kvar på trädet.

Paradisäppelträden var helt översållade av små äpplen i höstas. De hängde nästan lika tätt som vindruvor på båda mina träd. Nu är det nästan bara detta halvätna äpple kvar på träden.

Här är tulpanerna på väg upp.

Nu måste jag ut och strö på ”Twi” så inte rådjuren kommer och äter upp dem för mig. Så är det att bo granne med skogen, våren kommer sent och rådjuren kommer tidigt.

Här kommer Pärlhyacinter, Påskliljor och Krokus.

Denna cirkel brukar vara helt översållad med blommor. Men hur gör de för att komma upp i den frusna jorden?

Här kommer påskliljor vid en jättestor sten jag har i trädgården.

När jag har grävt och anlagt min trädgård,  för handkraft för att slippa sönderkörning av stora maskiner, har jag bara stött på sten i det oändliga. Sten i ytan som är nästan släta med marken, men under mark är nästan meterstora. En sten är så stor att den väger säkert 15- 20 ton. Runt den har jag planterat olika lökar och perenner.

Bort med alla växter, nu blir det bara sten kvar.

Igår fredag hade vi styrelsemöte på jobbet. Vår dotter, advokat Candra Torebring, Stockholm, sitter med i styrelsen i vårt familjeföretag och kom hem med son och dotter medan maken Mikael är på affärsresa i USA. Då passar det inte alls bra att fara ut med bobilen. Det fick bli en hemma lördag helt enkelt. Nu gör jag det ena arbetet efter det andra, bara för att kunna vara ute och resa ännu mera med bobilen. För tolv- tretton år sedan körde jag hem tonvis med småsten som jag lade närmast väggen utmed huset. Stenen gick jag och plockade i olika grusgropar.

En stor del av arbetet har jag gjort under veckan, som att plocka bort den gamla stenen.

När jag lade stenen förra gången planterade jag Coteneaster Repandes med jämna mellanrum. När åren går blir det mycket torrved att klippa bort varje år. Vidare så har jag grannskogen och alla löv som blåser in, bildat jordmån efterhand, för icke önskvärd växtlighet mellan stenarna. Buskarna åkte bort i höstas, nu hade jag stubbarna kvar att ta bort samt sten och lägga ny täckplast.

Så här bra blev det på norrsidan. Kvar har jag södersidan.

Trappstegen som ligger i trappan har jag burit ut 123 stycken på olika ställen och lagt för hand. Vikten per styck är 73 kg och det krävdes en hel del trixande att få dem rätt, när jag gjorde ”grundarbetet” till vår trädgård i slutet på 90- talet. Idag hade jag planerat att hinna klart även på södersidan. Men stubbar och rötter på södersidan tog slut på all ork jag hade.

Framsidan blev jag också nöjd med.

Nu har jag sparat ihop en hel del tid genom att rationalisera bort en hel del tidskrävande buskar. Jag har haft tre vattenfontäner, i år blir det bara en. Jag har haft en odlingsbänk för grönsaker, den jämnade jag med marken i höstdags. Lite ovanligt måste jag säga, att jobba i trädgården och snön ligger kvar. Utefter husväggarna hade jag ingen tjäle i marken att bråka med.

Nu ska jag ta all tid jag kan och åka i bobilen, till snön kommer i höst.

I går lördag målade jag mina utemöbler och idag försökte vi provfika.

Med risk för att  någon slutar läsa min blogg eller med risk för att bli utsatt för näthat, tar jag dessa ord till min penna, ”Vilken bra vinter vi haft”. Ibland kan Birgitta låta lite negativ, då kontrar jag alltid med, ”Nu är du en Örebroare igen”. (Vilket vackert väder ni har i Örebro”, ”- Men igår regnade det”, svarade Örebroaren) Denna helgen har vi haft en hemma helg och så blir det även nästa helg. Sedan hoppas jag vi kommer att vara mer borta än hemma och bara njuta av livet i vår fina bobil.

Visst har vintern varit lång, för första gången idag på över tre månader, var det plusgrader ute, när jag vaknade. (kl. 7.30) Men tänk positivt, vad mycket bra den kalla vintern fört med sig, jag återkommer till det.

I höstas bar jag in våra tunga utmöbler i förrådet. I vanliga fall får de stå ute under tak. Varje dag under vintern har jag tänkt att jag borde måla dem nu, så de är klara till våren kommer, men inspirationen har saknats. Under veckan som gått och de ljusa kvällarna och så kom inspirationen åter att göra lite ute. Jag hann med att tvätta båda bilarna och en kväll slipade jag och algbekämpade utemöblerna. Jag drog på bra med värme och i går kunde jag måla dem två gånger. Förut var de vita och alla ni som har hus med vita knutar vet hur den vita färgen blir ganska fort, svart och möglig. Nu ville jag anpassa möblerna till plattsättningen. Även husknutarna kommer att få samma färg vad det lider.

Nu har vi invigt ”nya” utemöblerna, även om det blev lite i kyligaste laget. Jag hade räknat med betydligt mera plusgrader idag ute än vad det blev.

Ingen mossa i alla plattsättningar hemma.

Vad menar du Matts med att vi haft en bra vinter….? Jag har minst runt ett par hundra m2 belagd med marksten som på bilden. Trots att denna marksten ligger helt tätt, brukar det bli mossa i skarvarna, men inte denna vinter. Det har varit för kallt helt enkelt, ingen mossa har kunnat växa. Vissa år har jag gått i timmar med högtryckstvätten för att vårstäda, i år tog det ingen tid alls. Visst är det positivt, allt tack vare den kalla vintern.

Marken har varit och är bottenfrusen.

Inte en enda riktig mullsorkshög har kommit fram i trädgården på baksidan. Marken har varit bottenfrusen och inte ens en mullsork har klarat att gräva upp stora högar under snön. Visst är det positivt, allt tack vare den kalla vintern.

De stackars rådjuren har nästan ätit upp min Klottujha och mina Idegranar.

Detta att rådjuren har gått på mina barrväxter, har aldrig hänt tidigare. Jag hoppas mina barrväxter kommer att det överleva och att de kommer att bli ännu grönare till sommaren. Positivt är ändå att hararna inte rört mina äppelträd i vinter. Jag kom inte iväg att sätta nät runt stammarna i höstas.

Alla behöver vi lite grönt varje dag.

Visst är det många som kommit på ”grön kvist” denna vinter, som till exempel skogsägare som kunnat avverka skog i vattensjuka marker, alla som röjer snö, sportaffärer, skidanläggningar, energileverantörer med flera, med flera. Alla som önskat har kunnat åka skidor och skridskor, de som önskar har kunnat vinterfiska. Jag tror det har varit en naturlig vinter för alla träd i naturen.

Nu när vi kan summera vintern, visst har den varit lång, jag har längtat till Spanien mer än någonsin, men sett till samhällsnyttan törs jag ändå skriva, ”Vilken bra vinter vi haft”. Nu kan vi glömma det kalla och gå vidare mot att möta våren och sommaren. Vi kommer att kunna glädjas ännu mera, när vi alla har kämpat oss igenom allt detta kalla, som ligger bakom oss nu.

Utemöblerna blev också bra fast de blev klara på senvintern.

En stor och tung soffa i massivt virke från Hags, Aneby, samt ett bord vi hittat på utförsäljning. Riktigt skönt att sitta här när solen lyser på framsidan. Vill vi har mera skugga har vi en uteplats på baksidan under tak samt även en balkong som vi sitter på när vi är bara två. Positivt överraskad att möblerna smälte in så bra mot ”golvet”. Huset skall också få en annan färg senare.

Mats Krave, 3M Timmernabben, tipsade mig om en wireless väderstation.

Då ser du hela tiden hur varmt du har i Bobilen, utan att gå ut, sa Mats. Positivt överraskad att jag hann få upp den också på min hemma lördag.